VETENSKAPSKVINNOR:  PERSONREGISTER  |   DISCIPLINER  |   TIDSPERIODER  |   DE FÖRSTA  |   OSYNLIGA MILSTOLPAR  |   FAKTA  |   KVINNOFORSKNING  |   STARTSIDAN
Foto: Museovirasto HILMA GRANQVIST etnolog 1890-1972 "I needed to live among the people, hear them talk about themselves in Artas, make records while they spoke of their life, customs and ways of looking at things. For that reason I decided to remain in Palestine---" Hilma Granqvist 1931, introduction to Marriage Conditions in a Palestinian Village "Som ingen före henne har dr Granqvist lyckats bliva bekant med dessa bönders intimaste familjeliv, fått höra deras egna förklaringar till sina varor och bruk, hört dem själva på sitt hemlands språk skildra sina intryck inför livets skiftande öden". Hialmar Rendahl 1939, i Arabiskt familjeliv Hilma Granqvist är vid sidan av Edvard Westermarck och dennes elever Gunnar Landtman och Rafael Karsten en av föregångarna inom den finländska antropologin och sociologin. Hennes arbete inom Palestinaforskningen, som har blivit en erkänd klassiker även internationellt sett, hade en given plats också i den brittiska 'nya antropologin' som utkristalliserade sig på 1920-30 -talet. Denna inriktning betonade betydelsen av fältarbete och deltagande observationer som centrala forskningsmetoder samt strävade efter att förstå främmande kulturer på deras egna villkor. Hilma Granqvists internationella ryktbarhet grundar sig på fem omfattande etnografiska verk, som behandlar livet i en palestinsk by på 1920-talet. Granqvist var också en innovativ fotograf. Inom sitt forskningsarbete tog hon ett tusental fotografier, som är av oomtvistligt värde för den visuella antropologin. Granqvist bröt sig loss ur den rådande traditionen, enligt vilken främmande folk framställdes som exempel på variationerna inom den mänskliga rasen och de skildrade personerna beskrevs som anonyma objekt. Granqvist dokumenterade människorna som aktiva subjekt, oberoende om hon beskrev deras vardag eller olika ritualer i anslutning till deras levnadslopp. Det var önskan att förstå religionernas ställning i den moderna världen som fick Hilma Granqvist att bli intresserad av forskarbanan. Hon påbörjade i början av 1920-talet sin licentiatavhandling om Gamla Testamentets kvinnor under ledning av Gunnar Landtman. För att samla arkivmaterial för sin forskning reste Granqvist till Tyskland, där hon också studerade allmän etnologi och de österländska religionernas historia. Deltagandet i en arkeologisk kurs i Palestina, som var avsedd för tyska teologer, innebar genombrottet i hennes karriär. Granqvist återvände till Palestina för att forska i "konkreta människors verkliga vardagsliv". Från att ha varit utforskare av Gamla Testamentet blev hon nu expert på etnologi och i synnerhet Palestinas muslimska arabkulturer. Granqvist disputerade 1932, men trots sina vetenskapliga meriter fick hon aldrig den docentur som hon hade sökt vid Helsingfors universitet. Med stöd av ett anspråkslöst arv kunde hon dock fortsätta sina forskningar. Kvinnoforskningen har på 1980-talet ånyo lyft fram och granskat Granqvists livsarbete och hennes bemötande i den vetenskapliga världen. Publikationer: Marriage Conditions in a Palestinian Village I. 1932 Marriage Conditions in a Palestinian Village II. 1935 Det religiösa problemet i nutiden (pro gradu) tryckt under namnet Skolan och religion, Tammerfors 1935 Arabiskt familjeliv. Åhlen & söners förlag, Stockholm 1939. Birth and Childhood in an Arab Village. 1947 Child Problems Among the Arabs. 1950 Muslim Death and Burial. 1965