--

Esimarxilaisen filosofian historia (Filosofian historia I)

Filosofian historia (I och II), som är en reviderad finsk översättning från ryska och utgivet i Sovjetunionen av Kustannusliike Progress 1982, är ett intressant exempel på historiefilosofi av det spekulativa slaget. Detta ideologiskt strikt formade verk är uttryckligen ett verk i filosofihistoria, men det liknar till sin struktur så väl Hegels filosofiska världshistoria som den kristna providentiella historien enligt Augustinus. Guds stad och djävulens stad har här ersatts av materialismen respektive idealismen. Kampen mellan dessa två läger fortsätter här genom hela historien.

Filosofian historia är uppdelad i två delar: "Den förmarxistiska filosofin" och "Den marxistisk-leninistiska filosofins historia, Den marxistisk-leninistiska filosofins kamp mot den borgerliga filosofin". Här delas historien inte in i tiden före och efter Kristi födelse, utan i tiden före och efter Marx och marxismen. Liksom Voltairs, Herders och Hegels historiefilosofi börjar Filosofian historia i forntidens Indien, Kina, Babylonien och Egypten. Därifrån fortsätter historien via filosofin i Greklands och Roms slavsamhällen till feodaltidens filosofi, som till största delen handlar om Västeuropas filosofi, men även inkluderar ett kort avsnitt om kampen mellan materialism och idealism i "feodaltidens Kina". Den förmarxistiska filosofins historia avslutas med ett kapitel om den borgerliga filosofins begynnande förfall.

Den andra delen av Filosofian historia handlar om den marxistiska filosofins uppkomst och om hur den breder ut sig. Här är de (mindre) epokgörande händelserna Pariskommunen 1848 och oktoberrevolutionen 1917. Det sista kapitlet handlar om "nutida idealistisk filosofi i Västeuropa och i Amerikas länder", till vilken bl.a. pragmatismen, nypositivismen och nymarxismen (Frankfurtskolan) räknas. Dessa "idealistiska" ideologier är ingenting annat än redskap för ideologiska illgärningar mot de socialistiska länderna.

Filosofian historia utgör, trots dess kritik av "idealismen", ett typexempel på spekulativ historiefilosofi. Här bevaras schemat från Hegels och Augustini historiemetafysik. Denna filosofihistoria (som inte begränsar sig till att vara den europeiska filosofins historia) är även i högsta grad Europacentrerad, inte minst då det gäller epokbegrepp.


bild


bild


bild

Disposition av filosofins historia

Startsida


- - http://www.wadenstrom.net/filosofihistoria