 |



|

PIRJO MÄKELÄ
forskarprofessor
1930-
|
 |
 |

Forskarprofessor Pirjo Mäkelä inledde sin bana på 1960-talet, under
molekylärbiologins guldålder. Det var då som man lärde känna de centrala
principerna för livets molekylära grunder.

Mäkelä hade inlett sina medicinska studier 1949 samt
laboratorieforskningar tillsammans med sin blivande man, Olli Mäkelä.
Efter doktorsavhandlingen 1960 flyttade paret Mäkelä till Kalifornien
för fortsatta studier: handledaren vid Stanfords universitet var den
färske nobelpristagaren Joshua Lederberg.

När de återvände till Finland 1961 förde de med sig ett nytt
vetenskapsområde: mikrobgenetiken. På basis av denna utvecklades 20 år
senare en ny bioteknik, genmanipulationen. Pirjo och Olli Mäkelä var
under åren 1963-64 verksamma i London, där det fanns bättre möjligheter
att ägna sig åt den nya vetenskapen och idka internationellt samarbete.

Samarbetet resulterade i att man kunde påvisa hur generna bestämmer en
komplicerad polysackarids - lipopolysackariden hos bakterierna -
struktur. Denna observation hör till de mest centrala inom
molekylärbiologin. Redan tidigare visste man att generna bestämmer
strukturen hos den motsvarande proteinmolekylen. Man visste emellertid
inte hur organismens övriga beståndsdelar (såsom polysackariderna) samt
cellernas och organismens form bestäms. Nu påvisade man att en sådan
här struktur än en genprodukt av andra graden. Dess uppkomst och form
styrs av enzymer, dvs. proteiner som produceras av genen.
Det har senare bevisats att den här principen är allmängiltig och
bestämmer polysackaridstrukturen både hos växter och djur.

Pirjo Mäkelä utnämndes 1964 till föreståndare för bakterieavdelningen
vid Statens seruminstitut (senare Folkhälsoinstitutet). Tack
vare de nya metoderna inom mikrobtekniken kunde hon nu forska i
infektionssjukdomarnas uppkomstmekanismer: mikrobens och dess värds kamp
om överlevnad.

Vid sidan av forskningen deltog Mäkelä i utvecklingen och organiseringen
av den bakteriologiska diagnostiken och uppföljningen av
infektionssjukdomar i Finland. Då hon fungerade som ordförande för
Medicinska kommissionen vid Finlands Akademi hade hon även möjlighet att
påverka forskningspolitiken. Hon har tagit ställning till
forskningsetiska frågor bl.a. som ordförande för Läkares sociala ansvar
rf.


|
|