Inledning

Begreppet 'nymedia' är en benämning som riskerar att föråldras mycket snabbt. När dagens nymedia inte längre är ny kommer man kanske att använda andra benämningar eller reservera benämningen 'nymedia' för ännu nyare media. Ändå vill vi med uttrycket 'nymedia' - i brist på bättre benämningar - ta fasta på en radikal förändring i mediernas värld: massmedierna har fått konkurrens av nya medier. Med nymedia förstår vi nya elektroniska medier som strängt taget inte är massmedier. Till skillnad från massmedierna förmedlar de nya medierna inte budskapet endast från ett centrum (eller några få centra) till en "massa", dvs många passiva mottagare. De nya medierna möjliggör att många, i princip vem som helst, i eget namn kan publicera sitt budskap. Men vad är ett "nytt medium"? Är Internet (i sin helhet), world wide web, en portal, en newsgroup eller en enskild webbplats i sig ett medium?

Medan antalet avsändare mångfaldigas ersätts "massan" av individuella mottagare, som själva formar eller åtminstone väljer ut det budskap som de tar emot. Genom att den individuella mottagaren lämnar ut information om sina intressen, sitt konsumtionsbetéende och sitt önskejag blir han å andra sidan även mottagare av meddelanden som färdigt är skräddarsydda enligt hans egen unika profil. 

Karakteristiskt för nymedia är även att distributionen inte är beroende av geografin eller det fysiska rummet. Den information eller underhållning som förmedlas via Internet är globalt tillgänglig och saknar ofta en geografiskt definierad målgrupp. Med nymedia förstår man även digital media (eller multimedia) till skillnad från analogisk elektronisk media. I framtiden förväntas digital radio och TV ytterligare integreras med persondatorer, mobil telefoni och Internet. Frågan är i vilken mån radio och TV (radio- och TV-bolag) då längre kan betraktas som massmedia.

Ämnet mediafilosofi associeras lätt till den kanadensiska mediafilosofen Marshall McLuhan (1911 - 1980). Dagens mediateorier relaterar fortfarande ofta till honom. McLuhans teorier upplevde rentav en renässans under 1990-talet som en följd av globaliseringen och Internets ökade betydelse. Det har hävdats att McLuhans vision om en "global by" blivit verklighet genom Internet eller world wide web. En del av McLuhan teorier om elektroniska medier förefaller rentav att stämma bättre överens med nymedia än med äldre elektroniska medier. Å andra sidan skiljer sig de nya medierna väsentligt från de medier som McLuhan studerade på sin tid.

McLuhan hävdade att mediet  formar kommunikationen, kulturen och samhället. Mediet formar budskapet, eller uttryckt med McLuhan ord, "mediet är budskapet". McLuhan hävdade bl.a. att nationalismen är en frukt av boktryckarkonsten, medan de elektroniska medierna istället upplöser de nationella gränserna. Det senare är uppenbart i Internets tidevarv, men var inte lika självklart under det statliga rundradiomonopolets era. McLuhan har betraktats som determinist. Där Karl Marx hävdade att produktionsmetoden och ekonomin styr historien menar McLuhan att medierna är den centrala faktorn.

McLuhan var inte filosof i en snäv akademisk bemärkelse. Hans eget akademiska ämne var ursprungligen litteraturvetenskap. Däremot var McLuhan mediafilosof i betydelsen en filosof för medierna. Han var mera en mediakändis än vetenskapsman, vilket inte hindrar McLuhan från att ha haft ett stort inflytande på akademisk forskning och mediateori. På 1990-talet försökte vissa finländska populärfilosofer efter McLuhan förebild presentera sin egen filosofi som mediafilosofi. Här utnyttjades medvetet begreppets tvetydighet. I denna kurs lägger vi dock tyngdpunkten på filosofi om media istället för på filosofi för medierna, även om vårt syfte är att använda nymedia (Internet) som ett undervisningsredskap och ett medium för vårt "budskap".

När forskningsobjektet förändras förändras även teorierna om forskningsobjektet. Nya medier kräver ny mediafilosofi. Ämnet mediafilosofi är dock i sig en relativt ny disciplin, om man överhuvudtaget kan tala om ett etablerat ämne. De senaste åren har utvecklingen varit speciellt snabb just inom telekomunikationen, vilket gör att litteraturen i ämnet föråldras mycket snabbt. Detta betyder även att det inom mediafilosofi är svårt att hitta några stora auktoriteter. Istället måste äldre mediafilosofi omprövas och revideras.

Det är inte alltid så lätt att dra en skarp gräns mellan mediafilosofi och kulturforskning (cultural studies). Liksom filosofin gör inte heller kulturforskningen anspråk på att vara en objektiv empirisk vetenskap. Även kulturforskningen är en relativt ny disciplin, som delvis ersatt sociologin och den strikta empiriska samhällsforsknoingen. Kulturforskningens frammarch är åtminstone delvis en följd av telematiken och de nya medierna.

För att få perspektiv på de nya medierna måste även traditionella medier studeras. Nymedia är ny media endast i förhållande till äldre medier.  I kursen "Nymedia och ny mediafiliosofi" studerar vi ur ett idéhistoriskt perspektiv även de sociala och kulturella villkor som boktryckarkonsten, pressen och den nationella rundradiomonopolen i tiden medförde. Hur förändrar de nya medierna dessa betingelser?