 |



|

LEENA HÄMET-AHTI
växtkartograf
1931-
|
 |
 |

Leena Hämet-Ahti har forskat i de bioklimatiska vegetationszonerna på
norra halvklotet, och i synnerhet de områden som motsvarar Finlands
klimat inom det norra barrskogsbältet. Doktorsavhandlingen om
fjällbjörkskogarna i finska Lappland och Nordnorge publicerades 1963.
Hämet-Ahtis, Teuvo Ahtis och Jaakko Jalas sampublikation om Nordvästra
Europas vegetationszoner, som utkom på 1960-talet, har flitigt lästs av
flera generationer av studenter. Förutom på Nordvästeuropa har
Hämet-Ahtis forskning varit inriktad på bl.a. västra Nordamerika, och
särskilt ängar vid skogsgränsen i Brittiska Kolumbien, samt Östasien,
och i synnerhet Japan. Sydbokskogarna i Sydamerika, Australien och Nya
Zeeland har dessutom varit ett intressant jämförelseobjekt. Den
jämförande undersökningen av vegetationszoner är viktig både för
trädgårds- och skogsskötseln, när man skall välja dekorationsväxter och
träd för skogsodlingen som är härdiga i vårt klimat.

Kärlväxttaxonomi

Växttaxonomin dvs. klassificeringen och namngivningen av växter är ett
oumbärligt fundament när det gäller att utreda och bevara naturens
mångfald. På detta område har Hämet-Ahti ägnat sig åt flera
kärlväxtgrupper på norra halvklotet, framför allt tåg- (Juncus) och
frylearterna (Luzula) i Nordvästeuropa, Nordamerika och Östasien.
Hämet-Ahti medverkar i en internationell arbetsgrupp, som utarbetar en
monografi över tågväxterna (Juncaceae) inom serien Flora of the
world. Hämet-Ahti har medverkat i två grundläggande verk inom den
finländska växttaxonomin, floran Retkeilykasvio och Suomen puu- ja
pensaskasvio (Finlands träd- och buskflora).

Popularisering av vetenskap

Hämet-Ahti är en av författarna till verket Maarianheinä, mesimarja ja
timotei (Myskgräs, åkerbär och timotej), som fick Statens
informationspris 1987. 1990 fick hon Finska kulturfondens pris för
främjande av kännedomen om Finlands flora och växtgeografi och var
författare till Årets vetenskapsbok. Hämet-Ahti har under årens lopp
publicerat talrika artiklar i Dendrologiska sällskapets tidskrift
Sorbifolia. Hon är tack vare sin sakkunnighet och sitt
entusiasmerande framställningssätt populär som ledare för
växtexkursioner både i hemlandet och utomlands.

Marjatta Rautiala

Marjatta Rautiala
|
 |
|