Politisk historia (PK)
Underordnade enheter
Grundstudier i samhällshistoria
Omfattning sp 25
Grundstudier i samhällshistoriaGrundstudier i samhällshistoria för biämnesstuderande: Studieperioderna 1-6.
tudiehelhetspåteckningar och förfrågningar gällande övergångsperioden: doktorassistent Aappo Kähönen. Då ni hör erför om anvisningar för komplettering av tidigare prestationer, skall ni anteckna samtliga hittills avlagda perioder och för närvarande pågående kurser inom grundstudierna i samhällslära. Detta gör det lättare att gestalta helheten.
Tabell över motsvarigheterna i de gamla och de nya kursfordringarna under övergångsperioden: http://www.valt.helsinki.fi/yhis/yhis_siirtyma.htm
För att få studiehelhetspåteckning skall den studerande ha studieregisterutdrag samt en färdigt ifylld studiehelhetsblankett som tillsammans med ifyllningsanvisningar finns att få på kansliet. Begäran om påteckning kan man inlämna i doktorsassistentens fack på kansliet för ekonomisk och socialhistoria eller personligen under mottagningstiden.
Gällande frågor om tillgodoräknande av studier som avlagts på annat håll (annat universitet, utomlands) skall man ta kontakt med professorerna.
Underordnade enheter
1. Introduktion till samhällshistoria
1. Introduktion till samhällshistoria
Omfattning sp 3
Mål
Studieperioden förmedlar en uppfattning om de gemensamma grunderna för de läroämnen institutionen företräder, såsom samhällsvetenskapliga historieämnen. Det är inte fråga om en introduktion till vad som tilldragit sig gällande sociala förhållanden, ekonomi eller politik, utan om varför och på vilket sätt dessa företeelser har undersökts och undersöks ur historiskt perspektiv. På samma gång erbjuds hjälpmedel att förstå, på vilket sätt historisk kunskap bildas, förändras och inverkar.
Examinationsform
36 h föreläsningar (3 x 12) och eventuell bredvidläsning.
2. Den globala ekonomin
Omfattning sp 4
Mål
Studieperioden ger en allmän överblick över huvudlinjerna i världens långsiktiga ekonomiska utveckling, den världsekonomiska integrationen samt Finlands ekonomi som en del av en vidlyftigare global utvecklingsprocess. På samma gång lär man sig förstå den globala ekonomiska utvecklingens samhälleliga och sociala konsekvenser.
Examinationsform
akultetstentamen eller en kurs som ersätter studieperioden. För fakultetstentamina anordnas förberedande föreläsningar enligt fritt val. Studieperioden tenteras som en enda helhet.
Litteratur
Syyskuusta 2008 alkaen voimaan tulevien uusien tutkintovaatimusten mukaiset tenttikirjat:
- Rondo Cameron: Maailman taloushistoria (engl. A Concise Economic History of the World, ruots. Världens ekonomiska historia från urtid till nutid)
- Ojala Jari, Jari Eloranta and Jukka Jalava (eds.) The Road to Prosperity: An Economic History of Finland (sivut 8-92, 127-164 ja 285-313).
- Stearns, Peter N.: Consumerism in World History: The Global Transformation of Desire, 2001.
Näiden ohella voi vielä syksyn 2008 tenttiä myös vanhan kirjallisuuden mukaan:
- Rondo Cameron: Maailman taloushistoria (engl. A Concise Economic History of the World, ruots. Världens ekonomiska historia från urtid till nutid)
- Riitta Hjerppe: Kasvun vuosisata
ja lisäksi jompikumpi seuraavista
- Immanuel Wallerstein: Historiallinen kapitalismi
- Immanuel Wallerstein: Historical Capitalism with Capitalist Civilization (alkuosa s. 1-110)
3. Sociala strukturer och levnadsförhållanden
3. Sociala strukturer och levnadsförhållanden
Omfattning sp 4
Mål
Studieperioden förmedlar grundläggande fakta och begrepp gällande den sociala utvecklingen i Europa under industrialiseringens tidsperiod och efter denna. Den grundläggande bilden fördjupas genom en översikt av Finlands och någon annan stats (i litteraturen Frankrikes) speciella utveckling med fokus på 1900-talet. Målet är att lära ut hur man gestaltar en vidlyftig helhetsbild av samhälleliga förhållanden och strukturförändring samt utgångspunkter för undersökning av denna förändring.
Examinationsform
Fakultetstentamen eller en kurs som ersätter studieperioden. Studieperioden tenteras som en enda helhet.
Litteratur
Syyskuussa 2008 voimaan tulevien uusien tutkintovaatimusten tenttikirjat:
- Jokinen, Kimmo ja Kimmo Saaristo: Suomalainen yhteiskunta.
- Peter N. Stearns & Herrick Chapman: European Society in Upheaval. Social history since 1750
- Risto Alapuro: Suomen synty paikallisena ilmiönä 1890–1930
Vanhat:
- Peter N. Stearns & Herrick Chapman: European Society in Upheaval. Social history since 1750
- Risto Alapuro: Suomen synty paikallisena ilmiönä 1890–1930
Kurser
4. Makt, politik och medborgarskap
Omfattning sp 4
Mål
Studieperioden bidrar till att skapa en allmän uppfattning om hur samhälleliga maktrelationer och -konflikter, politisk verksamhet och statliga strukturer har utvecklats i ett samhälle som moderniseras. Tyngdpunkten ligger på förändringsprocesserna i 1880- och 1900-talets Europa, Finland och övriga Nordiska länder.
Examinationsform
Fakultetstentamen eller en kurs som ersätter studieperioden. För fakultetstentamen arrangeras förberedande föreläsningar enligt fritt val. Studieperioden tenteras som en enda helhet.
Litteratur
Syyskuusta 2008 alkaen voimaan tulevien uusien tutkintovaatimusten mukaiset tenttikirjat:
- Caine, Barbara and Glenda Sluga: Gendering European History 1780–1920
- Hentilä, Seppo, Christian Krötzl ja Panu Pulma: Pohjoismaiden historia (kokonaan)
- Mickelsson, Rauli: Suomen puolueet: historia, muutos ja nykypäivä
Näiden ohella voi vielä syksyn 2008 tenttiä myös vanhan kirjallisuuden mukaan:
- Barbara Caine & Glenda Sluga: Gendering European History 1780–1920
- Seppo Hentilä, Christian Krötzl ja Panu Pulma: Pohjoismaiden historia (kokonaan)
- Ville Pernaa ja Mari K. Niemi (toim.): Suomalaisen yhteiskunnan poliittinen historia
5. Världspolitik
Omfattning sp 4
Mål
Studieperioden gör de studerande insatta i huvudlinjerna i världspolitikens utveckling samt i växelverkan mellan Europa och den övriga världen under kolonialismens tidsperiod. Perioden förmedlar grundläggande information om vändpunkter i världspolitiken i koncentrerad form, om tolkningsalternativ samt om politiska, sociala och ekonomiska dimensioner inom internationell växelverkan.
Examinationsform
Fakultetstentamen eller en kurs som ersätter studieperioden. För fakultetstentamen arrangeras förberedande föreläsningar enligt fritt val. Studieperioden tenteras som en enda helhet.
Litteratur
Syyskuusta 2008 alkaen voimaan tulevien uusien tutkintovaatimusten mukaiset tenttikirjat:
- Eric Hobsbawm: Äärimmäisyyksien aika (ruots. Ytterligheternas tidsålder, engl. Age of Extremes)
- H.L. Wesseling: The European Colonial Empires 1815–1919
Näiden ohella voi vielä syksyn 2008 tenttiä myös vanhan kirjallisuuden mukaan:
- Eric Hobsbawm: Äärimmäisyyksien aika (ruots. Ytterligheternas tidsålder, engl. Age of Extremes)
sekä vaihtoehtoisesti
- H.L. Wesseling: The European Colonial Empires 1815–1919
tai
- Marc Ferro: Colonization: A Global History
6. Praktikum för huvudämnesstuderande
6. Praktikum för huvudämnesstuderande
Omfattning sp 6
Mål
På praktikum dryftar man i smågrupper, vad samhällshistorisk forskning är och hur den kan bedömas kritiskt. På samma gång övar man sig i vetenskaplig argumentation, skriftlig och muntlig framställning.
Examinationsform
Aktivt deltagande i undervisningen och godkända övningsarbeten. Praktikum genomförs endast av huvudämnesstuderande.
Kurser
6. Valfria studier för biämnesstuderande
6. Valfria studier för biämnesstuderande
Omfattning sp 6
Föregående studier
Rekommenderas att studieperioderna 2-5 tenteras.
Examinationsform
Biämnesstuderande väljer ut två kurser à tre poäng bland kurserna i politisk historia eller ämnesstudier i ekonomisk eller socialhistoria. Den ena av kurserna kan även tenteras på någon annan institution. De kurser från andra institutioner som lämpar sig för ändamålet är uppräknade nedan, om eventuella övriga kurser skall överenskommas skilt för sig med doktorsassistenten i samhällshistoria.
Kurser
- Creating Nordic Capitalism (3-6 op, pe 12-16) 3
- Development and Structure of the World Financial System (4 op ma 12-14) 1 2
- Finland and European Integration (Fri 10-12, 3 cr) 2
- Jugoslavian seuraajavaltioiden historiaa (ma ja ke 10–12, 3-5 op) 3
- Keski-Aasian muutokset Neuvostoliiton hajoamisen jälkeen (3 op, ti 16-18) 3 4
- Kylmä sota ja kulttuuri (3 op, to 10-12) 1 2
- Kylmän sodan historiaa saksankielisessä Euroopassa (3-5 op, pe 11-14) 2
- Mediahistoria (3-6 op, ti 9-12) 4
- Missä on Suomi? (3-5 op, ti 16-18) 3 4
- Perhe- ja yhteisöhistorian menetelmäkurssi 3 4
- Politiikan politiikattomuus (3 op, ma 14-16 ja ti 10-12) 1
- Saksan aseveli käy erillissotaa- jatkosodan historiapolitiikkaa (15.1.-2.4., to 16-18 U35 ls) 3 4
- Sodan yhteiskuntahistoriaa (3-5 op, ma 16-18 ja ke 16-18) 3
- Suomalaiset työmarkkinat (3-6 op, ti 14-16) 3
- Tarkastelussa 1960-luku (ti ja pe 12–14, 3–5 cr) 1
- U.S. National Security Policy and the Cold War >> 1
- Ylikansalliset toimijat ja kansallinen yhteiskunta (to 12-14) 1 2
Ämnesstudier, politisk historia
Underordnade enheter
7. Samhällshistoriens metoder
Omfattning sp 10
Underordnade enheter
7.1 Metodkurs
7.1 Metodkurs
7.1 Kurs i samhällshistoriens metoder
Omfattning sp 5
Mål
Studieperioden gör de studerande insatta i historiskt tänkande, samhällshistorisk forskning och approach, materialtyper (i exempelform), källor och principer för källkritik, forskningen som arbetsprocess samt vetenskaplig skriftlig framställning. Metodfrågorna behandlas sedda ur en praktisk synvinkel. Genom arkivbesök bekantar man sig med några centrala arkiv och förvärvar på så sätt färdigheter för självständig anskaffning av material. För uppgörande av en arkivrapport gör man en arkivsökning av material efter eget val.
Examinationsform
Föreläsningsserie (12h) och bredvidläsning i samband med sluttentamen, tre arkivbesök och en arkivrapport.
OBS! Litteraturen kan tenteras skilt för sig vid fakultetstentamen emdast av dem som kompletterar tidigare prestationer (kursen om historikerns metoder för anskaffning av information tidigare avlagd).
Målgrupp
Huvud- och biämnesstuderande
Litteratur
- Francois Bèdarida (ed.): The Social Responsibility of the Historian
- Martha Howell ja Walter Prevenier: From Reliable Sources. An Introduction to Historical Methods
- Pertti Alasuutari: Laadullinen tutkimus (3. uud. p. tai uudempi)
tai (jos Alasuutarin teos kuuluu sivuaineen vaatimuksiin)
- Juhani Aaltola ja Raine Valli (toim.): Ikkunoita tutkimusmetodeihin II. Näkökulmia aloittelevalle tutkijalle teoreettisiin lähtökohtiin ja analyysimenetelmiin
7.2 Metodpraktikum för huvudämnestuderande
7.2 Metodpraktikum för huvudämnestuderande
7.2 Metodpraktikum för huvudämnestuderande
Omfattning sp 5
Mål
Man lär känna forskningsmetoder som används i läroämnena vid institutionen för samhällshistoria och övar sig i användningen av de centrala metoderna. I ljuset av exempel stiftar man bekantskap med samhällshistoriens källor och material. Man lär ut hur de metoder forskarna använder skall analyseras och hur man med hjälp av metoderna skall utvärdera den information som producerats. Efter avslutad kurs kan den studerande uppgöra en forskningsplan av ett tema efter eget val, slå fast alternativ för metoder att använda, tillämpa åtminstone en metod, samt bedöma hurdan information man kan producera med hjälp av olika slags metoder. Målet är metodologisk färdighet för uppgörande av kandidatavhandling.
Föregående studier
Sp 6 och 7.1
Examinationsform
Aktivt deltagande i kursen och dess smågrupper samt godkända övningsarbeten; på kursen utnyttjar man litteratur från bifogad förteckning (den tenteras inte).
Målgrupp
Endast för huvudämnesstuderande.
Litteratur
Kurssilla hyödynnetään oheisen luettelon kirjallisuutta (sitä ei tentitä).
- Peter Burke: Eyewitnessing. The Uses of Images in Historical Writing
- Norman Fairclough: Miten media puhuu
- Larry J. Griffin and Marcel van der Linden (eds.): New Methods for Social History
- Einar Hreinsson och Tomas Nilsson (red.): Nätverk som social resurs. Historiska exempel
- Pat Hudson: History by Numbers. Introduction to Quantitative Techniques
- Markku Hyrkkänen: Aatehistorian mieli
- Jorma Kalela: Historiantutkimus ja historia
- Anu Kantola, Inka Moring, Esa Väliverronen (toim.): Media-analyysi: tekstistä tulkintaan
- Marianne Liljeström (toim.): Feministinen tietäminen. Keskustelua metodologiasta
- Kari Palonen ja Hilkka Summa (toim.): Pelkkää retoriikkaa. Tutkimuksen ja politiikan retoriikat
- Matti Peltonen: Mikrohistoriasta
- Magnus Perlestam (red.): Genusperspektiv i historia. Metodövningar
- Paula Saukko: Doing Research in Cultural Studies. An Introduction to Classival and New Methodological Approaches
- Quentin Skinner: Visions of Politics. Regarding Method vol. 1
Kurser
8. Den moderna staten och civilsamhället
8. Den moderna staten och civilsamhället
Omfattning sp 11
Mål
Studieperioden ger en överblick över statssystemens och samhällens uppkomst- och utvecklingsprocesser från tiden för de äldsta statssystemens uppkomst fram till globaliseringens tidsperiod. Under studieperioden lär man känna förutom uppkomsten och utvecklingen av staten Finland och det civila samhället även de europeiska nationalstaternas utvecklings- och demokratiseringsprocesser på en mera generell nivå.
Examinationsform
- Avsnittet 8.1 tenteras vid fakultetstentamen.
- Avsnitten 8.2a och 8.2b tenteras vid fakultetstentamen eller på kurserna.
- Om man vill tentera vardera avsnittet vid tentamen, skall dessa tenteras på samma gång.
- Om man tenterar endast det ena avsnittet vid tentamen, skall det tenteras på samma gång som avsnitt 8.1.
- Ur avsnitten 8.2 och 8.2b väljer man ut två böcker från vartdera.
Underordnade enheter
8.1 Den moderna staten och det civila samhället: Gemensam litteratur
8.1 Den moderna staten och det civila samhället: Gemensam litteratur
Omfattning sp 5
Examinationsform
Fakultetstentamen.
Litteratur
- Risto Alapuro: State and Revolution in Finland
- C. A. Bayly: The Birth of the Modern World 1780–1914. Global Connections and comparisons
- Irma Sulkunen: Raittius kansalaisuskontona (available in Engl.)
- David Kirby: The Baltic World 1772-1992
8.2(a) Den moderna staten och det civila samhället: Valfri litteratur a
8.2(a) Den moderna staten och det civila samhället: Valfri litteratur a
Omfattning sp 3
Examinationsform
- unkterna 8.2a och 8.2b tenteras vid fakultetstentamen eller på kurserna.
- Om man vill tentera vardera punkten vid tentamen, skall dessa tenteras på samma gång.
- Om man tenterar endast det ena avsnittet vid tentamen, skall det tenteras på samma gång som avsnitt 8.1.
- Ur avsnitten 8.2 och 8.2b väljer man ut två böcker från vartdera.
Litteratur
- Ulrich Beck: Mitä globalisaatio on? (on engl. ja saks.)
- Martin van Creveld: The Rise and Decline of the State
- Alan Milward: The European Rescue of the Nation-State
- Theda Skocpol: States and Social Revolutions. A Comparative Analysis of France, Russia and China
- Charles Tilly: Contention & Democracy in Europe 1650-2000
Kurser
- Israelin ja arabien välinen konflikti
- Itämeren piirin historiaa >>
- Jugoslavian seuraajavaltioiden historiaa (ma ja ke 10–12, 3-5 op) 3
- Kylmän sodan historiaa saksankielisessä Euroopassa (3-5 op, pe 11-14) 2
- Missä on Suomi? (3-5 op, ti 16-18) 3 4
- Politiikan politiikattomuus (3 op, ma 14-16 ja ti 10-12) 1
- Projekti Putin-Medvedev: Uuden Venäjän historiaa >> 3
- Sodan yhteiskuntahistoriaa (3-5 op, ma 16-18 ja ke 16-18) 3
- Tarkastelussa 1960-luku (ti ja pe 12–14, 3–5 cr) 1
- The Rise of the Securocracy in Russia, 1999-2008. An Analysis of a Fading State? >> 3
- Ylikansalliset toimijat ja kansallinen yhteiskunta (to 12-14) 1 2
8.2(b) Den moderna staten och det civila samhället: Valfri litteratur b
8.2(b) Den moderna staten och det civila samhället: Valfri litteratur b
Omfattning sp 3
Examinationsform
- Punkterna 8.2a och 8.2b tenteras vid fakultetstentamen eller på kurserna.
- Om man vill tentera vardera punkten vid tentamen, skall dessa tenteras på samma gång.
- Om man tenterar endast det ena avsnittet vid tentamen, skall det tenteras på samma gång som avsnitt 8.1.
- Ur avsnitten 8.2 och 8.2b väljer man ut två böcker från vartdera.
Litteratur
- Osmo Jussila: Suomen suuriruhtinaskunta 1809–1917 (vastaa kahta kirjaa)
- Risto Alapuro et al. (toim.): Kansa liikkeessä
- Henrik Stenius: Frivilligt, jämlikt, samfällt. Föreningsväsendets utveckling I Finland fram till 1900-talets början med speciell hänsyn till massorganisationsprincipens genombrott
- Charles Tilly: European Revolutions, 1492-1992 (Making of Europe Series)
Kurser
- Jugoslavian seuraajavaltioiden historiaa (ma ja ke 10–12, 3-5 op) 3
- Kylmän sodan historiaa saksankielisessä Euroopassa (3-5 op, pe 11-14) 2
- Politiikan politiikattomuus (3 op, ma 14-16 ja ti 10-12) 1
- Ruotsin ja Venäjän yhteistä historiaa 1772-1815 >> 2
- Sodan yhteiskuntahistoriaa (3-5 op, ma 16-18 ja ke 16-18) 3
- Tarkastelussa 1960-luku (ti ja pe 12–14, 3–5 cr) 1
- Ylikansalliset toimijat ja kansallinen yhteiskunta (to 12-14) 1 2
9. Det internationella och det globala systemet
9. Det internationella och det globala systemet
Omfattning sp 11
Mål
Studieperioden behandlar utvecklingskeden, struktur och verksamhet hos internationella statssystem under olika tider. Den gör den studerande insatt i globala förändringsprocesser i statens ställning samt i staters inre och yttre maktutövning, tolkningar av internationella kris- och brytningsskeden, betraktelsesätt i historieforskning i internationella relationer samt Finlands ställning inom den internationella växelverkan.
Examinationsform
- Avsnitt 9.1 tenteras vid fakultetstentamen.
- Avsnitten 9.2a och 9.2b tenteras på kurserna eller vid fakultetstentamen.
- Om man vill tentera vardera punkten vid tentamen, skall dessa tenteras på samma gång.
- Om man tenterar endast det ena avsnittet vid tentamen, skall det tenteras på samma gång som avsnitt 9.1.
- Ur avsnitten 8.2 och 9.2b väljer man ut två böcker från vartdera.
Underordnade enheter
9.1 Det internationella och det globala systemet: Gemensam litteratur
9.1 Det internationella och det globala systemet: Gemensam litteratur
Omfattning sp 5
Examinationsform
Fakultetstentamen
Litteratur
- David Held: Democracy and the Global Order. From the Modern State to Cosmopolitan Governance
- Jorma Kallenautio: Suomi kylmän rauhan maailmassa
- A. Best, J. M. Hanhimäki, J. A. Maiolo & K. E. Schulze : International History of the Twentieth Century
TAI mikäli Best & co:n teos on jo suoritettu osana perusopintoja
- John Lewis Gaddis : We Now Know. Rethinking Cold War History
9.2(a) Det internationella och det globala systemet: Valfri litteratur a
9.2(a) Det internationella och det globala systemet: Valfri litteratur a
Omfattning sp 3
Examinationsform
- Avsnitten 9.2a och 9.2b tenteras på kurserna eller vid fakultetstentamen.
- Om man vill tentera vardera punkten vid tentamen, skall dessa tenteras på samma gång.
- Om man tenterar endast det ena avsnittet vid tentamen, skall det tenteras på samma gång som avsnitt 9.1.
- Ur avsnitten 8.2 och 9.2b väljer man ut två böcker från vartdera.
Litteratur
- Paul W. Schroeder et al: Systems, Stability and Statecraft. Essays on the International History of Modern Europe
- Michael J. Hogan & Thomas G. Paterson: Explaining the History of American Foreign Relations (2. ed.)
- John Lewis Gaddis : We Now Know. Rethinking Cold War History
- Jussi Hanhimäki : Scandinavia and the United States. An Insecure Friendship
Kurser
- Euroopan etelä ja pohjoinen >> 3 4
- Finland and European Integration (Fri 10-12, 3 cr) 2
- Finland and European Integration (essay seminar, Tue 12-14, 2 -3 cr) 3
- Imperialism in Asia >> 3 4
- Jugoslavian seuraajavaltioiden historiaa (ma ja ke 10–12, 3-5 op) 3
- Keski-Aasian muutokset Neuvostoliiton hajoamisen jälkeen (3 op, ti 16-18) 3 4
- Kylmä sota ja kulttuuri (3 op, to 10-12) 1 2
- Kylmän sodan historiaa saksankielisessä Euroopassa (3-5 op, pe 11-14) 2
- Major Powers and non-Traditional Security in East and Southeast Asia >> 3
- Sodan yhteiskuntahistoriaa (3-5 op, ma 16-18 ja ke 16-18) 3
- U.S. National Security Policy and the Cold War >> 1
- Vietnamin sota >> 2
- Ylikansalliset toimijat ja kansallinen yhteiskunta (to 12-14) 1 2
9.2(b) Det internationella och det globala systemet: Valfri litteratur b
9.2(b) Det internationella och det globala systemet: Valfri litteratur b
Omfattning sp 3
Examinationsform
- Avsnitten 9.2a och 9.2b tenteras på kurserna eller vid fakultetstentamen.
- Om man vill tentera vardera punkten vid tentamen, skall dessa tenteras på samma gång.
- Om man tenterar endast det ena avsnittet vid tentamen, skall det tenteras på samma gång som avsnitt 9.1.
Litteratur
9.2b Valinnainen kirjallisuus :
- Richard F. Hamilton & Holger H. Herwig (eds.): The Origins of World War I
- Robert W. D. Boyce & Joseph A. Maiolo (eds.): The Origins of the World War Two. The Debate Continues
- Tuomo Polvinen: Between east and west. Finland in international politics 1944–1947
- Marc Trachtenberg : History and Strategy
Kurser
- Finland and European Integration (Fri 10-12, 3 cr) 2
- Finland and European Integration (essay seminar, Tue 12-14, 2 -3 cr) 3
- Finnish Prisoners of War and Russian Prisoners of War during II World War >> 3
- Jugoslavian seuraajavaltioiden historiaa (ma ja ke 10–12, 3-5 op) 3
- Keski-Aasian muutokset Neuvostoliiton hajoamisen jälkeen (3 op, ti 16-18) 3 4
- Kylmä sota ja kulttuuri (3 op, to 10-12) 1 2
- Kylmän sodan historiaa saksankielisessä Euroopassa (3-5 op, pe 11-14) 2
- Sodan yhteiskuntahistoriaa (3-5 op, ma 16-18 ja ke 16-18) 3
- U.S. National Security Policy and the Cold War >> 1
- Vietnamin sota >> 2
- Ylikansalliset toimijat ja kansallinen yhteiskunta (to 12-14) 1 2
10. Politiskt tänkande och politikens betydelser
10. Politiskt tänkande och politikens betydelser
Omfattning sp 11
Mål
Studieperioden ger en mångsidig bild av förändringar, variationer och motstridigheter i politiska tanke- och verksamhetsmodeller. Man undersöker särskilt politiska ideologier efter franska revolutionen. Uppmärksamheten fästs vid de varierande sätt på vilka olika samhälleliga företeelser har behandlats som politiska frågor och de betydelser politiken därvid har tillmätts.
Examinationsform
- Avsnitt 10.1 tenteras vid fakultetstentamen.
- Avsnitten 10.2a och 10.2b tenteras på kurserna eller vid fakultetstentamen.
- Om man vill tentera vardera punkten vid tentamen, skall dessa tenteras på samma gång.
- Om man tenterar endast det ena avsnittet vid tentamen, skall det tenteras på samma gång som avsnitt 10.1.
- Ur avsnitten 10.2a och 10.2b väljer man ut två böcker från vartdera.
Underordnade enheter
10.1 Politiskt tänkande och politikens betydelser: Gemensam litteratur
10.1 Politiskt tänkande och politikens betydelser: Gemensam litteratur
Omfattning sp 5
Examinationsform
Fakultetstentamen.
Litteratur
- Terence Ball and Richard Bellamy (eds.): The Cambridge History of Twentieth Century Political Thought
- John Schwarzmantel: The Age of Ideology. Political Ideologies from the American Revolution to Postmodern Times
- Joan W. Scott: Gender and the Politics of History (rev.ed.)
10.2(a) Politiskt tänkande och politikens betydelser: Valfri litteratur a
10.2(a) Politiskt tänkande och politikens betydelser: Valfri litteratur a
Omfattning sp 3
Examinationsform
- Avsnitten 10.2a och 10.2b tenteras på kurserna eller vid fakultetstentamen.
- Om man vill tentera vardera punkten vid tentamen, skall dessa tenteras på samma gång.
- Om man tenterar endast det ena avsnittet vid tentamen, skall det tenteras på samma gång som avsnitt 10.1.
Litteratur
- Rogers Brubaker: Citizenship and Nationhood in France and Germany
- Johanna Kantola ja Johanna Valenius (toim.): Toinen maailmanpolitiikka. 10 käsitettä feministiseen kansainvälisten suhteiden tutkimukseen
- Mark Mazower: Dark Continent. Europe’s Twentieth Century (on ruots.)
- Cynthia Enloe: Maneuvers. The International Politics of Militarizing Women’s Lives
Kurser
- Euroopan etelä ja pohjoinen >> 3 4
- Friend or a foe? An Image of a Neighbour in Russian History - the case of Finland >> 1
- Politiikan politiikattomuus (3 op, ma 14-16 ja ti 10-12) 1
- Saksan aseveli käy erillissotaa- jatkosodan historiapolitiikkaa (15.1.-2.4., to 16-18 U35 ls) 3 4
- Tarkastelussa 1960-luku (ti ja pe 12–14, 3–5 cr) 1
10.2(b) Politiskt tänkande och politikens betydelser: Valfri litteratur b
10.2(b) Politiskt tänkande och politikens betydelser: Valfri litteratur b
Omfattning sp 3
Litteratur
- Donald Sassoon: One hundred years of socialism (joko Book Two s. 113-440 tai Book Three s. 441-777)
- Stanley G. Payne: A History of Fascism 1914–1945 (vain s. 1-290 ja 441-520)
- Kari Saastamoinen: Eurooppalainen liberalismi. Etiikka, talous, politiikka
- Pekka Suvanto: Konservatismi Ranskan vallankumouksesta 1900-luvulle
11. Specialteman i politisk historia
11. Specialområden i politisk historia
Omfattning sp 10
Mål
Studieperioden ger fördjupade insikter i två aktuella forskningsområden inom politisk historia, vilka den studerande kan välja ut bland åtta alternativ. Den undervisning som erbjuds inom specialområden utgår från lärarnas egen forskning och de forskningsprojekt de är sysselsatta med. I institutionens forskningstradition intar frågor gällande uppkomsten av en nation, nationalismen och välfärdsstaten en central ställning (avsnitten 11.1 och 11.2). Som viktiga teman inom forskningen framhålls även de politiska betydelser som tillskrivits det förflutna, tillämpningen av begreppshistorien, historiens politiska dimension samt historiens användning jämte könshistorien (avsnitten 11.3, 11.4 och 11.7). Det kalla kriget, imperialismens och globaliseringens problem närmar man sig ur den synvinkel som representeras av den moderna forskningen i internationella relationer (avsnitten 11.5 och 11.6).
I avsnitt 11.8. kan man tillgodoräkna sig studier som avlagts på annat håll, till exempel inom internationellt utbyte.
Examinationsform
Man väljer ut två avsnitt, av vilka man från vartdera tenterar fyra verk vid fakultetstentamen eller motsvarande kurs. Om godkännande av studier som avlagts på annat håll för avsnitt 11.8 skall överenskommas med universitetslektorn i politisk historia. Studier som avlagts utomlands godkänns av professorn i läroämnet.
Underordnade enheter
- 11.1 Nationalismen och nationen
- 11.2 Välfärdsstatens politiska historia
- 11.3 Det politiska i historia och historiebruk
- 11.4 Politikens begreppshistoria
- 11.5 Imperialism, integration och globalisering
- 11.6 Det kalla krigets tid
- 11.7 Genussystemets historia
- 11.8 Studier i politisk historia avlagt annorstädes
11.1 Nationalismen och nationen
11.1 Nationalismen och nationen
Omfattning sp 5
Mål
Under studieperioden dryftas på vilket sätt olika varianter av nationalism har påverkat och påverkar uppkomsten av nationers identitet; hur och utgående från vilka teoretiska synpunkter nationell historia har skrivits samt med hjälp av vilka begrepp och medel det är möjligt att forska i nationalism och nationell identitet.
Litteratur
- Jussi Pakkasvirta ja Pasi Saukkonen (toim.): Nationalismit
Sekä kolme teosta seuraavista:
- Benedict Anderson: Imagined Communities. Reflections on the Origins and Spread of Nationalism (rev.ed.)
- Osmo Jussila: Nationalismi ja vallankumous suomalais-venäläisissä suhteissa 1899–1914
- Michael Branch (ed.): National History and Identity. Approaches to the Writing of National History in the North-East Baltic Region in the the 19th and 20th Centuries
- Anthony D. Smith: Nationalism and Modernism
- Nira Yuval-Davis: Gender and Nation
Kurser
- Friend or a foe? An Image of a Neighbour in Russian History - the case of Finland >> 1
- Israelin ja arabien välinen konflikti
- Jugoslavian seuraajavaltioiden historiaa (ma ja ke 10–12, 3-5 op) 3
- Missä on Suomi? (3-5 op, ti 16-18) 3 4
- Sodan yhteiskuntahistoriaa (3-5 op, ma 16-18 ja ke 16-18) 3
- Tarkastelussa 1960-luku (ti ja pe 12–14, 3–5 cr) 1
11.2 Välfärdsstatens politiska historia
11.2 Välfärdsstatens politiska historia
Omfattning sp 5
Innehåll
Studieperioden förmedlar en mångsidig bild av välfärdsstaternas uppkomst utgående från historisk- samhällsvetenskapliga betraktelsesätt och internationella jämförelser. Välfärdsstatens utveckling undersöks som en historia bestående av definitioner och lösningar av sociala problem, i vilken politiska kamper anknutna till samhällsklass och kön har spelat en central roll
Litteratur
Neljä teosta seuraavista:
- Niels Finn Christiansen ym. (toim.): The Nordic Model of Welfare - a Historical Reappraisal
- Pauli Kettunen: Työjärjestys. Tutkielmia työn ja tiedon poliittisesta historiasta
- Pirjo Markkola: Synti ja siveys. Naiset, uskonto ja sosiaalinen työ 1860–1920
- Theda Skocpol and Dietrich Ruesschemeyer (eds.): States, Social Knowledge and the Origins of Modern Social Policies
- Peter A. Swenson: Capitalists against Markets. The Making of Labor Markets and Welfare States in the Unites States and Sweden
- Pat Thane: Foundations of the Welfare State
Kurser
- Key texts on Nordic Welfare (verkkokurssi) >>
- Nordic Identities in History (verkkokurssi) 4-7,5 op >>
- Sodan yhteiskuntahistoriaa (3-5 op, ma 16-18 ja ke 16-18) 3
- Ylikansalliset toimijat ja kansallinen yhteiskunta (to 12-14) 1 2
11.3 Det politiska i historia och historiebruk
11.3 Det politiska i historia och historiebruk
Omfattning sp 5
Litteratur
Neljä teosta seuraavista:
- John Torpey (ed.): Politics and the Past. On repairing Historical Injusteces
- Seppo Hentilä: Jaettu Saksa, jaettu historia. Kylmä historiasota 1945-1990
- Joyce Appleby et al.: Telling the Thruth about History
- Marc Ferro: The Use and Abuse of History
- Jan Selling: Ur det förflutnas skuggor. Historiediskurs och nationalism i Tyskland 1990-2000
- Robert Gildea: The Past in French History
- Klas-Göran Karlsson: Historia som vapen. Historiebruk och Sovjetunionens upplösning
Kurser
- Aatteita, politiikkaa, muistomerkkejä - kaupunki ja yhteisöllinen muistaminen >> 1 2
- Saksan aseveli käy erillissotaa- jatkosodan historiapolitiikkaa (15.1.-2.4., to 16-18 U35 ls) 3 4
- Sisällissota ja kirkko-luentosarja >> 2
11.4 Politikens begreppshistoria
11.4 Politikens begreppshistoria
Omfattning sp 5
Innehåll
Studieperioden gör det lättare att förstå, att det sätt på vilket världen uppfattas och abstraheras utgör en betydelsefull historisk dimension i verksamheten i allmänhet och i politiken i synnerhet. Den forskningsinriktning som har kallats begreppshistoria har under den senaste tiden fått en starkare internationell ställning, och under studieperioden tillhandahåller dess centrala företrädare redskap för historisk och kritisk utvärdering av de ”självklara” tänkesätt som karakteriserar våra dagars politik.
Litteratur
Neljä teosta seuraavista:
- Terence Ball, James Farr, Russell L. Hanson (eds.): Political innovations and conceptual change
- Albert O. Hirschman: The Rhetorics of Reaction
- Matti Hyvärinen et al. (toim.): Käsitteet liikkeessä. Suomen poliittisen kulttuurin käsitehistoria (vastaa kahta kirjaa)
- Reinhart Koselleck: Futures past. On the semantics of historical time (on saks.)
- Melvin Richter: The History of Political and Social Concepts. A Critical Introduction
11.5 Imperialism, integration och globalisering
11.5 Imperialism, integration och globalisering
Omfattning sp 5
Innehåll
Studieperioden behandlar imperialismens och kolonialismens historia, imperialismen i europeisk kultur och europeiskt tänkande, civilisationernas världsordning, territoriell integration och globalisering som historiskt fenomen. Periodens mål är att utnyttja imperialismen, integrationen och globaliseringen som analyserande perspektiv på världsomfattande förändringsprocesser, global historia och den aktuella diskussion som förs om detta tema.
Litteratur
Neljä teosta seuraavista:
- P. J. Cain & A. G. Hopkins: British Imperialism 1688-2000 (vastaa kahta teosta)
- Edward W. Said: Culture and Imperialism
- David Held, Anthony McGrew, David Goldblatt, Jonathan Perraton: Global Transformations. Politics, Economics and Culture
- Samuel P. Huntington: Kulttuurien kamppailu ja uusi maailmanjärjestys (on engl.)
- John Gillingham: European Integration 1950–2003. Superstate or New Market Economy?
- Tapani Paavonen: Suomalaisen protektionismin viimeinen vaihe. Suomen ulkomaankauppa- ja integraatiopolitiikka 1945-1961
- Arne Jarrick, Alf Johansson (red.): Jorden runt igen. Nya bidrag till en gammal globalhistoria
Kurser
- Finland and European Integration (Fri 10-12, 3 cr) 2
- Finland and European Integration (essay seminar, Tue 12-14, 2 -3 cr) 3
- Ihmisen ja ympäristön vuorovaikutuksen historiaa (verkkokurssi) 3 op >>
- Suomen ja Euroopan vuorovaikutus >> 2
- Imperialism in Asia >>
- Imperialism in Asia >> 3 4
- Israelin ja arabien välinen konflikti
- Peace and Conflict in Southeast Asia >> 1 2
- Tarkastelussa 1960-luku (ti ja pe 12–14, 3–5 cr) 1
- The Nordic Countries and Global Politics >> 1 2
- White king, red rubber, black death. Colonization and decolonization in Africa >> 1 2
- Ylikansalliset toimijat ja kansallinen yhteiskunta (to 12-14) 1 2
11.6 Det kalla krigets tid
11.6 Det kalla krigets tid
Omfattning sp 5
Innehåll
Studieperioden behandlar det kalla krigets tid och dess forskning ur ett flertal olika perspektiv. Det kalla kriget undersöks som ett flerdimensionellt, internationellt system, som ett fenomen som utformat staters inre politiska och samhälleliga utveckling samt relationer mellan staterna. Under perioden granskas även hur Finlands och de Nordiska ländernas ställning utvecklades under det kalla krigets olika skeden, konfliktens utgångspunkter och upphörande, 1970-talets avspänning samt det kalla krigets forskningsinriktningar.
Litteratur
Neljä teosta seuraavista:
- Olav Njolstad (toim.): The Last Decade of the Cold War. From Conflict Escalation to Conflict Transformation
- Odd Arne Westad (ed.): Reviewing the Cold War. Approaches, Interpretations, Theory
- Marc Trachtenberg: A Constructed Peace. The Making of the European Settlement 1945-1963
- Vladimir Zubok & Constantin Pleshakov: Inside the Kremlin’s Cold War
- Jeremi Suri: Power and Protest. Global Revolution and the Rise of Détente
- Vladimir Tismaneanu (toim.): Revolutions of 1989
- Kimmo Rentola: Niin kylmää että polttaa. Kommunistit, Kekkonen ja Kreml 1947–1958
- Seppo Hentilä: Kaksi Saksaa ja Suomi. Saksan-kysymys Suomen puolueettomuuspolitiikan haasteena
- Juhana Aunesluoma: Britain, Sweden and the Cold War. Understanding Neutrality
Kurser
- Euroopan idea II - Länsi- ja itä eurooppalaisessa poliittisessa ajattelussa >>
- Finland and European Integration (Fri 10-12, 3 cr) 2
- Finland and European Integration (essay seminar, Tue 12-14, 2 -3 cr) 3
- Jugoslavian seuraajavaltioiden historiaa (ma ja ke 10–12, 3-5 op) 3
- Kuuban vallankumouksen historiaa >> 3
- Kylmä sota ja kulttuuri (3 op, to 10-12) 1 2
- Kylmä sota ja kulttuuri (teemaseminaari, to 14-16) 3 4
- Kylmän sodan historiaa saksankielisessä Euroopassa (3-5 op, pe 11-14) 2
- Tarkastelussa 1960-luku (ti ja pe 12–14, 3–5 cr) 1
- U.S. National Security Policy and the Cold War >> 1
11.7 Genussystemets historia
11.7 Genussystemets historia
Omfattning sp 5
Innehåll
Under studieperioden sätter man sig in i den politiska historiens forskningsfrågor på ett sätt som tar fasta på kön. Målet är att lära sig att ur könsperspektiv analysera olika historiska fenomen, bland vilka man som exempel valt ut politiska rörelser och ideologier, representativ politik, politiska system, välfärdsstaten, kriget och armén, det kalla kriget, nationalismen, kolonialismen, mångkulturen, globaliseringen och den europeiska integrationen. Föremål för granskning är likaså begreppet kön samt teorier och metoder med hjälp av vilka genushistoria har undersökts.
Litteratur
Neljä teosta seuraavista:
- Sara Ahmed: Strange encounters. Embodied others in post-coloniality
- Barbara Evans Clements: Bolshevik women
- Cynthia Cockburn: The space between us. Negotiating gender and national identities in conflict
- Robert D. Dean: Imperial brotherhood. Gender and the making of cold war foreign policy
- Karen Hagemann & Stefanie Schuler-Springorum: The military, war and gender in twentieth-century Germany
- Helga Maria Hernes: Welfare State and Woman Power
- Irma Sulkunen: Naisen kutsumus. Miina Sillanpää ja sukupuolten maailmojen erkaantuminen
- Maria Dolores Garcia-Ramon & Janice Monk (eds.): Women of the European Union. The politics of work and daily life
Kurser
- Homoseksuaalisuuden historia Pohjoismaissa, 5 op >> 3 4
- Naisten toimeentulokeinoja 1700-2000 3 4
- Seksuaalisuuden historia >> 3
- Sodan yhteiskuntahistoriaa (3-5 op, ma 16-18 ja ke 16-18) 3
- Sukupuolen tutkimus Latinalaisessa Amerikassa >> 1
- Sukupuolen tutkimus Latinalaisessa Amerikassa II >> 3
- Sukupuolen tutkimus yhteiskuntatieteissä: teorioita ja teemoja >> 1 2
- Sukupuolihistorian näkökulmia >> 3
11.8 Studier i politisk historia avlagt annorstädes
11.8 Studier i politisk historia avlagt annorstädes
Omfattning sp 5
Examinationsform
Till exempel vid andra fakulteter vid Helsingfors eller utomlands avlagda studier kan inräknas i ämnesstudierna i politisk historia enligt lärarens bedömning. Gällande studier i hemlandet skall man vända sig till universitetslektorn, gällande utlandsstudier till professorn.
12. Proseminarium
Omfattning sp 4
Mål
På proseminariet övar den studerande sig i att självständigt men under handledning utarbeta en avhandling i mindre format samt fungera som opponent för ett föredrag som uppgjorts av en annan proseminariedeltagare. Syftet med seminariet är att träna den studerande i att använda historieforskningens metoder och forskningsmetoder inklusive val och tillämpning i det egna arbetet av den teoretiska referensram som lämpar sig för vart och ett tema för sig.
Föregående studier
Studieperiod 7.2.
Examinationsform
Aktivt deltagande i seminariearbetet, presentation av eget seminarieföredrag och opponering av ett annat. På proseminariet utarbetas kandidatavhandlingen (sp 13), vars fordringar och bedömningsprinciper finns på fakultetens hemsidor. De som deltagit i höstterminens undervisning skall lämna in sin avhandling för granskning innan utgången av den 3. undervisningsperioden. De som deltagit i vårterminens undervisning skall lämna in sin avhandling för granskning innan utgången av den 1. undervisningsperioden av följande läsår.
13. Kandidatavhandling i politisk historia
13. Kandidatavhandling
Omfattning sp 6
Examinationsform
Kandidatavhandlingen i politisk historia utarbetas i samband med proseminariet. Se studieperiod 12, anvisningar för genomförande.
Aatteita, politiikkaa, muistomerkkejä - kaupunki ja yhteisöllinen muistaminen