Mediernas inverkan - detribalisation och tribalisation, och de elektroniska mediernas inverkan för minoriteter.

av Ville Hopponen
 

Marshall McLuhan talar om mediernas inverkan på människornas detribalisation och därmed individualisering. Skriftspråket kan tänkas vara en av de största orsakerna för denna detribalisation och individualisering. I och med att det  skrivna ordet bredde ut sig kunde människan ta reda på saker själva och bilda sig en egen uppfattning där de förr fått lita på en muntlig tradition  eller en auktoritet  som t.ex. en stamhövding. Skriftspråket gjorde att man  kunde uttrycka sig och kommunicera på ett helt annat sätt än tidigare. McLuhan talar också om den stora skillnaden med att höra och se. I den orala kulturen hade hörseln en större betydelse än när sedan skriftspråket kom och gav seendet en ny dimension. Man kunde ta som exempel att en skriven text  kan analyseras och kontrolleras på ett helt annat sätt än något man endast hör någon säga, eftersom man i en text t.ex. kan gå tillbaka till början och hitta bristande resonemang. Personligen tror jag att det tryckta ordet har  haft en mer avgörande betydelse för detribalisationen än skriftspråket, även om dessa nog är ganska sammanlänkade. I och med skriftspråket kunde alla inte läsa, man hörde på de lärda, såsom präster osv. och litade på dem eftersom man inte själv hade någon direkt tillgång till texterna. I och med boktryckarkonsten spreds det tryckta ordet mycket längre. Det gjorde t.ex. säkert en stor skillnad att folk själv kunde börja läsa bibeln och därmed
också själv tolka den. Sådant som myter dog i en stor utsträckning i och med att folk själva kunde ta del av texter och själva bilda sig en uppfattning.

Av detta följde en individualisering, man var inte längre beroende av vad människorna i den egna byn tyckte och tänkte eftersom man kunde bilda sig en egen uppfattning och få stöd för den genom böcker. Samhället blir mer öppet och allting blir mer internationellt inriktat, eftersom man nu kunde veta vad folk på andra sidan gjorde osv. och kunde, framförallt genom tidningar, följa med allt som hände i världen. McLuhan menar att det är medierna som har skapat den historiska utvecklingen från by till öppet samhälle. Den situation vi har idag, med elektroniska medier är det jag tänkte koncentrera mig på, men jag tog med lite av bakgrunden till detribalisationen och individualiseringen enligt McLuhan.

McLuhan menar att det karakteristiska för det tryckta ordets kultur är nationalism och centraliserade territorialstater, medan det karakteristiska för den elektroniska tidsåldern är tribalism. Cirkeln blir alltså sluten, vi är tillbaka vid tribalismen. De elektroniska medierna ger därför upphov till tribalism eftersom de åstadkommer inre splittringar i samhället, det bildas alltså nya "stammar", som dock inte är stammar i dess traditionella bemärkelse. Den nya "retribaliseringen" länkar inte samman geografiskt eller ursprungsmässigt sammanhörande människor utan det bildas globala stammar och subkulturer, som inte är geografiskt bundna till varandra. Det är i och för sig lite svårt att avgöra var den elektroniska tidsåldern har börjat - den kunde lika gärna ha börjat med telegrafen som med TV:n, men det är kanske inte i detta sammanhang så viktigt. Genom elektroniska media kan "alla" (de som inte har någon form av elektroniska media räknas förstås inte hit) ta del av samma saker och då bildas det alltid grupper av människor som ser saker på samma sätt och eftersom vi på ett sätt lever i en "global by", bildas det "globala stammar".

Detta har blivit ännu tydligare i och med internet. Fenomenet har nog genast funnits i och med elektroniska media, som exempel kunde man ta alla slags ungdomskulturer, och även andra subkulturer. I och med internet har dock kommunikationen blivit betydligt lättare och kanske också mer direkt. Framför allt har den blivit snabbare. Man brukar ju säga att internet är bra på det sätt att det gör det möjligt för alla att uttrycka sig. Det var ungefär till detta jag försökte komma; den stora faran med allt detta är att de som inte har tillgång till de nya medierna lätt blir lämnade utanför.

De elektroniska medierna och framförallt internet har nog stärkt minoriteternas ställning på en viss nivå. Detta var inte direkt möjligt före de elektroniska medierna då allt var mer centraliserat. Internet har en bra verkan för minoriteter, men det är synd att det på sätt och vis stannar på en viss nivå och innefattar aldrig i alla fall alla människor. Vissa minoriteter kan lättare göra världen medveten om dem, medan andra minoriteter som inte har tillgång till de nya medierna lämnar utanför. I detta avseende blir den från förr stora klyftan t.ex. mellan välfärdsstaterna och u-länderna bara större. Överhuvudtaget ökar klyftan mellan dem som har tillgång till de nya medierna och dem som inte har det. Det blir nästan som en ny slags klassindelning där de som inte vill eller inte kan ta del av allt detta lämnas utanför. Jag läste nyligen en artikel om en person som slutat se på TV och som inte kunde bli av med känslan att han missar något väsentligt av världen som alla med TV tar del av. Det är nog en hemsk tanke att det i väst ser ut som att dessa saker kunde bli nåt som man omöjligen kunde tänka sig att klara sig utan, medan andra inte över huvudtaget har tillgång till det. Detta hänger dock bra ihop med västvärldens överkonsumtion av allting; man tror att man behöver en massa saker, av vilka många egentligen är helt överflödiga.