Föreläsningar

1. föreläsningen    2. föreläsningen    3. föreläsningen    4. föreläsningen    5. föreläsningen    6. föreläsningen    7. föreläsningen    8. föreläsningen    9. föreläsningen    10. föreläsningen  11. föreläsningen  12. föreläsningen  13. föreläsningen


Föreläsning 1

19.9.2000 
 

Lars Lunsten ställde frågan "Finns det någon väsentlig skillnad mellan nymedia och traditionella medier eller är skillnaden endast historisk?" Med kursdeltagarnas hjälp gjorde han upp en skiss som såg ut ungefär såhär:

 

  TEKNOLOGISK PRODUKTMÄSSIG KOMMUNIKATIV
Gamla medier
 		 press/grafiska medier
etermedier		 Hufvudstadsbladet
MTV3, Radio X3M		 en - en: tal (samtal), brev
en - många: predikstol, tidning 
Nya medier
 		 nätet
dator		 ZED
Napster		 många - många: chat, newsgroup
 

 

Föreläsning 2

26.9.2000

 

Föreläsningen handlade mest om McLuhan.

Giambattista Vicos och James Joyces inflytande på McLuhans historiefilosofi behandlades:

Joyces Finnegans Wake bygger på Vicos historiefilosofi, enligt vilken historien går i cirklar, så att samma tre historiska stadier upprepar sig. De två första stadierna karakteriseras av ett poetiskt tänkande, medan det tredje stadiet karakteriseras av ett abstrakt tänkande. McLuhan refererar sällan direkt till Vico, men desto oftare till Joyce och Finnegans Wake. McLuhans syn på historien har stora likheter med Vicos. Vicos första och andra historiska stadier motsvaras hos McLuhan av den orala stamkulturen respektive skriftkulturen (före boktryckarkonsten). Den Vicska historiefilosofins tredje stadium motsvaras hos McLuhan av det tryckta ordets kultur. Den elektriska eller elektroniska kulturen representerar enligt McLuhan en återgång till den orala stamkulturen, bygemenskapen. Den globala byn står således för en återgång till det primitiva.

 

 

Föreläsning 3

3.10.2000

 

Även denna föreläsning handlade om McLuhan.

Begreppen hot media och cool media presenterades, eller snarare kritiserades.

McLuhand berömda tes "Mediet är budskapet" behandlades mera ingående, men den visade sig vara svår att tyda.

"Gutenberg-galaxen" är titeln på en av McLuhans mest berömda böcker, men den är även namnet på en värld som formats och utvidgats av boktryckarkonsten. Gutenberg-galaxen kan eventuellt förstås som motsatsen till den globala Marconi-by (föreläsarens uttryck) som radion och de elektroniska medierna gett upphov till. Gutenberg-galaxen är en "värld av linjära sekvenser". Medan trycktekniken föranledde en explosion, föranleder elektriciteten en implosion; de elektroniska medierna får världen att sammandras.

Boktryckarkonsten, som markerar övergången från medeltiden till nya tiden, gav upphov till två massmedier: det tryckta ordet (böcker, nyhetsblad) och folkspråket. Dessa två medier skapade tillsammans med krutet (föreläsarens anmärkning) förutsättningar för det centraliserade kungariket, där folket stod i en direkt relation till härskaren.

Det tryckta ordet gjorde (speciellt i den lutherska Norden) traditionen överflödig. Där det tryckta ordet representerade den oförfalskade och oförvanskade sanningen, kom traditionen att anses otillförlitlig.

 

 

Föreläsning 4

10.10.2000

 

Ordet 'medium' betyder ursprungligen det samma som mellan. Detsamma gäller ordet 'medel' i som ingår i uttrycket 'kommunikationsmedel', fastän man med medel här i första hand förstår det samma som redskap. Jämför även med finskans väline och tiedotusväline. Ett medium befinner sig mellan budskapets avsändare och mottagare och förmedlar således budskapet. McLuhan använder sig dock av ett annat paradigm än modellen ovan och betraktar medierna som människans "utbyggnader" eller "förlängningar" (extensions).

 

Utan boktryckarkonsten hade uppkomsten av ett finskt skriftspråk varit osannolik, eftersom det utan möjligheten att trycka Bibeln i massupplagor inte hade funnnits något större behov av ett för folket begripligt skriftspråk. Boktryckarkonsten var en betingelse för reformationen och skapade förutsättningar för centraliserade territorialstater och nationalism. Enligt McLuhan gjorde det tryckta ordet och folkspråket det möjligt för folket att se nationen. Nationalismen står i ett motsatsförhållande till stamlivet, tribalism.

 

 

Föreläsning 5

17.10.2000

 

Medier kan delas in i olika grupper på basen av olika kriterier. Under denna föreläsning togs det fasta på hur hur medierna påverkar världen  och världsbilden.

Boktryckarkonsten (ca 1450) är en innovation som markerar en historisk vändpunkt. Det samma kan sägas om uppfinnandet av (den elektriska) telegrafen (ca 1840), som är den epokgörande händelse som inleder den elektriska eller elektroniska tidsåldern, fastän den gutenberska kulturen överlever långt in på 1900-talet. Ur ett mcluhanskt perspektiv innebär Internet och nymedia inte ett brott med den elektroniska tidsåldern, utan istället en radikalisering av den samma. De sociala och kulturella egenskaper som McLuhan ger de traditionella elektriska medierna stämmer delvis ännu bättre överens med nymedia.

Enligt McLuhan är den elektroniska världen en "auditiv värld av samtida händelser". Där den lineära tidsföljden, med andra ord historien och framtiden, var viktiga under det tryckta ordets tidsålder blir nuet eller det samtidiga viktigt under den elektroniska tidsåldern. McLuhan hävdar vidare att de elektroniska medierna decentraliserar där det tryckta ordet centraliserar. Så väl fixeringen vid det samtida (på historiens och framtidens bekostnad) som decentraliseringen kan anses vara betecknande för de postmoderna villkor, som Jean-Franįois Lyotard skriver om i La condition postmoderne från 1979. Gianni Vattimo har tagit fasta på sambanden mellan de elektroniska medierna och det postmoderna tillståndet i La fine della modernitā (1985) och La societā trasparente (1989).

Lyotards berömda skrift La condition postmoderne handlar inte direkt om medier, utan istället om forskningens och utbildningens villkor i "datoriserade sanhällen". Det är med andra ord datorerna som ligger bakom de postmoderna betingelserna. Tjugo år efter att boken kom ut är det uppenbart att datoriseringen i hög grad handlar om en medial utveckling. I webbens (www) och digitaliseringens tidevarv har gränserna mellan datamaskinen och mediet suddats ut.

 

 

Föreläsning 6

24.10.2000

 

I La societā trasparente från 1989 säger Vattimo att massmedierna och speciellt de elektroniska medierna medfört en förökning av "historiska centra" (historiografiska perspektiv) eller centra med makt att samla och förmedla information. Detta betyder att samhället blivit mera kaotiskt, vilket Vattimo ser som önskvärt. De politiska händelserna i Italien år 1994 fick dock Vattimo att tänka om. Men mediamogulen Berlusconis "monopol" på nationella TV-kanaler i Italien år 1994 behöver inte motsäga Vattimos teser från 1989. Om inte förr så i och med Internets genombrott under 1990-talet ser antalet informationsförmedlande centra ut att ha ökat explosionsartat.

Lars Lundsten tog fasta på skillnaden mellan å ena sidan ett verk och dess yttre uttryck och å andra sidan mellan verk och produkt. De av Berlusconi ägda eller kontrollerade medierna var eller är inte nödvändigtvis språkrör för Berlusconi. Berlusconis roll är inte nödvändigtvis att kommunicera, utan kanske snarare blott att sälja produkter genom vilka andra än han själv kommunicerar.

 

 

Föreläsning 7

31.10.2000

 

Lars Lundsten talade om skillnaden mellan sociala akter och sociala eller intentionella objekt och presenterade sin artikel "What you see and what you get".

 

 

Föreläsning 8

7.11.2000

 

Lars Lundsten talade om sociala relationer med anknytning till artikeln Mediated Perceptions: Contributions of Phenomenological Film Theory to Understanding the Interactive Video Experience av Tammy L. Bennington och Geri Gay.

 

Föreläsning 9

14.11.2000

 

Vi diskuterade kursdeltagarnas uppsatser, eller egentligen koncentrerade vi oss på en enda uppsats skriven av Jan Nyström.

 

Föreläsning 10

21.11.2000

 

Vi diskuterade två uppsatser: en av Julius Johansson och en av Ville Hopponen.

 

Föreläsning 11

28.11.2000

 

Lars Lundsten talade om mediets (ME) plats i en relation mellan medvetanden (M) och intentionella objekt (IO). Han gav oss som hemuppgift att fundera över hur följande modell fungerar då mediet är TV:

 

Föreläsning 12

5.12.2000

 

Ralf Wadenström inledde med ett försök att sammanbinda auteuren (regissören, redaktören, reportern) med perspektivet. Med de nya mediernas hjälp ökar antalet auteurer (eller motsvarande) och därmed även antalet perspektiv, ur vilka berättelserna formas. Han föreslog även att man med de nya mediernas hjälp (t.ex. My Netscape) kan skapa sitt eget unika perspektiv. Här fick Wadenström dock mothugg av Lundsten, som menade att en startsida, en hemsida eller en portal på Internet inte skall betraktas som ett enda medium, utan snarare kan jämföras med ett bibliotek. Lars Lundsten talade sedan bl.a. om mediets plats i ett övervakningsrum. Ser väktaren mediet (monitorn) eller ser han skurken med hjälp av mediet?

Föreläsning 13

12.12.2000

 

Detta var sista föreläsningen. Vi diskuterade kursdeltagarnas uppsatser. Lars Lundsten talade om möjligheten av ergodiska texter. Han påstod att de nya datorbaserade medierna inte medför någonting radikalt nytt vad kommunikationen beträffar, åtminstone inte kvalitativt sett. Skillnaden gäller kanske bara bandbrädden. Ralf Wadenström höll dock inte helt med: De nya datorbaserade medierna möjliggör ett tidigare ej skådat mångfald av perspektiv. Kanske handlar det dock lika väl bara om kvantitet?