Kandidatstudier (Politogi)
Sp: 180
Politologi (PK)
Underordnade enheter
- Allmänna studier
- Y101. Introduktion i statskunskap
- Y105. Finlands politiska system och EU - huvudämnesstuderande
- Y110. Grunderna för politiskt tänkande - huvudämnesstuderande
- P115. Politiska system i Europa
- Y201. Statsvetenskaplig metodologi
- Y205. Maktforskning
- Y250. Kvantitativa metoder
- Y301. Kvalitativa metoder
- P210. Modernt politiskt tänkande
- P215. Europeisk integrationsteori och institutioner i EU
- P220. Politiska institutioner och politiskt deltagande
- P225. Demokrati i teori och praktik
- P230. Migrationsrörelser och multikulturens politiska utmaningar
- P260. Valfria ämnesstudier på linjen för politologi
- Y320. Kandidatseminarium: allmän del
- P330. Kandidatseminarium: linjerelaterad del (politologi)
- Kandidatavhandling och mognadsprov
Examensstruktur och allmänna studier
Sp: 30
Innehåll
Kandidatexamen 180 sp- Huvudämne (grund- och ämnesstudier) : 90 sp
- Biämnesstudier: studiehelhet grundstudier i två ämnen eller grund- och ämnesstudier i ett ämne
- Övriga obligatoriska studier :
Allmänna studier sammanlagt 30 sp:
- orienterande HOPS
- språkstudier
- IKT-studier
- HOPS2
- arbetslivsorientering
- samhällsvetenskaper och argumentation
- introduktion till statistik
- offentlig rätt eller arbets- och företagsrätt
- Valfria studier 0-10 sp beroende på biämne
De allmänna studierna är allmänbildande till sin natur, tillsammans med andra stödande studier kan dessa även som valfria studier inkluderas i examen. De allmänna studierna har presenterats i studieguidens gemensamma del: http://www.valt.helsinki.fi/opas2007/valt
Magisterexamen
- Fördjupade studier
- Valfria studier
Underordnade enheter
HOPS1. Personlig studieplan 1
Sp: 1
Innehåll
Sidorna uppdateras! HOPS2. Personlig studieplan 2
Sp: 1
Innehåll
Sidorna uppdateras ... Arbetslivsorientering
Sp: 1
Mål
Med arbetslivsorientering avses studier som undersöker inbördes ömsesidiga förhållanden mellan akademiska studier och arbetsliv. Syftet med arbetslivsorienteringen är att få en uppfattning om den information, de färdigheter och på olika värden baserade attityder, som är av betydelse för placering i arbetslivet: på arbetsmarknadens olika delområden och för olika slags yrkespraxis. Arbetslivsorienteringen kommer tydligast fram i de allmänna studierna för kandidatexamen och i arbetspraktiken för magistersexamen. I den frivilliga arbetspraktiken lär man känna arbetspraxis inom den offentliga sektorn, hos olika organisationer eller företag. Arbetspraktiken är inte en obligatorisk studieprestation, eftersom institutionen inte kan garantera alla en möjlighet till avlönad praktik. Nedan klarläggs endast den arbetslivsorientering som ingår i de allmänna studierna, då en egen beskrivning av arbetspraktiken finns i studieguiden.OBS! Det är att rekommendera att man i samband med kandidatstudiernas arbetslivsorientering deltar i besök hos olika inrättningar som arrangeras av institutionen, även om den studerande inte deltar i kursen ’Finlands politiska system’. En alternativ examinationsform för de studerande som inte avlägger SPJ-kursen och inte är i tillfälle att delta i inrättningsbesöken beskrivs nedan.
Examinationsform
Kandidatstudiernas arbetslivsorientering genom inrättningsbesök i samband med kursen Finlands politiska system- Studieperioden är indelad i ett flertal delar. Kontakt med arbetslivet får man redan vid den inrättningspresentation som riktar sig till nya studerande och i vilken ett alumnianförande ingår: en studerande som nyligen utexaminerats från institutionen berättar om sina studier och hur han placerat sig i arbetslivet. Under den första höstterminen avläggs studieperioden Finlands politiska system, i samband med vilken sex s.k. institutionsbesök genomförs. Besöken avläggs i smågrupper som leds av äldre studerande. Traditionella mål för institutionsbesöken är riksdagen, något media, någon intresseorganisation, något ministerium samt två alumners arbetsplats. Om samtliga besök skrivs en rapport. Läs om institutionsbesök.
Utöver institutionsbesöken deltar de studerande i två andra arbetslivsevenemang. Det är att rekommendera, att det ena av evenemangen utgörs av det alumniseminarium som arrangeras av institutionen för allmän statslära, föreningen för de studerande i statslära VOO ry samt Valtio-opinSenioritry. På seminarierna hålls inledningsanföranden av utexaminerade kandidater och magistrar som talar om sina egna erfarenheter av arbetslivet. Därtill deltar man i åtminstone ett annat arbetslivsevenemang som koordinerats av statsvetenskapliga fakulteten. Information om dessa evenemang och anmälan om deltagande i dem finns på fakultetens sida för arbetslivsorientering. Kandidatstudiernas arbetslivsorientering (1 sp) ifall den studerande inte deltar i institutionsbesöken.
- Denna examinationsform gäller de studerande som har avlagt studier som motsvarar kursen Finlands politiska system (SPJ) innan de beviljats rätt till huvudämnesstudier (t.ex. vid öppet universitet), där SPJ-kursen och därmed inte heller institutionsbesöken är obligatoriska. Som alternativ prestation deltar de studerande i åtta arbetslivsevenemang och skriver rapport om dessa. Det är att rekommendera, att det ena av evenemangen utgörs av det alumniseminarium som arrangeras av institutionen för allmän statslära, föreningen för de studerande i statslära VOO ry samt Valtio-opin Seniorit ry. På seminarierna hålls inledningsanföranden av utexaminerade kandidater och magistrar som talar om sina egna erfarenheter av arbetslivet. Därtill deltar man i åtminstone sju andra arbetslivsevenemang som koordinerats av statsvetenskapliga fakulteten. Information om evenemangen och anmälan om deltagande i dem jämte examinationsform (rapport) finns på fakultetens sida työelämäorientaatiosivulta(työelämäportfolio) (arbetslivsorientering(arbetslivsportfolio).
Y101. Introduktion i statskunskap
Code: 791010
Sp: 7
Mål
Målet för studieperioden är att ge en överblick över forskningstrender och forskningsobjekt i politik, världspolitik samt forskning i administration och organisation. Under studieperioden lär man känna begrepp och teorier som används inom dessa forskningstraditioner. Målet för inlärningen är att den studerande skall förstå de grundläggande utgångspunkterna för forskning i politik, administration och organisation samt världspolitik och kunna tillämpa dessa doktriner i mera ingående studier i statsvetenskap.Examinationsform
Huvudämnesstuderande: Obligatorisk introduktionskurs i statslära. Perioden kan inte tenteras vid fakultetstentamen. I föreläsningsförhöret tenteras två verk ur litteraturen för studieperioden (se Litteratur), av vilka det ena skall vara ett verk från den studerandes studielinje. I samband med studieperioden inleds en lärartutorperiod för huvudämnesstuderande, vilken fortgår ända till det andra studieårets hösttermin, varvid huvudämnesstuderande uppgör HOPS2.Litteratur
Välj två av följande:
- Hakovirta Harto: Maailmanpolitiikka. Teoria ja todellisuus (maailmanpolitiikan tutkimuksen linjan teos)
- Paloheimo Heikki & Wiberg Matti: Politiikan perusteet (politiikan tutkimuksen linjan teos)
- Karppi, Ilari ja Sinervo Lotta-Maria (toim.): Governance - uuden hallintatavan jäsentyminen. Tampereen yliopisto, 2009. (hallinnon ja organisaatioiden tutkimuksen linjan teos)
Kurser
Y105. Finlands politiska system och EU - huvudämnesstuderande
Y105. Finlands politiska system och EU - huvudämnesstuderande
Code: 791020
Sp: 6
Mål
Målet för studieperioden är att utvidga och fördjupa kännedomen om statslärans begrepp, forskningstrender och forskningsobjekt genom att kombinera dessa med studiet av Finlands politiska system och europeiska unionen. Centrala delar av periodens innehåll utgörs av Finlands politiska systems strukturer, institutioner, ideologier och funktionella drag och utvecklingen av dessa (nämnda teman behandlas ur nationell, internationell och administrativ synvinkel) samt av europeiska unionen som politiskt och administrativt system (unionens institutioner, beslutsfattande och centrala politiska områden). Inlärningens syfte är att fördjupa insikterna i Finlands politiska system och europeiska unionen, att lära sig analysera dessas strukturer och deras funktion samt att lära sig använda informationskällor som har anknytning till dessa.Examinationsform
Huvudämnesstuderande: Två obligatoriska kurser: Kursen Finlands politiska system, som avläggs i form av uppgifter från webbkursboken samt slutförhör för kursen (4 sp) jämte kursen Introduktion till europeiska unionen (2 sp). Y110. Grunderna för politiskt tänkande - huvudämnesstuderande
Y110. Grunderna för politiskt tänkande - huvudämnesstuderande
Code: 791030
Sp: 6
Mål
Studieperiodens mål är att man med hjälp av idéhistorien skall sätta sig in i teoretiska och metodologiska utgångspunkter för politisk forskning samt den moderna politikens filosofiska och ideologiska bakgrundsantaganden. I studieperioden betonas även betydelsen av den feministiska politiska teorin för politiskt tänkande.Examinationsform
Huvudämnesstuderande: Kursen Grunderna för politiskt tänkande. Kursen är obligatorisk för samtliga huvudämnesstuderande i statslära. I samband med kursen tenteras verket:- David Boucher and Paul Kelly (eds.): Political Thinkers. From Sokrates to the Present (Oxford Univerisity Press), 2. reviderade edition
Litteratur
- David Boucher and Paul Kelly (eds.): Political Thinkers. From Sokrates to the Present (Oxford Univerisity Press), 2. reviderade edition
Kurser
P115. Politiska system i Europa
Code: 791040
Sp: 6
Mål
Studieperioden fokuserar strukturerna för moderna statliga system i Europa, deras verksamhetsformer och politiska kulturer. Målet är att lära de studerande att undersöka dessa frågor ur ett jämförande perspektiv. Studieperioden betonar Europas politiska problem och framtidsperspektiv i en historisk situation, där de gamla skiljelinjerna mellan Väst- och Öst-Europa håller på att försvinna. Studieperiodens syfte är att förmedla en bild av Europa som helhet, inom vilken små stater har en lika viktig ställning som de stora.Examinationsform
Föreläsningsseminarium och studier som försiggår i samband med seminariet, eller litteraturförhör vid fakultetstentamen.Målgrupp
Studieperioden är obligatorisk för huvudämnesstuderande i statslära vid linjen för politologi.Litteratur
- Bale Tim: European Politics. A Comparative Introduction (2nd ed.)
- Heywood Paul et al. (eds.): Developments in European Politics.
- Tsoukalis Loukas: What kind of Europe (Updated and expanded ed.)
Y201. Statsvetenskaplig metodologi
Code: 791070
Sp: 5
Mål
Under studieperioden bekantar man sig med de väsentligaste frågorna och begreppen i samhällsvetenskapernas filosofi samt i synnerhet med positiv, hermeneutisk och realistisk samhällsvetenskaplig metodologi. Dessutom lär man sig vetenskaplig problemställning, samt väsentliga begrepp, fakta och färdigheter gällande utvärdering av uppbyggande av argument samt dessas relevans och giltighet.Examinationsform
Föreläsningsserie i metodologi för forskning i statslära (1 sp) och litteraturförhör (4 sp) i samband med föreläsningstentamen eller fakultetstentamen senast under de tre perioder som följer på kursen.Litteratur
- Kaikille pakollinen teos: Marsh David & Stoker Gerry (eds.): Theory and Methods in Political Science (2nd ed.)
Sekä yksi teos seuravista kolmesta:
- Manicas Peter: A Realist Philosophy of Social Science: Explanation and Understanding
- Pulkkinen Tuija: Postmoderni politiikan filosofia
- Töttö Pertti: Pirullisen positivismin paluu: Laadullisen ja määrällisen tarkastelua
Kurser
Y205. Maktforskning
Code: 791080
Sp: 5
Mål
Målet för studieperioden är att fördjupa kunskaperna i forskning i statslära genom att först stifta bekantskap med maktforskning i allmänhet och därefter linjevis ur politikens, förvaltningens och olika organisationers perspektiv samt ur de synvinklar som forskningen i världspolitiken representerar. I de avsnitt som behandlar de olika linjerna stiftar man närmare bekantskap med centrala maktteorier och maktbegrepp inom statslärans olika delområden. Målet för inlärningen är en generell kännedom om maktbegrepp och maktteorier samt förmåga att analysera makt ur nationell och internationell synvinkel samt å andra sidan ur politiskt och administrativt perspektiv.Examinationsform
Huvudämnesstuderande: Kurs i maktforskning. Huvudämnesstuderande kan inte ersätta kursen med litteraturförhör och alternativa examinationsformer för kursen finns inte heller. Kursen består av föreläsningar och litteratur samt av ett tillämpat föreläsningsförhör. Innan man deltar i kursen eller under densamma tenterar man verket Discourses of Power av Hindess Barry vid fakultetstentamen. Tentamenstidpunkter och övrig information om avläggande av studieperioden preciseras på kursens sidor.Biämnesstuderande: Kurs i maktforskning eller alternativt litteraturförhör vid fakultetstentamen.Alternativt litteraturförhör vid fakultetstentamen.
Litteratur
Alternativt litteraturförhör vid fakultetstentamen:
Tiedekuntatentin kirjallisuus sivuaineopiskelijoille, jotka eivät suorita Vallan tutkimus – kurssia:
- Berenskoetter Felix & Williams M.J. (eds.): Power in World Politics
- Lukes Steven: Power. A Radical View (2nd ed., 2005).
- Allen Amy: Feminist Perspectives on Power (see nätsidan nedanför)
- Pfeffer Jeffrey : Managing With Power: Politics and Influence in Organizations
Obs. Amy Allens artikel i nätet: http://plato.stanford.edu/entries/feminist-power/
Y250. Kvantitativa metoder
Code: 791090
Sp: 6
Mål
Under studieperioden stiftar man bekantskap med metodologi, begrepp, metoder och stoff i empirisk kvantitativ forskning i statslära. På kursen behandlas grunder för och tillämpning av de väsentligaste analysmetoderna samt de viktigaste metoderna för insamling av material. Efter att ha avlagt studieperioden borde den studerande kunna förstå och tolka kvantitativa undersökningar i statslära samt tillämpa metoderna i sina egna avhandlingar.Föregående studier
För deltagande i kursen fordras att man har avlagt introduktionskursen i statistik (4 sp). Det rekommenderas att man avlägger den före kursen i kvantitativa metoder, men den kan även avläggas vid sidan av denna kurs. För de studerande rekommenderas varmt att de avlägger den snabbkurs i SPSS som ingår i fakultetens allmänna studier.Examinationsform
Kurs i kvantitativa metoder. Kursen varar i två perioder. Den första perioden består av en för samtliga studerande gemensam föreläsingsdel, som avslutas med ett föreläsningsförhör. I förhöret tenteras föreläsningarna samt MOTV (riksomfattande databas för metodundervisning) som producerats av Samhällsvetenskapliga arkivet. MOTV kan man avgiftsfritt få fram på internet. Under den andra perioden indelas de studerande i smågrupper där de utför ett empiriskt kvantitativt praktiskt arbete.Målgrupp
Studieperioden är obligatorisk för alla huvudämnesstuderande. Studieperioden kan inte avläggas av biämnesstuderande.Kurser
Y301 Kvalitativa metoder
Code: 791100
Sp: 6
Mål
Undervisningen i kvalitativa metoder utgör en del av den metodundervisning som förmedlas av institutionen. Kvalitativa metoder utgör en stor kategori av olika metoder. Det som är gemensamt för dem är en stark betoning av teori och sökande efter betydelseinnehåll hos olika fenomen. I undervisningen betonas ett systematiskt sätt att göra slutledningar med hjälp av olika slags material.Föregående studier
- Grundstudier
- Y201. Metodologi för forskning i statslära
Målgrupp
Studieperioden är obligatorisk för huvudämnesstuderande i statslära. Studieperioden kan inte avläggas av biämnesstuderande. P210. Modernt politiskt tänkande
Code: 791110
Sp: 6
Mål
Målet för studieperioden är att man skall bekanta sig med politiskt tänkande genom att läsa centrala verk av tänkare som blivit moderna klassiker. Studieperioden koncentrerar sig i synnerhet på europeiskt politiskt tänkande och en kritisk insikt däri på så sätt att man bekantar sig med åsikter som uttryckts av centrala tänkare som problematiserat den europeiska politiken, staten, demokratin, verksamheten, offentligheten och makten. I fortsättningen koncentrerar man sig på hur man fösökt omdana och problematisera det europeiska tänkandets tradition med hjälp av det senaste århundradets ledande politiska tänkare.Examinationsform
Litteraturförhör vid fakultetstentamen. Av litteraturen kan man med kurser ersätta de verk om vilka skilt för sig meddelas.Litteratur
- Arendt Hannah : Vita activa. Ihmisenä olemisen ehdot
- Habermas Jürgen : Julkisuuden rakennemuutos. Tutkimus yhdestä kansalaisyhteiskunnan kategoriasta
- Foucault Michel : Tarkkailla ja rangaista
Kurser
P215. Europeisk integrationsteori och institutioner i EU
P215. Europeisk integrationsteori och institutioner i EU
Code: 791120
Sp: 6
Examinationsform
Litteraturförhör vid fakultetstentamen. Av litteraturen kan man med kurser ersätta de verk om vilka skilt för sig meddelas.Litteratur
- Tiilikainen Teija & Palosaari Teemu (toim.): Integraation teoria
- Peterson John & Shackleton Michael (eds.): The Institutions of the European Union
- Bulmer Simon & Lequesne Christian (eds.): The Member States of the European Union
P220. Politiska institutioner och politiskt deltagande
P220. Politiska institutioner och politiskt deltagande
Code: 791130
Sp: 6
Examinationsform
Litteraturförhör vid fakultetstentamen. Av litteraturen kan man med kurser ersätta de verk om vilka skilt för sig meddelas.Litteratur
Tre av följande:
- Paloheimo Heikki & Raunio Tapio (toim.): Suomen puolueet ja puoluejärjestelmä
- Kiander Jaakko & Lönnqvist Henrik : Hyvinvointivaltio ja talouskasvu
- Inglehart Ronald & Norris Pippa : Rising Tide: Gender Equality and Cultural Change Around the World
- Evans Jocelyn : Voters & Voting. An Introduction
- Bengtsson Åsa: Politiskt deltagande
P225. Demokrati i teori och praktik
Code: 791140
Sp: 6
Mål
Målet för studieperioden är att man skall bekanta sig med den västerländska demokratins och politiska kulturens nyaste utvecklingstrender, problem och lösningar till dessa ur ett nationellt, internationellt och globalt perspektiv och at man kan tänka över grunder och olika tolkningar av den moderna demokratin och om nya utmaningar som demokratiseringen av demokrati och internationell integration skapar.Examinationsform
Litteraturförhör vid fakultetstentamen. Av litteraturen kan man med kurser ersätta de verk om vilka skilt för sig meddelas.Litteratur
- Setälä Maija: Demokratian arvo. Teoriat, käytännöt ja mahdollisuudet
- Dahl Robert : On Democracy
och två av följande:
- Bobbio Norberto: Democracy and Dictatorship
- Dalton Russell J.: Democratic Challenges, Democratic Choices: The Erosion of Political Support in Advanced Industrial Democracies
- Held David: Democracy and the global order. From the modern state to cosmopolitan governance
- Young Iris Marion: Inclusion and Democracy
P230. Migrationsrörelser och multikulturens politiska utmaningar
P230. Migrationsrörelser och multikulturens politiska utmaningar
Code: 791150
Sp: 6
Mål
Det generella målet för studieperioden är att man lär känna de ökande problemen av invandring, etnicitet och multikulturalism som blivande globaliseringen producerar. Studieperioden kan tenteras antingen som litteraturförhör vid fakultetstentamen (se Litteratur) eller i form av någon kurs som fokuserar på något politiskt fenomen och anordnas läsårsvis. Syftet med litteraturen för litteraturförhöret är att tala om, att en följd av globaliseringen är att relationerna mellan etik, etnografi, kultur och politik har aktualiserats på ett nytt sätt och kommit att få en större betydelse under de två senaste decennierna. Härom vittnar det faktum att företeelser förknippade med politiken såsom immigrations- och integrationspolitikens allt starkare betoning i regeringspolitiken, den politiska mobiliseringen bland olika etniska och kulturella grupper samt de grupperingar som motarbetar förändringar i kulturen. Under studieperioden behandlas bl.a. följande delområden: nya politiska utmaningar som blivande globalisering, invandring, mångkulturalism och medborgarskap medför.Examinationsform
Kurs som anordnas läsårsvis eller alternativt litteraturförhör vid fakultetstentamen.Litteratur
Tre av följande:
- Benhabib Seyla: The Rights of Others: Aliens, Residents and Citizens
- Kymlicka Will: Multicultural Citizenship
- Sassen Saskia: Globalization and Its Discontents
- Saukkonen Pasi: Politiikka monikulttuurisessa yhteiskunnassa
P260. Valfria ämnesstudier på linjen för politologi
P260. Valfria ämnesstudier på linjen för politologi
Code: 791160
Sp: 0
- 12
Innehåll
Valfria ämnesstudier består i första hand av ämnesstudier i politologi som avlagts vid andra universitet i hemlandet eller utomlands, men de kan även vara ämnesstudier vid andra linjer i statslära. Y320. Kandidatseminarium: allmän del
Code: 791310
Sp: 4
Mål
Målet för perioden är inlärning av principer och praxis i vetenskaplig forskning, uppgörande av forskningsplan och forskningsrapport, skrivande av vetenskaplig text samt utvecklande av färdigheter för argumentation och diskussion.Examinationsform
Kandidatseminariets allmänna del (Y320) och linjerelaterad del (P330, H330, M330) avläggs under på varandra följande perioder. Om studenten inte avlägger den linjeralaterade del vid den följande perioden efter den almänna delen, måste hon avlägga hela kandidatseminariet på nytt från början. Till avläggandet av den allmänna delen hör uppgörande av forskningsplan. Kandidatseminariets allmänna del är gemensam för linjerna.Målgrupp
Endast för huvudämnesstuderande. Kandidatseminariet kan inte avläggas av biämnesstuderande. P330. Kandidatseminarium, linjerelaterad del (politologi)
Code: 791320
Sp: 3
Mål
Målet för perioden är inlärning av principer och praxis i vetenskaplig forskning, uppgörande av forskningsplan och forskningsrapport, skrivande av vetenskaplig text samt utvecklande av färdigheter för argumentation och diskussion.Examinationsform
I den linjerelaterade delen av kandidatseminariet fortgår förberedelserna för kandidatavhandlingen utgående från den forskningsplan som uppgjorts i den allmänna delen (Y320). Till avläggandet av avhandlingsseminariet hör uppgörande av en seminarieavhandling. Seminarieavhandlingen är på samma gång en inledande version av kandidatavhandlingen. Utgående från de kommentarer den studerande fått för seminarieavhandlingen gör han/hon upp sin kandidatavhandling senast under den period som följer på seminariet.Datering
Om studenten inte avlägger den linjeralaterade del vid den följande perioden efter den almänna delen, måste hon avlägga hela kandidatseminariet på nytt från början.Målgrupp
Endast för huvudämnesstuderande. Kandidatseminariet kan inte avläggas av biämnesstuderande. Kandidatavhandling och mognadsprov
Code: 79094
Sp: 6
Kandidatavhandlingen baserad på seminarieavhandlingen som uppgjorts under kandidatseminariets linjerelaterade del är obligatorisk.
Aktivismia! (Kurssi on peruutettu)