Inledelsevis behandlades förhållandet mellan metod, metodik, metodologi, epitsemologi och ontologi. Därtill behandlades frågan "Vad är historia?".
Dessutom behandlades skillnaden mellan spekulativ historiefilosofi och analytisk historiefilosofi:
Spekulativ historiefilosofi studerar (forsknings)objektet för vetenskapen historia, d.v.s. det historiska förloppet. På engelska är substantial philosophy of history en synonym till speculative philosophy of history. R.G. Collingwood skriver i The Idea of History att Hegel och hans samtida med (spehistoriefilosofikulativ) historiefilosofi menade världshistioria (universal or world history). Historiefilosofi som inte är spekulativ kallas kritisk eller analytisk historiefilosofi. Analytisk historiefilosofi studerar vetenskapen historia och kan på sätt och vis betraktas som ett delområde inom vetenskapsfilosofin. I en snävare bemärkelse är analytisk historiefilosofi (analytical philosophy of history) historiefilosofi inom ramen för analytisk filosofi (analytical philosophy).
Benämningen spekulativ historiefilosofi är inte kunskapsteoretiskt neutral, utan torde åtminstone ursprungligen vara en empiristisk eller positivistisk benämning på en idealistisk eller metafysisk historiefilosofi som inte fyller de empiristiska kraven på vetenskap eller "vetenskaplig" filosofi.
Slutligen behandlades det judiska arvet.