Rantaseppä-Helenius


VETENSKAPSKVINNOR:  PERSONREGISTER  |   DISCIPLINER  |   TIDSPERIODER  |   DE FÖRSTA  |   OSYNLIGA
MILSTOLPAR  |   FAKTA  |   KVINNOFORSKNING  |   STARTSIDAN


Hietanen

ANNA HIETANEN
geolog
1909-1994


Anna Hietanen utförde största delen av sitt livsverk i Förenta staterna dit hon flyttade på 1940-talet. Därför minns hon i Finland bäst bland de äldre geologerna.

Den begåvade unga kvinnan från Storkyro läste först fysik vid Helsingfors universitet, men efter att ha avlagt kandidatexamen år 1933 gick hon över till geologi och mineralogi för att kunna ute på fältet förena vetenskapligt forskningsarbete och rask motion. Hietanen kunde cykla dagligen 30 km från hemmet i Orismala till Simpsiö i Lappo för att utföra fältarbete där.

Anna Hietanens doktorsavhandling On the petrology of Finnish quartzites (Om finska kvartsiters petrologi) publicerades år 1938. Den världsberömde finländska geologen, Annas lärare Pentti Eskola beskrev hur Anna för avhandlingen "vandrade genom alla Finlands spridda kvartsitförekomster från Tyterskär till Enontekis och från Kelviå till Koli". Efter att doktorsavhandlingen blivit klar tillbringade Hietanen åren 1938-40 som stipendiat i Förenta staterna, men återvände ännu till Finland för att fortsätta sin forskning i berggrunden och petrologin omkring Åbo och Kaland. Hon anses vara den enda av Pentti Eskolas elever som "varit trogen mot inriktningen för metamorfisk petrologi".

I Finland fungerade Hietanen som assistent i mineralogi vid Helsingfors universitet under åren 1935-46 samt som docent under åren 1942-46, tills hon år 1946 flyttade permanent till Förenta staterna. Där gifte hon sig och det korta äktenskapet med affärsmannen George Makela resulterade i dottern Maria som föddes år 1947. Anna arbetade förs vid universitetet i Standford och sedan i Eugene universitet i Oregon tills hon år 1949 blev fast ansatt vid U.S. Geological Survey, först i Washington D.C, men sedan år 1953 blev hon enligt sin önskan flyttad till väst. Hon ledde den petrologiska enheten i avdelningen för geokemi och petrologi i Menlo Park i Kalifornien ända fram till år 1983 då hon blev pensionerad.

Hietanen lärde känna väl de bergiga trakterna i Förenta staterna. Redan under sin tid som stipendiat hade hon bekantat sig med Appalachernas strukturala drag och i tjänsten hos U.S. Geological Survey kartlade hon berggrunden i väldiga områden i Idaho - redan vid slutet av 1950-talet hade hon hunnit kartlägga hela 2000 kvadratmil berggrund. Idahos bergtrakter var ställvis verkligen karga och svårtillgängliga. Bergstupen var tusen meter höga och avståndet till närmaste bosättning kunde vara 100 kilometer. Tack vare sin glimrande fysiska hälsa kunde Hietanen fortsätta med fältarbete helt fram till pensionsåldern.

Som resultat av detta otroligt stora fältarbete finns det högklassiga berggrundskartor som dagens geologer fortfarande använder. Förutom kartor resulterade arbetet också i betydande vetenskapliga publikationer inom berggrundsgeologi, petrologi, mineralogi och geokemi.

Eva Isaksson