Metaforernas betydelse för förståelse

För att förstå eller få grepp om någonting nytt, okänt, komplicerat eller abstrakt lånar vi modeller från redan kända och mera påtagliga ting. Då ett fenomen förefaller obegripligt försöker iakttagaren projicera en känd modell på fenomenet. Finner han inte en modell från ett specifikt område, lånar han en från ett annat. Abstrakta begrepp kan ofta betraktas som metaforer som gör svårbegripliga ting eller processer gripbara eller möjliga att fatta genom att låna dem kända former från mera påtagliga ting eller processer.

Metaforer är speciellt viktiga då det gäller att tolka och förstå fenomen som man saknar egen erfarenhet av. När man får mera erfarenhet av ett fenomen som man benämnt med och gestaltat med hjälp av en metafor torde associationerna mellan bildled och sakled försvagas. Man säger då att metaforen blir en svag, bleknad eller död metafor. En metafor som för en specialist är en död metafor kan dock för lekmannen vara stark eller levande. Även hos fackmannen kan bildledet i den döda metaforen prägla förståelsen av ett fenomen, även om han inte är medveten om det.

Inom de humanistiska vetenskaperna och inte minst inom historia använder man levande metaforer även i facklitteratur. De fenomen som historieskrivningen redogör för är så komplexa att tolkningen med nödvändighet kräver förenklingar. Förenklar är just vad metaforer gör. Och därför att de förenklar är metaforer mycket användbara även då det gäller att tolka det förflutna enligt bestämda intressen eller politiska teorier. När metaforen förenklar ett fenomen lyfter den fram en sida eller aspekt medan den undanskymmer en annan. Metaforen hjälper betraktaren att se ett fenomen ur ett visst perspektiv på bekostnad av andra synvinklar.

Inom fysiken är det inte alltid klart om det handlar om en metafor eller bara ett mycket vitt begrepp när vi nämner två helt skilda men strukturellt likformiga ting med samma namn. Hör t.ex. vågor på havet och elektromagnetiska vågor till ett gemensamt begreppsomfång? Det behöver inte finnas ett definitivt svar på den frågan, men det är klart att det gemensamma namnet inte saknar betydelse. Utan det gemensamma namnet och den gemensamma formen med mera konkreta fenomen skulle det mången gång vara mycket svårt att gestalta fenomen i fysikens värld, speciellt då det gäller fenomen som man inte kan se. Fysiken har lånat många benämningar från andra områden och de flesta benämningar är allt annat än slumpmässigt valda. (Det finns även slumpmässigt valda namn, så som kvark och färg inom partikelfysiken.) Men fysikens uttryck har i sin tur lånats till andra områden. När en fysikalisk benämning används i överförd bemärkelse på ett annat område hjälper erfarenheterna från fysiken oss att förstå ett fenomen utanför fysikens värld, men fysiken kan i sin tur ha lånat namnet från ett icke-fysiskt likformigt fenomen.

Metaforer är även viktiga i ekonomisk journalistik. Det gäller här att göra spännande populära tolkningar av invecklade matematiska kalkyler. En aktie vars värde sjunker mycket snabbt "faller som en sten" eller "åker hiss ner". Börsnoterade bolags aktier delas in i (dagens) "vinnare" och "förlorade". När en index sjunker i värde sjunker den pakkasen puolelle. En kursnedgång förklaras ofta med att "marknaden blev besviken" på det redovisade resultatet. Konkurrensen mellan Microsoft och Nokia har beskrivits som en giganternas kamp mellan Bill Gates och Jorma Ollila. För journalister gäller det dock framför allt att göra mycket komplexa abstrakta fenomen begripliga även för lekmän och använda ord som även vanligt folk förstår. De flesta som läser dagstidningar torde tro sig förstå vad ett börsras är: faller en faller alla. Detta är en erfarenhet som man har av ras i den fysiska världen. Med hjälp av analogier förstår en lekman även vad överhettning, börsbubbla, stimulanspaket och mättad marknad innebär. Under de senaste åren har de ickeprofessionella investerarna fått lära sig att det (i den nya ekonomin) inte lönar sig att "placera alla ägg i samma korg".

Metaforer kan förmedla kunskap och främja förståelse, men de kan även hämma förståelse. Medan metaforer lyfter fram vissa aspekter och synvinklar undertränger de andra. Parallellerna mellan bildled och sakled dras ofta för långt. "Dokument" och andra filer som "raderats" och hamnat i "papperskorgen" kan liksom papper som slängs i bokstavliga papperskorgar återanvändas. Men även efter att papperskorgen "tömts" finns informationen i regel kvar på samma plats på hårddisken, fastän den vanliga datoranvändaren inte vet hur man hittar den. I ekonomiska sammanhang betonas ofta att ekonomin behöver ett "lokomotiv". Det ekonomiska lokomotivet som "dragit" andra områden med sig har på det globala planet varit USA, på det europeiska planet varit Tyskland och på det nationella planet varit Helsingforsregionen. Då lokomotiven får motorstopp försöker politiker och ekonomister förtvivlat att få igång lokomotiven eller hitta nya lok, men istället borde man kanske söka efter nya metaforer, som i den nya situationen skulle ge en bättre förståelse och på köpet kanske en mindre pessimistisk bild av marknaden.

Man kan förutom att förstå vad någonting är även förstå hur någonting är konstruerat och hur någonting används. Man talar här dels om strukturella modeller, som beskriver hur någonting är konstruerat, dels om funktionella modeller, som beskriver hur någonting används. Metaforer fungerar ofta som modeller; modeller är ofta metaforiska. Vi kan således dels tala om strukturella metaforer, dels om funktionella metaforer, som formar vår förståelse av hur någonting är konstruerat respektive hur någonting används.

Startsida

  http://www.wadenstrom.net/metafor    ralf.wadenstrom@helsinki.fi