VETENSKAPSKVINNOR:  PERSONREGISTER  |   DISCIPLINER  |   TIDSPERIODER  |   DE FÖRSTA  |   OSYNLIGA MILSTOLPAR  |   FAKTA  |   KVINNOFORSKNING  |   STARTSIDAN
Foto: Museovirasto ROSINA HEIKEL första kvinnliga läkare 1842-1929 Rosina Heikel var den första kvinnliga läkaren i Finland och hela Norden. Heikel drömde redan som ung att bli läkare som sina bröder. När hon avslutade skolan fanns det ännu inte en enda kvinna i Finlands akademiska värld. Hon var sålunda tvungen att via omvägar försöka komma in på läkarbanan. Hon sökte sig till en kurs vid gymnastiska centralinstitutet i Stockholm, genomgick sedan en barnmorskekurs i Helsingfors och återvände till Sverige. Där kompletterade hon sina kunskaper i anatomi och fysiologi genom att bl.a. obducera lik, som hon själv hade köpt. På hösten 1870 fick Rosina Heikel åhöra föreläsningar i fysiologi vid Helsingfors universitet. På basis av ett "nådigt brev" av kejsaren fick hon 1871 dispens att bedriva medicinska studier utan att vara officiellt inskriven vid universitetet. Hon utexaminerades som medicine licentiat 1878 och fick på ansökan ett begränsat tillstånd att verka som läkare. "Begränsningen" gällde patienterna: Rosina Heikel fick sköta bara kvinnor och barn. Fulla läkarrättigheter fick hon aldrig. Efter examen företog Rosina Heikel med stöd av ett stipendium en studieresa till olika delar av Europa. Hon skötte en läkarbefattning i Vasa och fr.o.m. 1883 i Helsingfors, där det med insamlade medel för henne hade grundats en tjänst som stadsgynekolog. 1889 utvidgades tjänstebenämningen till distriktsläkare för barn- och kvinnosjukdomar. Rosina Heikel var också känd som kvinnosakskvinna, förespråkare för utbildning av kvinnor och motståndare till laglig prostitution, och var en av grundarna av Konkordia-förbundet och Kvinnosaksförbundet Unionen.