Utskriftvänliga versionen kompilerad:   2011-04-12 13.28.55

Enheter

Kandidatstudier

Kandidatstudier

Sp: 180

Innehåll

KANDIDATEXAMEN MED SOCIALT ARBETE SOM HUVUDÄMNE 180 sp
  • Grundstudier i socialt arbete 25 sp
  • Ämnesstudier i socialt arbete 65 sp
  • Biämnesstudier: grund- och ämnesstudier i ett ämne (totalt 60 sp) eller grundstudier i två ämnen (totalt 50 sp) + 10 sp valfria studier
  • Språk- och kommunikation 10 sp
  • Datateknik 5 sp
  • Kurs i offentlig rätt 5 sp
  • Grundkurs i statistik 8 sp
  • Studieorientering 2 sp

Underordnade enheter

Almänna studier

Almänna studier

Sp: 32
Grundstudier

Grundstudier

Code: 73019 Sp: 25

Innehåll

GRUNDSTUDIER I SOCIALT ARBETE 25 sp (både huvud- och biämnesstuderande)
  • S1 Introduktion till socialt arbete
  • S2 Introduktion till samhällspolitik

    S3 Professionellt socialt arbete och servicesystemen 6 sp

  • S3a Människan och servicesystemen 3 sp
  • S3b Praxis 1: Hjälpandets premisser 3 sp

S4 Sociala frågor, problem och problemlösningar 6 sp

  • S4a Essäseminarium 3 sp
  • S4b Boktentamen 3 sp
S0.1 Studieplan, introduktion till portfolioarbete

S0.1 Studieplan

Code: 736551
S1 Introduktionskurs i socialt arbete
S1 Introduktionskurs i socialt arbete

S1 Introduktionskurs i socialt arbete

Code: 73113 Sp: 10

Mål

På introduktionskursen stiftar man bekantskap med det sociala arbetets centrala begrepp, socialt arbete som vetenskap och forskningsområde samt akademisk yrkesbransch. På föreläsningarna behandlas de historiska rötterna till det sociala arbetet som vetenskapsområde och yrkesinriktning, det sociala arbetets människosyn, dess etiska dimension samt dess värderelationer och yrkesetik. Under pågående introduktionskurs får den studerande information om det sociala arbetets vetenskapliga och yrkesmässiga status samt om det sociala arbetets samhälleliga nationella och internationella verksamhetsmiljö. Föreläsningsserien, som genomförs som en introduktionskurs i flere stämmor, gör den studerande insatt i de intellektuella och yrkesmässiga förhållanden inom vilka forskning i socialt arbete idkas och socialt arbete utförs som akademiskt yrke.

Examinationsform

Föreläsningar, uppgifter i anslutning till dessa samt den litteratur som skall avläggas i samband med tentamen av introduktionskursen. Fem workshops och fältbesök. HOPS för huvudämnesstuderande samt portfolioinformation hör till introduktionskursen. I stället för dessa tenterar biämnesstuderande boken för inträdesförhöret till socialt arbete vid fakultetsexamen.

Datering

Första årets första period i kandidatstudierna: workshops och tentamen 2. perioden

Litteratur

  • Ife, Jim: Human rights and social work
  • Toikko, Timo: Sosiaalityön ideat

Lisäksi sivuaineopiskelijat tenttivät:

  • Raunio, Kyösti: Olennainen sosiaalityössä

(-- Korvatessaan koko kurssin kirjoilla sivuaineopiskelijat tenttivät lisäksi:

  • Meeuwisse, Anna & Swärd, Hans: Perspektiv på sociala problem (sivut 17-53, 73-250)

tai

  • Heinonen, Tuula & Spearman, Len: Social Work Practice (sivut 1-9, 31-230)

sekä

  • Metteri, Anna: Hyvinvointivaltion lupaukset ja kohtuuttomat tapaukset
  • Törrönen, Maritta (toim.): Lapsuuden hyvinvointi
  • -)
S2 Introduktionskurs i samhällspolitik
S2 Introduktionskurs i samhällspolitik

S2 Introduktionskurs i samhällspolitik

Code: 73206 Sp: 3

Mål

På introduktionskursen i samhällspolitik presenteras institutionens samtliga vetenskapsområden och läroämnen. Kursens mål är att göra de studerande bekanta med samhällspolitiken som vetenskapsområde.

Examinationsform

Föreläsningar. De studerande som avlägger introduktionskursen i samhällspolitik som en del av sina övriga studier, intervjuar en av institutionens forskare och läser ett av dennes verk.

Datering

Första årets första period i kandidatstudierna.
S3 Yrkesmässighet och servicesystem i socialt arbete

S3 Yrkesmässighet och servicesystem i socialt arbete

Sp: 6

Mål

Till studieperioden hör ett föreläsningsseminarium jämte grupptentamina som fördjupar studiet av maktstrukturer och maktutövning samt mänskliga rättigheter och etiska attityder (grupptentamina kan delvis ersättas med litteratur som tenteras vid fakultetstentamen). Man stiftar även bekantskap med servicesystem och deltar i rådgivningsverksamhet med låg tröskel.

Målet för studiehelheten är att fördjupa den kunskap man förvärvat på introduktionskursen gällande det sociala arbetets akademiska och yrkesmässiga utveckling samt aktuella frågor i socialt arbete. Under studieperioden stiftar de studerande bekantskap med den humanistisk-fenomenologiska människouppfattningen samt den globala etikens grunder. Under studieperioden får man basinformation om servicesystemet inom socialbranschen samt om grunderna för yrkesmässigt samarbete och aktörskap inom socialt arbete. Den studerande stiftar bekantskap med yrkesmässig hjälpverksamhet ur vardagslivets synvinkel. Den studerande utvidgar sina kunskaper om de fenomen som utgör objekt för socialt arbete samt inleder sin övning i att skilja mellan yrkesmässig hjälp och lekmannahjälp. Under pågående studieperiod lär sig den studerande att genom sin egen verksamhet stöda delaktigheten och utföra etiskt övervägd rådgivning. Studiehelheten består av två helheter.

S3a Människorna och servicesystemen

Code: 73207 Sp: 3

Examinationsform

Examinationsform litteraturtentamen

Datering

Första årets 2.-3.period i kandidatstudierna.

S3b Praxis 1: Hjälpandets premisser

Code: 73208 Sp: 3

Mål

Under studieperioden stiftar man bekantskap med yrkesmässig hjälpverksamhet ur vardagens synvinkel. Ett annat väsentligt mål är att praktisera de färdigheter i växelverkan, rådgivning och informationssökning som förutsätts för hjälpverksamheten.

Kunskapsmässiga mål är att den studerande under studieperioden lär sig förstå betydelsen av samarbete i hjälpverksamheten, personligen lär sig känna hur det finländska servicesystemet och lagstiftningen fungerar, utvidgar sin kännedom om de företeelser som är föremål för socialt arbete, lär sig känna igen skillnaderna och likheterna mellan yrkesmässig hjälpverksamhet och lekmannahjälp. Därutöver lär sig den studerande under studieperiodens gång genom sin egen verksamhet att stöda delaktigheten.

Föregående studier

Föregående studier

Studieperioderna S1, S2, S3a och S3b.

Examinationsform

Föreläsningar, 60 timmar arbete i smågrupper i inofficiella / tredje sektorns organisationer vilka fungerar som verksamhetsmiljö för hjälpverksamheten, arbetshandledning, läsuppgifter samt utförande av skriftligt grupparbete jämte presentation av detsamma på avslutningsseminariet.

Datering

Kandidatstudierna, 1. året, 3. perioden.

Litteratur

  • Eskola, Antti & Kurki, Leena (toim.): Vapaaehtoistyö auttamisena ja oppimisena (2001, Tampere: Vastapaino)
  • Freire, Paulo: Sorrettujen pedagogiikka (2004, Tampere: Vastapaino)
  • Metteri, Anna (toim.): Asiakkaan ääntä kuunnellen. Kitkakohdista kehittämisehdotuksiin (2003, Helsinki: Edita)
  • Särkelä, Antti: Välittäminen ammattina. (2001, Tampere: Vastapaino)
S4 Sociala frågor, problem och försök att lösa dessa

S4 Sociala frågor, problem och försök att lösa dessa

Sp: 6

Mål

Målet för studieperioden är att de studerande skall lära känna ur det sociala arbetets synvinkel centrala frågor och sociala problem. I detta skede stiftar man i första hand bekantskap med försöken att lösa problemen på så sätt att den studerande bekantar sig med litteratur som behandlar sådana problem samt övar sig i att analysera förhållandet mellan fakta och attityder genom att skriva essäer om den litteratur han läst samt genom att muntligt presentera det han skrivit. Studiehelheten består av två perioder.

Examinationsform

Ett essäseminarium och en fakultetstentamen där två verk från punkt S4B tenteras.

Datering

Kandidatstudierna, 1. året, 2. och 3. perioden

Underordnade enheter

S4a Essäseminarier

Code: 73209 Sp: 3

Litteratur

  • Kaukonen, Olavi & Hakkarainen, Pekka: Huumeiden käyttäjä hyvinvointivaltiossa
  • Granfelt, Riitta: Kertomuksia naisten kodittomuudesta
  • Laitinen, Merja: Häväistyt ruumiit
  • Kaukonen, Olavi: Päihdepalvelut jakautuneessa hyvinvointivaltiossa
  • Määttä, Mirja: Moniammatilliset työryhmät ehkäisevän päihdetyön toteuttajina Helsingissä
  • Mörö, Mari: Kiltin yön lahjat
  • Sahlberg, Asko: Eksyneet

S4b Boktentamen

Code: 73210 Sp: 3

Litteratur

Två av följande:
  • Haapola I: Köyhyyden kynnyksellä. Toimeentulotuen dynamiikka 1990-luvun Suomessa (kirjan empiirinen aineisto on 1990-luvulta, mutta käsitteelliset ja metodologiset lähtökohdat ovat edelleen ajankohtaisia)
  • Luukkainen M: Viitotut elämät. Kuurojen nuorten aikuisten kokemuksia viittomakielisestä elämästä Suomessa (Teos on myös sähköisessä muodossa http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-4544-8
  • Anis M: Sosiaalityö ja maahanmuuttajat. Lastensuojelun ammattilaisten ja asiakkaiden vuorovaikutus ja tulkinnat
  • Petrelius P: Sukupuoli ja subjektius sosiaalityössä: tulkintoja naistyöntekijöiden muistoista
  • Väyrynen S: Usvametsän neidot. Tutkimus nuorten naisten elämästä huumekuvioissa
  • Virokannas E: Normaalin rajan molemmilla puolilla: tutkimus huumehoitoyksikön nuorten identiteetin rakentumisesta
  • Mörö M: Kiltin yön lahjat
  • Holter Ø G: Män i rörelse. Jämställdhet, förändring och social innovation i Norden. Sivut 7-117, 173-224 ja 312-359
Ämnestudier

Ämnestudier

Code: 73032 Sp: 65
Biämnesstuderande avlägger S6-S11, sammanlagt 35 sp.
S5 Socialforskningens metoder

S5 Socialforskningens metoder

Code: 73211 Sp: 15

Mål

Kursen är avsedd enbart för huvudämnesstuderande i socialpolitik och socialt arbete. På kursen förvärvar man grundkunskaper i den empiriska socialforskningens metoder. Målet för kursen är att introducera användningen av kvantitativa och kvalitativa metoder: insamlande av material, grunderna för bearbetande och analys av materialet. Kursen består av föreläsningar och övningar, som hålls samtidigt som föreläsningarna. Kursen ger grundfärdighet för kritisk utvärdering samt även för idkande av samhällsvetenskaplig forskning. I kursen ingår även studier i form av orientering i arbetslivet (exkursioner). Obs! Man skall anmäla sig på förhand till kursen under punkten ”undervisning” före angiven tidpunkt.

Föregående studier

Grundstudier i socialpolitik, introduktionskurs i statistik och SPSS-kurs.

Examinationsform

Huvudämnesstuderande deltar aktivt i föreläsningarna, utför de övningar som ingår i dem, samt tenterar följande verk enligt överenskommelse.

Datering

Perioden är avsedd att genomföras i början av ämnesstudierna (2. året). Föreläsningarna vidtar i början av 1. perioden och pågår till 3. perioden.

Litteratur

  • Alkula T & Pöntinen S & Ylöstalo P: Sosiaalitutkimuksen kvantitatiiviset menetelmät, sivut 1 – 243,
  • Uusitalo H: Tiede, tutkimus ja tutkielma. Johdatus tutkielman maailmaan.
  • Valtari M: SPSS-opas. Löytyy pdf-muotoisena osoitteesta http://www.valt.helsinki.fi/tvt-opetus/spss-opas.pdf
  • Alasuutari P: Laadullinen tutkimus,
  • Ruusuvuori J & Tiittula L (toim.): Haastattelu: Tutkimus, tilanteet, vuorovaikutus.
  • Kinnunen M & Löytty O: Tieteellinen kirjoittaminen
S6 Människosyn och livsförlopp

S6 Människosyn och livsförlopp

Code: 73212 Sp: 6

Mål

Målet för studieperioden är att fördjupa det sociala arbetets människosyn och analysera människors livsförlopp och människans utveckling utgående från de perspektiv som utgör centrala forskningsområden för socialt arbete.

Föregående studier

Grundstudier i socialt arbete

Examinationsform

Fakultetstentamen

Litteratur

Tre böcker av följande:
  • Hockey J & Allison J: Social identities across the life course.
  • Hänninen V: Sisäinen tarina, elämä ja muutos. (Sivut 13-89).
  • Rauhala L: Ihmiskäsitys ihmistyössä.
  • Sugarman L: Life-span development. Frameworks, accounts and strategies

Kurser:

S7 Socialskydd och socialservice

S7 Socialskydd i socialservice

Code: 73644 Sp: 3

Mål

Med hjälp av den litteratur som hör till studieperioden fördjupar den studerande sin syn på socialskyddssystemet och förvärvar analytiska redskap för att undersöka det.

Föregående studier

Grundstudier i socialt arbete

Examinationsform

Litteraturen tenteras vid fakultetstentamen.

Litteratur

Två böcker av följande:
  • Moisio P, Karvonen S, Simpura J ja Heikkilä M: Suomalaisten hyvinvointi 2008
  • Melby K, Ravn A-B and Carlsson Wetterberg C: Gender equality and welfare politics in Scandinavia
  • Hvinden B and Johansson H: Citizenship in Nordic Welfare States. Dynamics of choice, duties and participation in a changing Europe
S8 Socialrätt

S8 Socialrätt

Code: 73642 Sp: 5

Mål

Att förse den studerande med nödvändiga grundkunskaper om socialrättslig reglering och dess tillämning, kundens ställning och rättigheter samt om grund- och människorättigheternas relation till socialrättsligt beslutsfattande.

Föregående studier

Kurs i offentlig rätt.

Examinationsform

Inledningstentamen där man tenterar: Tuori, Kaarlo: Sosiaalioikeus. Se närmare uppgifter på punkten litteratur. En föreläsningskurs som innehåller 50 föreläsnings- och övningstimmar samt dessutom självständigt lösande av rättsfallsövningar.

Datering

Föreläsningskurs: Kandidatstudierna 2. året, 3. perioden.

Litteratur

  • Tuori, Kaarlo: Sosiaalioikeus (3. uudistettu painos, WSOY 2004) Luvut: I Sosiaalioikeuden ala (ss. 1-26), II.1. Sosiaali- ja terveydenhuolto (27-66), VI Sosiaaliset oikeudet (177-302) ja X Tahdosta riippumattomat toimenpiteet (411-546)

Kurser:

S9 Teorier i socialt arbete samt samhällsteorier

S9 Teorier i socialt arbete och samhällsteorier

Code: 73214 Sp: 6

Mål

Man stiftar bekantskap med teorier i socialt arbete och den aktuella diskussion som förs om dessa, samt samhällsteorins grunder.

Examinationsform

Fakultetstentamen. I mån av möjlighet ordnas studiecirkelarbete som till vissa delar ersätter fakultetstentamen. Tilläggsanmärkning: de som studerar enligt det gamla examenssystemet kan avlägga perioden genom att tentera Paynes verk samt ett verk som behandlar det sociala arbetets teorier och som de väljer ut i förteckningen.

Litteratur

  • Payne: Modern Social Work Theory (3. uudistettu painos).
  • Heiskala R.: Toiminta, tapa ja rakenne
  • Rahkonen K.: Sosiologisia nykykeskusteluja

Lisäksi yksi seuraavista sosiaalityön teorioita käsittelevistä teoksista:

  • Healy K: Social Work Practices. Contemporary Perspectives on Change.
  • Lee: The Empowerment Approach to Social Work Practice.
  • Lundy: Social Work and Social Justice. A Structural Approach to Practice.
  • McDonald C: Challenging social work. The context of practice.
  • Parton & O´Byrne: Constructive Social Work.
S10 Praxis 2: Färdigheter för kundarbete

S10 Praxis 2: Färdigheter för kundarbete

Code: 73653 Sp: 6

Mål

På kursen studerar man möten med kunden, en planenlig arbetsprocess för socialt arbete samt dokumentering av verksamhetsmiljön för socialt arbete med vuxna. Som referensram betonas individuellt psykosocialt arbete i egna nätverk. Målet för studieperioden är att utveckla användningen av den studerandes egen person i hjälpverksamhetens olika situationer, inlära grundfärdigheterna för kundarbete, personligen stifta bekantskap med praxis gällande det sociala arbetets situationsbedömning, planenlighet och dokumentation samt med de diskussioner som förs om dessa ämnen, att lära sig bedöma betydelsen av metoder och etiska frågor samt utnyttja olika slag av fakta i socialt arbete.

Föregående studier

Studieperioderna S1-S9 med undantag för kursen Socialforskningens metoder bör ha avlagts innan man inleder kursen.

Examinationsform

Undervisningen innehåller klinikarbete (på Undervisnings- och forskningsenheten för socialt arbete, Praxis) sammanlagt cirka 50 timmar. Klinikarbetet omfattar workshoparbete, observationer om kundarbete inom socialt arbete, mottagande av nya kunder, videoupptagning av kundsituationer. Till studierna hör dessutom uppgifter som består av läsning och begrundande samt utvärdering av vad man själv lärt sig. I undervisningen deltar förutom den ansvariga lektorn socialarbetare som verkar som praktiska lärare. De basfärdigheter man förvärvat på denna kurs utgör grunden för studierna i färdigheterna för Psykosocialt arbete, studieperioder I och II.

Datering

Kandidatstudierna, 2. året, 4. perioden, pågår ännu efter att perioden avslutats.

Målgrupp

Huvudämnesstuderande har företräde till kursen (biämnesstuderande enligt köprincipen).

Litteratur

Oppimateriaali: SOSWEB- sivusto (http://www.helsinki.fi/sosiaalityo/tietoa/sosweb/index.htm)

Oheiskirjallisuus:

  • Coulshed V, Orme V: Social Work Practice. An Introduction. Uusin painos.
  • Egan G: A Skilled Helper: a Systematic Approach to Effective Helping.
  • Fook J.: Social Work – Critical Theory and Practice.
  • Jokinen A ja Juhila K (toim.): Sosiaalityö aikuisten parissa.
  • Juhila K: Sosiaalityöntekijöinä ja asiakkaina. Sosiaalityön yhteiskunnalliset tehtävät ja paikat.
  • Koski-Jännes A & Riittinen L & Saarnio P: Kohti muutosta. Motivointimenetelmiä päihde- ja käyttäytymisongelmiin.
  • Kääriäinen A: Lastensuojelun sosiaalityö asiakirjoina. Dokumentoinnin ja tiedonmuodostuksen dynamiikka.
  • Miller W & Rollnick S: Motivational interviewing. Preparing people for change.
  • Milner & O´Byrne: Assessment in Social Work. Uusin painos.
  • Mönkkönen K: Vuorovaikutus – dialoginen sosiaalityö. Helsinki: Edita.
  • Napier L & Fook J: Breakthroughs in Practice. Theorising critical moments in social work.
  • Pahlman I (toim.): Asiakirjajulkisuus ja tietosuoja sosiaali- ja terveydenhuollossa.
  • Rostila I: Tavoitelähtöinen sosiaalityö.
  • Särkelä A: Välittäminen ammattina.
S11 Det sociala arbetets specialområden

S11 Det sociala arbetets specialområden

Sp: 9

Mål

Den studerande sätter sig in i det sociala arbetets specialområden.

Föregående studier

Grundstudier i socialt arbete och S6 – S8.

Examinationsform

I studieperioden ingår kursen Barnskyddets grunder, och därutöver väljer den studerande två kurser, av vilka minst den ena skall vara en specialområdeskurs i socialt arbete.

Datering

Kandidatstudierna, 2. och 3. året

S11a Barnskyddets grunder

Code: 73224 Sp: 3

Mål

Målet är att få den studerande att förstå barnskyddsarbetets syften och ändamål, barnskyddets system, verksamhetsformer, förhållande till lagstiftningen, spänningar som ingår i barnskyddsarbete och kundförhållande samt barnets rättigheter.

Föregående studier

grundstudier i socialt arbete och S6 - S8

Examinationsform

föreläsningar (20 h) och föreläsningsdagbok eller essä.

Datering

Kandidatstudierna, 2. året, 3. perioden.

S11b Valfritt specialområde

Code: 73225 Sp: 3

Examinationsform

Man väljer ut ett specialområde (S11ba-s11be), från vilket man tenterar ett engelskspråkigt eller två finskspråkiga verk.

Ett alternativt prestationssätt är en kurs som behandlar ett specialområde. De studerande ombeds ta reda på, om det är möjligt att tentera i fråga varande specialområde under tentators forskningsperiod.

S11ba Yhteisösosiaalityö

Code: 73009 Sp: 3

Litteratur

  • Delanty G: Community. (vaihtoehtoisesti 2-3 englanninkielistä ajankohtaista artikkelia)
  • Helne T & Hänninen S & Karjalainen J: Seis yhteiskunta – tahdon sisään!
  • Roivainen I: Yhteisöt ja yhteisösosiaalityön lähtökohdat.
  • Roivainen I & Nylund M & Korkiamäki R & Raitakari S (toim.): Yhteisöt ja sosiaalityö - kansalaisen vai asiakkaan asialla?

S11bb Kuntouttava sosiaalityö

Code: 73015 Sp: 3

Litteratur

  • Chan C & Rhind N (eds.): Social Work Intervention in Health Care. (Sivut 1-194).
  • Heinonen T & Metteri A (toim.): Social Work in Health and Mental Health: Issues, Developments and Actions.
  • Honkasalo M-L & Kangas I & Seppälä U (toim.): Sairas, potilas, omainen. Näkökulmia sairauden kokemiseen.
  • Jokinen A & Juhila K (toim.): Sosiaalityö aikuisten parissa.
  • Metteri A (toim.): Asiakkaan ääntä kuunnellen. Kitkakohdista kehittämisehdotuksiin.
  • Metteri A (toim.): Moniammatillisuus ja sosiaalityö.

Kurser:

  • Kuntoutuksen monimuotoisuus >> 4

S11bc Marginalisaatiokysymysten sosiaalityö

Code: 73008 Sp: 3

Litteratur

  • Jokinen A & Huttunen L & Kulmala A (toim.): Puhua vastaan ja vaieta. Neuvottelu kulttuurisista marginaaleista.
  • Juhila K & Forsberg H & Roivainen I (toim.): Marginaalit ja sosiaalityö.
  • Kaukonen O & Hakkarainen P (toim.): Huumeiden käyttäjä hyvinvointivaltiossa.
  • Knuuti U: Matkalla marginaalista valtavirtaan? Huumeidenkäytön lopettaneiden elämäntapa ja toipuminen.
  • Laitinen M: Häväisyt ruumiit, rikotut mielet. Tutkimus lapsina läheissuhteissa seksuaalisesti hyväksikäytettyjen naisten ja miesten elämästä.
  • Lepola O & Villa S (toim.): Syrjintä Suomessa. (Teos löytyy myös osoitteesta: http://www.ihmisoikeusliitto.fi/Syrjinta.pdf)
  • McIvor G (toim.): Women who offend. Research highlights in social work 44.
  • Thörn C: Kvinnans plats(er) – bilder av hemlöshet.

S11Bd Gerontologinen sosiaalityö (73650)

Code: 73650 Sp: 3

Litteratur

  • Seppänen M & Karisto A & Kröger T (toim.): Vanhuus ja sosiaalityö

sekä yksi seuraavista:

  • Kirsi T: Rakasta, kärsi ja kirjoita. Tutkimus dementoitunutta puolisoaan hoitaneiden naisten ja miesten hoitokokemuksesta.
  • Molander G : Työtunteet - esimerkkinä vanhustyö.
  • Salonen K: Haastava sosiaalinen vanhuustyössä.
  • Tedre S: Hoivan sanattomat sopimukset.

S11Be Monikulttuurinen sosiaalityö (73064 )

Code: 73064 Sp: 3

Litteratur

  • Lehtonen M & Löytty O & Ruuska P: Suomi toisin sanoen.

ja yksi seuraavista:

  • Anis M: Sosiaalityö ja maahanmuuttajat. Lastensuojelun ammattilaisten ja asiakkaiden vuorovaikutus ja tulkinnat.
  • Forsander A & Ekholm E & Hataniemi P: Monietnisyys, yhteiskunta ja työ.
  • Huttunen L: Kotona, maanpaossa, matkalla. Kodin merkitykset maahanmuuttajien omaelämäkerroissa.
  • Jasinskaja-Lahti I & Liebkind K & Vesala T: Rasismi ja syrjintä Suomessa. Maahanmuuttajien kokemuksia.
  • Järvinen R: Ammatillisen maahanmuuttotyön kulttuuri. Erilaisuus sosiaali- ja terveydenhuollon jäsennyksissä.
  • Wikan U: En fråga om heder.

S11c Valfri kurs i socialt arbete

Code: 73226 Sp: 3

Mål

Valfri kurs i socialt arbete kan vara t.ex. en kurs arrangerad av Heikki Waris-institutet, studia generalia etc. Om en studerande avlägger någon annan kurs än en kurs som anordnas av hans egen institution, skall han lämna in en skriftlig motivering om hur innehållet i fråga varande kurs kan tillämpas på socialt arbete och varför det är relevant.
S12 Seminarium för kandidatavhandling samt avhandling

S12 Seminarium för kandidatavhandling samt avhandling

Code: 73227 Sp: 10

Mål

Studierna för kandidatavhandling i socialt arbete består av seminariearbete under tre undervisningsperioder i vilket ingår föreläsningsseminarieundervisning som behandlar grunderna för läsande av vetenskaplig litteratur samt skriftlig framställning. Att delta i seminariet är obligatoriskt. På seminariet övar man sig i vetenskaplig och sakkunnig skriftlig framställning, i att ta emot och avge kritik samt i vetenskaplig och yrkesmässig diskussion. Under den första seminarieperioden uppgör de studerande en arbetsplan i vilken en förteckning över litteratur att läsas för avhandlingen ingår. Under den andra perioden framförs ett utkast till avhandling på seminariet, där det opponeras. Målet är att avhandlingen blir färdig under den tredje perioden. Enligt fakultetens anvisningar inlämnas den färdiga avhandlingen för granskning senast under den period som följer på seminariet. Fakultetens anvisningar för kandidatavhandling, se http://www.valt.helsinki.fi/staff/hkahlos/tutk/kanditutkielmaperiaatteet.pdf
S13 Praxis 3: Färdigheter i psykosocialt arbete

S13 Praxis 3: Färdigheter i psykosocialt arbete I

Code: 73228 Sp: 5

Mål

Att fördjupa de yrkesmässiga grundkunskaperna och färdigheterna i kundarbete. Att förstärka den personliga inlärningsprocessen samt främja utformandet av en yrkesidentitet. Att fördjupa det sociala arbetets yrkesmässiga verksamhetsgrunder (t.ex. etiskt omdöme, mångprofessionalism och arbetande inom nätverk, självbedömning av eget arbete, påverkan, metodologiska val). Att lära sig känna igen och på ett ändamålsenligt sätt utnyttja olika slag av information i socialt arbete. Att bedöma det sociala arbetets ställning och betydelse som samhällelig verksamhet och påverkan.

Under studieperioden ’Färdigheter i psykosocialt arbete’ arbetar den studerande under handledning av en som praktisk lärare fungerande socialarbetare - på ett arbetsställe för socialt arbete varom skilt för sig avtalas – i praktiken verksam som socialarbetare i 50 dagars tid (6 h dagligen). Till studieperioden hör även 24 timmar seminariearbete som ordnats av lektorerna vid universitetet, smågruppsarbete 24 timmar samt litteraturuppgifter.

Föregående studier

Grundstudier i socialt arbete och S6-S10.

Datering

Kandidatstudierna, 3. året, 2. och 3. perioden.

Målgrupp

Till studieperioden kan antas ett begränsat antal studerande, varför huvudämnesstuderande i socialt arbete har företräde. För studerande vid statsvetenskapliga fakulteten som studerar socialarbete som biämne har för studieperioden reserverats en årlig kvot om fem personer. Ansökningstiden för kursen som inleds på hösten infaller i mars föregående år.

Litteratur

Oheiskirjallisuus:
  • Folgheraiter F: Relational social work.
  • Granfelt R & Jokiranta H & Karvinen S & Matthies A-L & Pohjola A: Monisärmäinen sosiaalityö.
  • Jauhiainen R & Eskola M: Ryhmäilmiö.
  • Juhila K & Forsberg H & Roivainen I (toim.): Marginaalit ja sosiaalityö.
  • Juhila K: Sosiaalityöntekijöinä ja asiakkaina. Sosiaalityön yhteiskunnalliset tehtävät ja paikat
  • Koskinen A-K: ”Vaihtoehtoinen tarina” Mitä on sosiaalinen muutostyö. Soccan ja Heikki Waris -instituutin julkaisusarja nro 14.
  • Karvinen–Niinikoski S & Salonen J & Rantalaiho U-M: Työnohjaus sosiaalityössä
  • Laitinen M & Hurtig J (toim.): Pahan kosketus. Ihmisyyden ja auttamistyön jäljillä.
  • Mönkkönen K: Dialogisuus kommunikaationa ja suhteena.
  • Payne M: Teamwork in multiprofessional care.
  • Repo-Kaarento S: Innostu ryhmästä
  • Saari S: Kuin salama kirkkaalta taivaalta.
S14 Självbedömning

S14 Självbedömning

Code: 73655 Sp: 0

Mål

Självbedömningens syfte är att göra en sammanfattande analys och i slutet av kandidatstudierna en utvärdering av den studerandes egen inlärningsprocess, studier och de färdigheter de medfört för expertis inom socialt arbete. I självbedömningsrapporten utkristalliseras det innehåll som dittills samlats i portfoliomappen.

Examinationsform

Den studerande inlämnar en skriftlig 5-7 sidor lång självbedömning antingen till tutorläraren eller till den lärare som ger helhetspåteckningen samt uppvisar den portfoliomapp han dittills samlat. Självbedömningen skall inlämnas en vecka före mottagningen. Om mottagningen är det skäl att komma överens på förhand.
Kurser i Sosnet
Kurser i Sosnet

Sosnet

Andra kurser

Andra kurser

Magisterstudier

Magisterstudier

Code: 73098 Sp: 120
Studerande som avlagt kandidatexamen vid Svenska social- och kommunalhögskolan (SSKH) och siktar på behörighetsgivande magisterexamen i socialt arbete – både huvud- och biämnesstuderande - avlägger alla de studiehelheter i socialt arbete som ingår i magisterstudierna och magisterexamen efter kandidatexamen. I undervisningsplanen upptas den svenskspråkiga undervisningen separat för varje läsår. Undervisningen sker i tillämpliga delar i samarbete med SSKH och Mathilda Wrede-institutet.

Underordnade enheter

S15 Individuell studieplan (ISP) 1 sp (registreras i samband med forskningsseminariet)

S15 Individuell studieplan (ISP)

Code: 73261 Sp: 1
Registreras i samband med forskningsseminariet.

Information om läsårets undervisning ons 8.9.10 kl. 16-18 i seminariesalen.

Ansvarig lärare: Svenskspråkiga studerande: Johanna Björkenheim

Mål

Den individuella studieplanen (ISP) är studentens egen målinriktade plan för studierna och innebär samtidigt ett åtagande. ISP bör göras så konkret som möjligt, så att den stöder studierna. ISP hjälper studenten att identifiera sina utvecklingsbehov, få en klarare bild av sina inlärningsmöjligheter och bli medveten om sitt eget sätt att bäst tillägna sig kunskaper och färdigheter. Med hjälp av ISP kan studenten i bästa fall upptäcka och beakta sina egna behov och möjligheter i studierna och i sin professionella utveckling. En välgjord ISP och en god tidsplanering gör det lättare att klara av alla utmaningar och kunna behärska vardagens realiteter. ISP är också en arbetsplan som preciseras under studieprocessens gång.

Arbetet på den individuella studieplanen (ISP) sätter igång en mentorstödd process av undersökande inlärning i magisterstudierna. ISP är ett redskap som också hjälper studenten att komma med i forskningsseminarierna (S26 och S27) och den samverkande inlärningen som stöder forskningsarbetet. Uppgörandet av ISP börjar genast vid magisterstudiernas inledningsseminarium och formuleras tydligare i de forskningsgrupper som bildas under magisterstudiernas första år (period 1 eller 3). Studenten skriver och lämnar in sin ISP på ifylld blankett till den lärare som leder forskningsseminariegruppen. Den självvärdering som studenten utfört under kandidatstudierna används som grund vid planeringen. Målsättningen är att studenten skapar sig ett redskap med vilket studierna kan byggas upp till en meningsfull helhet som även stöder pro gradu-arbetet. ISP är också ett centralt redskap vid handledningssamtalen.

Genom sitt ISP-arbete får studenten en uppfattning om vilka studier han/hon ska avlägga och har nytta av för magisterexamen i socialt arbete och för att utvecklas till akademisk expert i socialt arbete, en expert med stark yrkesidentitet som i arbetet kan integrera forskning och praktik.

Innehåll

Med ISP avses:
  • ett dokument som görs upp i början av studierna och senare kompletteras enligt behov och överenskommelser med handledaren; ett dokument där studenten också räknar upp sina tidigare studier och eventuella kompenserande studier,
  • en plan för tidsanvändningen och studiegången,
  • en uppställning över alla delar i examensfordringarna och en plan för hur och när studierna ska avläggas.

Examinationsform

ISP-arbetet består av fyra faser: 1. Studenten deltar i en informationsträff för magisterstuderande (orienterande period) 2. Studenten gör en skriftlig ISP på för ändamålet avsedd blankett 3. Studenten har ett ISP-samtal med ansvarig lärare och ansluter sig till en forsknings- eller gradugrupp 4. Studenten kompletterar och färdigställer sin ISP, som godkänns av ansvarig lärare.

ISP görs på en särskild blankett som finns på nätet eller på en virtuell inlärningsplattform. Blanketten ifylls noggrant före ISP-samtalet och planen medtas i utprintad form till samtalet. Vid det första ISP-samtalet diskuteras studentens tidigare studier och de studiehelheter han/hon ska avlägga samt studentens personliga mål, livssituation och egna resurser. Dessutom diskuteras ämnet för studentens pro gradu-avhandling. Eventuell kompensation för och/eller komplettering av tidigare studier diskuteras med de personer som har hand om den delen av studiehandledningen. På ISP-blanketten ska studenten diskutera motiv och mål med studierna, sitt forskningsintresse och ämnet för avhandlingen. Avsikten med frågorna är att hjälpa studenten att bli medveten om sina utgångspunkter och välja inriktning för magisterstudierna på ett sätt som stöder det egna intresset och studieeffektiviteten.

ISP godkänns i samband med examinationen av Forskningsseminarium I.

Datering

Preliminär plan vid magisterstudiernas inledningsseminarium och i forskningsgruppen år 1, period 1 eller 3 (se S26 och S27). Planen preciseras under magisterstudiernas gång.
S16 Kvantitativa forskningsmetoder 5 sp

S16 Kvantitativa forskningsmetoder

Code: 73262 Sp: 5

Mål

Kursen ger fördjupade kunskaper i statistiska analysmetoders möjligheter och begränsningar i socialvetenskaplig forskning. Studenten tillägnar sig kunskaper i metodernas grunder, egenskaper och användning, lär sig bedöma olika metoders lämplighet för att lösa analysproblem och kritiskt utvärdera olika tillämpningar av metoderna samt eventuellt genom tilläggsstudier att självständigt tillämpa metoderna. Dessutom tränas de ADB-färdigheter som metoderna kräver.

Föregående studier

Kandidatstudier.

Examinationsform

Föreläsningar med övningsarbeten och slutförhör. Övningsarbetena förutsätter kunskaper och färdigheter i något statistiskt dataprogram (t.ex. SAS, SPSS, Survo). Handledning i dataprogrammens användning ges vid behov t.ex. på den ADB-kompletteringskurs som ingår i de allmänna studierna och på ADB-centralens kurser. Fakultetens ADB-kompletteringskurs ger färdigheter i statistisk databehandling. Kursen i kvantitativa forskningsmetoder ordnas som fakultetskurs på svenska.

Datering

Magisterstudier / År 1, period 1. För svensk kurs se särskild information.

Litteratur

  • De Vaus D.A. : Surveys in social research, 2002
  • Jokivuori P & Hietala R: Määrällisiä tarinoita: monimuuttujamenetelmien käyttö ja tulkinta, 2007
  • Nummenmaa L: Käyttäytymistieteiden tilastolliset menetelmät, 2004
  • Töttö P: Syvällistä ja pinnallista. Teoria, empiria ja kausaalisuus sosiaalitutkimuksessa (sivut: 9 - 17, 84 - 161), 2005.

Kurser:

S17 Kvalitativa forskningsmetoder 5 sp

S17 Kvalitativa forskningsmetoder

Code: 73190 Sp: 5

Mål

Kursen ger fördjupade kunskaper i aktuella socialvetenskapliga kvalitativa forskningsmetoder med tonvikt på dataanalys.

Föregående studier

Kandidatstudier.

Examinationsform

Föreläsningar, föreläsningsdagbok och analysövningar. Kursen kopplas i mån av möjlighet till forskningsprojekt vid Mathilda Wrede- eller Heikki Waris-instituten. Kursen ordnas som fakultetskurs på svenska.

Datering

Magisterstudier / År 1, period 3 och 4 (svensk kurs period 2 och 3).

Litteratur

Oheislukemisto:
  • Silverman D: Doing Qualitative Research. A Practical Handbook, 2005
  • Riessman C K (ed.): Qualitative Studies in Social Work Research, 1994.
  • Järviluoma H & Moisala P & Vilkko A: Gender and qualitative methods, 2003
  • Heikkinen H & Rovio E & Syrjälä L (toim.): Toiminnasta tietoon. Toimintatutkimuksen menettelytavat
  • Laine M, Bamberg J & Jokinen P (toim.): Tapaustutkimuksen taito. (Gaudeamus), 2007
  • Wood Linda A & Kroger Rolf O: Doing Discourse Analysis. Methods for Studying Action in Talk and Text, 2000.
  • Lappalainen S, Hynninen P, Kankkunen T, Lahelma E & Tolonen T (toim.): Etnografia Metodologiana, 2007.
  • Holstein J A & Gubrium J F: The New Language of Qualitative Method, 1997.
  • Johansson A: Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur, 2005.
  • Widerberg K: Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur, 2002
S18 Globala och lokala dimensioner i en föränderlig miljö 5 sp

S18 Globala och lokala dimensioner i en föränderlig miljö

Code: 73263 Sp: 5

Mål

Studieperioden ger grundläggande kunskaper om det sociala arbetets samhällspolitiska verksamhetsmiljö och behandlar geografisk-regionala frågor och samhälleliga samtida tendenser. I undervisningen betonas frågor som gäller den sociala utvecklingen i Norden, Östersjö¬området och den Europeiska unionen.

Föregående studier

Grund- och ämnesstudier i socialt arbete.

Examinationsform

Föreläsningsserie och därtill hörande övningsuppgifter. Alternativt tenteras tre böcker i fakultetstentamen. Deltagande i föreläsningarna rekommenderas.

Datering

Magisterstudier / År 1, period 2.

Litteratur

Tre av följande böcker tenteras:
  • Palola E: Näkökulmia eurooppalaiseen sosiaalipolitiikkaan: malli, väestö, resurssit ja kommunikaatio. Helsinki: Stakes, 2007.
  • Hvinden B & Johansson H (ed.): Citizenship in Nordic Welfare States. London & New York: Routledge, 2007.
  • George V & Page R: Global Social Problems
  • Kvist J & Saari J (ed.): The Europeanisation of social protection. Bristol: The Policy Press, 2007.
  • Guđbjörg Linda Rafnsdóttir (red.): Arbejde, helse og velfærd i Vestnorden. Reykjavík: Háskólaútgáfan, 2007.
S19 Historia och nutidsforskning 4 sp

S19 Historia och nutidsforskning

Code: 73264 Sp: 4

Mål

Kursens syfte är att fördjupa studentens analytiska förståelse för samhälleliga förändringar i de nordiska rätts- och välfärdsstaterna. Litteraturen ger kunskap om historiska förändringar i samhälls- och socialpolitiken och om det professionella och det ideella sociala arbetets koppling till förändringarna under olika tidsperioder.

Föregående studier

Kandidatstudier.

Examinationsform

Grupptentamen och samtidsdiskussion i samband med forskningsseminariet. Med kurslitteraturen som grund utarbetar studenterna i grupptentamen argumenterade svar på de centrala frågor som lyfts fram i seminariet. Ytterligare litteratur kan användas.

Om forskningsseminarierna har avlagts, tenteras litteraturen (4 böcker) i fakultetstentamen.

Litteratur

Tre av följande:
  • McDonald C: Challenging social work, 2006.
  • Hänninen S & Karjalainen J & Lehtelä K-M (toim.): Pääsy kielletty! Poiskäännyttämisen politiikka ja sosiaaliturva, 2007.
  • Julkunen R: Kuka vastaa? Hyvinvointivaltion rajat ja julkinen vastuu, 2006.
  • Patomäki H: Uusliberalismi Suomessa: lyhyt historia ja tulevaisuuden vaihtoehdot, 2007.

Dessutom en av följande:

  • Jallinoja R: Perheen vastaisku, 2006.
  • Satka M: Making Social Citizenhip. From Poor Law to Professional Social Work, 1995.
S20 Ledarskap inom det sociala området 5 sp

S20 Ledarskap inom det sociala området

Code: 73265 Sp: 5

Mål

Kursen ger studenten en uppfattning om vad ledarskap på det sociala området innebär inom den offentliga och den privata sektorn samt i (internationella) organisationer. Studenten får dessutom kunskap om strategiskt och person- och substansledarskap och om styrningssystem, särskilt från det sociala arbetets perspektiv.

Föregående studier

Kandidatstudier.

Examinationsform

Kurs/föreläsningsserie med övningar eller, efter överenskommelse, en nätkurs ur Sosnets ledarskapsstudiehelhet ”Johtaminen, hallinto ja yhteiskunnallinen vaikuttaminen” (http://www.mcampus.fi/sosnet/mcampus/). (Obs! Det är också möjligt att som extra studier avlägga Sosnets ledarskapsstudier som en helhet om 35 sp.) Alternativt tenteras tre böcker (en från varje grupp 1-3) och två artiklar enligt överenskommelse (punkt 4) i fakultetstentamen eller utförs överenskomna uppgifter i de grupper för samverkande inlärning som arbetar i samband med forskningsgrupperna (se S26 och S27).

Datering

Magisterstudier / År 1, period 2

Litteratur

a) Att leda det praktiska arbetet
  • Niiranen V ym : Uudistuva sosiaalijohtaminen, 2007.
  • Karvinen-Niinikoski S ym.: Työnohjaus sosiaalityössä, 2007.
  • Statham D (toim.): Managing frontline practice in social care, 2004
  • Allvin M ym.: Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet, 2006.

b) Att leda personal och kunnande

  • Kauhanen J: Henkilöstövoimavarojen johtaminen, 2006.
  • Hafford-Letchfield K ym.: Leadership and management in social care, 2007.
  • Virtanen P & Wennberg M: Prosessijohtaminen hallinnossa, 2007.
  • Storey J: Leadership in Organizations. Current Issues and Key Trends, 2004

c) En organisationsteoretisk synvinkel på administration

  • - Viitanen, Riitta: Johda osaamista. Osaamisen johtaminen teoriasta käytäntöön, 2005
  • Powell G & Graves L: Women and men in management, 2003.
  • Hughes M & Wearing M: Organisations and management in social work, 2007
  • Grape O m.fl.: Organisation och omvärld, 2006.

d) Artikelmaterial/Ledarskaps- och förvaltningsforskning inom det sociala området. Två artiklar ur internationella vetenskapliga tidskrifter, t.ex. Administration in social work, enligt överenskommelse.

S21 Forskningens inriktningar i socialt arbete 5 sp

S21 Forskningens inriktningar i socialt arbete

Code: 73266 Sp: 5
Ansvariga lärare: Essän inlämnas till graduhandledaren eller ledaren för forskningsseminariet. I särskilda fall (t.ex. biämnesstuderande) kommer studenten överens om essän med lektor i socialt arbete. Svenska essäer diskuteras enligt behov med graduhandledaren och inlämnas till universitetslärare.

Mål

Studenten fördjupar sig i nyare forskning i socialt arbete genom att studera doktorsavhandlingar centrala för det egna pro gradu-arbetet. Tyngdpunkten ligger på valet av forskningsmetoder och metodologi.

Föregående studier

Grund- och ämnesstudier i socialt arbete

Examinationsform

3 doktorsavhandlingar väljs i samråd med ansvariga läraren t.ex. ur nedanstående litteraturförteckning. Även t.ex. nordiska doktorsavhandlingar i socialt arbete kan väljas. Studenten skriver en metodologisk, diskuterande essä där studenten för fram sina egna uppfattningar. I essän relateras de i avhandlingarna använda begreppen och metodologin till de metoder studenten använder i sin egen pro gradu-avhandling. Studenten kan dra nytta av essän för att skriva metoddelen i sin egen pro gradu.

Datering

Studieperioden avläggs jämsides med studierna i forskningsmetodik och forskningsseminarierna.

Litteratur

  • Andersson S: ”Kahdestaan kotona – tutkimus vanhoista pariskunnista”.
  • Anis M: Sosiaalityö ja maahanmuuttajat. Lastensuojelun ammattialisten ja asiakkaiden vuorovaikutus ja tulkinnat.
  • Eskonen I: Perheväkivalta lasten kertomina.
  • Granfelt R: Kertomuksia naisten kodittomuudesta.
  • Hurtig J: Lasta suojelemassa.
  • Husso M: Parisuhdeväkivalta.
  • Hyväri S: Vallattomuudesta vastuuseen.
  • Hänninen K: Kohtaamisen kokemuksia epävarmuuden näyttämöllä. Kokemuksellinen ensitieto vammaisen lapsen syntyessä.
  • Julkunen I: Being Young and Unemployed.
  • Keskinen S: Perheammattilaiset ja väkivaltatyön ristiriidat: sukupuoli, valta ja kielelliset käytännöt.
  • Kiili J: Lasten osallistumisen voimavarat. Tutkimus Ipanoiden osallistumisesta.
  • Knuuti U: Matkalla marginaalista valtavirtaan? Huumeiden käytön lopettaneiden elämäntapa ja toipuminen.
  • Kokko R-L: Asiakas kuntoutuksen yhteistyöryhmässä.
  • Kääriäinen A: Lastensuojelun sosiaalityö asiakirjoina. Dokumentoinnin ja tiedonmuodostuksen dynamiikka.
  • Laine T: Turvakotityön käytännöt: asiantuntijuus ja sukupuolen merkitykset.
  • Laitinen M: Häväistyt ruumiit, rikotut mielet.
  • Malmberg-Heimonen I: Public welfare policies and private responses: Studies of European labour market policies in transition.
  • Nousiainen K: Lapsistaan erillään asuvat äidit.
  • Nyqvist L: Väkivaltainen parisuhde, asiakkuus ja muutos.
  • Närhi K: The eco-social approach in social work and the challenges to the expertise of social work.
  • Petrelius P: Sukupuoli ja subjektius sosiaalityössä: tulkintoja naistyöntekijöiden muistoista.
  • Piispa M: Väkivalta ja parisuhde. Nuorten naisten kokeman väkivallan määrittely surveytutkimuksessa. (on myös elektronisena, Helsingin yliopiston väitöskirjat)
  • Rajavaara M: Vaikuttavuusyhteiskunta. Sosiaalisten olojen arvostelusta vaikutusten todentamiseen.
  • Ryynänen U: Sairastamisen merkitys ja turvattomuustekijät aikuisiässä.
  • Saurama E: Vastoin vanhempien tahtoa.
  • Seppänen M: Liipolan onni. Asuinalueen sosiaalinen erilaistuminen ja merkitys asukkaille.
  • Törrönen M: Lasten arki laitoksessa.
  • Virokannas E: Normaalin rajan molemmilla puolilla: tutkimus huumehoitoyksikön nuorten identiteettien rakentumisesta.
  • Vuori J: Äidit, isät ja ammattilaiset. Sukupuoli, toisto ja muunnelmat asiantuntijoiden kirjoituksissa. (on elektronisena, Tampereen yliopiston väitöskirjat)
  • Väyrynen S: Usvametsän neidot. Tutkimus nuorten naisten elämästä huumekuvioissa.
S22 Valfria biämnesstudier eller studier i forskningsmetodik 9 sp

S22 Valfria biämnesstudier eller studier i forskningsmetodik (enligt ISP)

Code: 73267 Sp: 9

Kurser:

S23 Praxis 4: Färdigheter i psykosocialt arbete II 10 sp

S23 Praxis 4: Färdigheter i psykosocialt arbete II

Code: 73268 Sp: 10
Närmare information för dem som avlägger den handledda praktiken vid institutionen: Till studieperioden kan antas endast ett begränsat antal studerande och därför har studerande med socialt arbete som huvudämne företräde. För studerande vid statsvetenskapliga fakulteten med socialt arbete som biämne reserveras årligen fem studieplatser på kursen. Ansökningstiden till höstens kurs S13 och S23 är 29.3. – 16.4.2010.

Mål

Studenten ska tillägna sig fördjupade grundfärdigheter i professionellt klientarbete. Kursen syftar till att stärka studentens personliga inlärningsprocess och främja utvecklingen av en yrkesidentitet samt att fördjupa de grundläggande kunskaperna i professionellt socialt arbete (t.ex. etiska överväganden, multi¬professionalism och nätverksarbete, självvärdering, påverkan, val av arbetsmetoder). Studenten ska lära sig identifiera och ändamålsenligt använda olika typer av kunskap i socialt arbete samt värdera det sociala arbetets plats och betydelse som samhällelig aktivitet och påverkansmedel.

Föregående studier

Grundstudier i socialt arbete och S6-S10.

Examinationsform

Studenten tränar sig i att arbeta som socialarbetare på en lämplig arbetsplats under handledning av en social¬arbetare som fungerar som praktiklärare. Praktikperioden pågår 50 dagar (6 h/dag) och i studieperioden ingår dessutom seminariearbete 24 h, smågruppsarbete 24 h och skriftliga uppgifter.

OBS! Studerande som avlagt pol.kand.-examen med lång handledd praktik i socialt arbete vid SSKH avlägger för denna studieperiod i stället 10 sp valfria huvud- och/eller biämnesstudier enligt sin ISP.

Datering

Kandidatstudiernas 3:e år, perioderna 1-3.

Litteratur

Bredvidläsning:
  • Folgheraiter F: Relational social work.
  • Granfelt R & Jokiranta H & Karvinen S & Matthies A-L & Pohjola A: Monisärmäinen sosiaalityö.
  • Jauhiainen R & Eskola M: Ryhmäilmiö.
  • Juhila K & Forsberg H & Roivainen I (toim.): Marginaalit ja sosiaalityö.
  • Juhila K: Sosiaalityöntekijöinä ja asiakkaina. Sosiaalityön yhteiskunnalliset tehtävät ja paikat
  • Koskinen A-K: ”Vaihtoehtoinen tarina” Mitä on sosiaalinen muutostyö. Soccan ja Heikki Waris -instituutin julkaisusarja nro 14.
  • Karvinen–Niinikoski S & Salonen J & Rantalaiho U-M: Työnohjaus sosiaalityössä
  • Laitinen M & Hurtig J (toim.): Pahan kosketus. Ihmisyyden ja auttamistyön jäljillä.
  • Mönkkönen K: Dialogisuus kommunikaationa ja suhteena.
  • Payne M: Teamwork in multiprofessional care.
  • Repo-Kaarento S: Innostu ryhmästä
  • Saari S: Kuin salama kirkkaalta taivaalta.
  • Satka M & Julkunen I & Meltti T & Yliruka L (toim.): Käytännönopetuksen aakkoset. Praktiklärans ABC.
S24 Reflexiv expertis och teorier för professionell utveckling i socialt arbete 5 sp

S24 Reflexiv expertis och teorier för professionell utveckling i Socialt arbete

Code: 73259 Sp: 5

Mål

Studenten ska förstå dynamiken i det sociala arbetets expertis och yrkeskunskap som en verksamhet som formas i samverkande och samhälleliga förhållanden. Kursen stärker det etiska, det kritiskt utvärderande och det reflektiva perspektivet i relation till den egna expertverksamheten och expertkunskapens föränderliga villkor. Studenten ska få en klar uppfattning om relationen mellan socialarbetarens verksamhet och den föränderliga praktiken och reflektera över utsikterna för den professionella utvecklingen. Den teoretiska uppfattningen om socialt arbete ska förstärkas.

Föregående studier

Kandidatexamen

Examinationsform

Kurs/föreläsningsserie och/eller boktentamen, eller en överenskommen nätstudiehelhet ur antingen universitetsnätverket Sosnets (se http://www.mcampus.fi/sosnet/mcampus/) eller institutionens utbud av virtuella kurser, eller tentamen av hela studieperioden, varvid tre böcker tenteras i fakultetstentamen (en bok från varje alternativ a – c) och 2 artiklar enligt överenskommelse (punkt d).

Datering

Magisterstudier / År 1, period 3 och 4.

Litteratur

a) Teori och kritisk professionalism
  • Alasuutari P: Yhteiskuntateoria ja inhimillinen todellisuus
  • Lovelock R (ym.): Reflecting on social work – Discipline and profession
  • Lymbery M and Postle K: Social work a companion to learning
  • Healy K: Social Work Theories in Context. London: Palgrave
  • Webb S & Gray M: Thinking about social work, 2008

b) Expertis och yrkeskunskap

  • Eteläpelto A ja Onnismaa J (toim.): Ammatillisuus ja ammatillinen kasvu
  • Karvinen-Niinikoski S ym. : Työnohjaus sosiaalityössä
  • Gould,N & Baldwin M: Social work, critical reflection and the learning organisation
  • Fraser S and Matthews S: The critical practitioner in social work and health care
  • Fook J & Gardner F: Practising critical reflection: a handbook, 2008

c) Etik och professionella relationer

  • Hugman R: New Approaches in Ethics for Caring Professions
  • Blennberger E: Etik i socialpolitik och socialt arbete
  • Webb S: Social work in a risk society
  • Sevenhuijsen S: Citizenship and the ethics of care. Feminist Considerations on Justice, Morality and Politics

d) Artikelmaterial: Forskning i det sociala arbetets teori och praktik

  • 2 artiklar enligt överenskommelse ur internationella vetenskapliga tidskrifter på området, som t.ex. British Journal of Social Work, European Journal of Social Work, the Social Work, Qualitative Social Work, Socialvetenskaplig tidskrift, Nordisk sosialt arbeid osv.
S25 Expertis i sina handlingsmiljöer 16 sp

S25 Expertis i sina handlingsmiljöer

Sp: 16
Närmare information om hela studieperioden (S25a och S25b) ges av de ansvariga lärarna på svenska må 4.10 kl. 14-16 i Svenska social- och kommunalhögskolans festsal, Snellmansgatan 12, och på finska to 7.10 kl. 9-11 i universitetets huvudbyggnad, sal 13.

Närmare information se http://www.helsinki.fi/socialtarbete/studierna/S25Info2010Svensk.pdf

Ansvariga lärare:

  • svenskspråkiga studerande Ilse Julkunen och Johanna Björkenheim; finskspråkiga Erja Saurama och Aino Kääriäinen

För ansökan om universitetets praktikpenning se http://www.helsinki.fi/sosiaalityo/opiskelu/harjoittelu.html (Obs! gäller inte studerande som utfört sin långa handledda kandidatpraktik i socialt arbete vid SSKH och fått praktiklön.)

Om du har avlagt studier för S25 eller praktikforskning enligt äldre examensfordringar, ta kontakt med professorn i praktikforskning, Ilse Julkunen (svenskspråkiga) eller Erja Saurama (finskspråkiga).

Mål

Studieperiodens syfte är att ge färdigheter i att utforska och utveckla arbetspraktikerna i socialt arbete. Studerande lär sig om expertverksamhet i socialt arbete genom att fördjupa sina kunskaper i praktikforskningens teori och praktik. Detta sker genom såväl teoretiska som praktiska studier.

Föregående studier

Kandidatstudier

Examinationsform

Seminarier, workshops, smågrupps- och fältarbete.

Datering

Magisterstudiernas första år/period 3 och 4 och andra år/period 1.

Studieperioden består av tre faser: 1) studerande deltar i föreläsningar om praktikforskning och gör upp en forskningsplan (januari-februari) (S25b), 2) studerande utför praktikforskning genom att samla in och bearbeta ett forskningsmaterial (vår eller sommar) (S25a), 3) studerande skriver en forskningsrapport och presenterar den för studerande och praktiker vid ett slutseminarium (september-oktober) (S25b). Studieperioden avläggs som en enda helhet, även om den består av två delar (S25a och S25b).

Litteratur

  • Bryderup I M (ed.) Evidence Based and Knowledge Based Social Work
  • Dewey J: Pyrkimys varmuuteen
  • Dewey J: Julkinen toiminta
  • Engeström Y: Ekspansiivinen oppiminen ja yhteiskehittely työssä
  • Fook J & Gardner F: Practising Critical Reflection
  • Hakkarainen K ym.: Tutkiva oppiminen. Järki, tunteet ja kulttuuri oppimisen sytyttäjinä
  • Kilpinen, Erkki, Kivinen Osmo ja Pihlström Sami (toim.) (2008) Pragmatismi filosofiassa ja yhteiskuntatieteissä. Helsinki: Gaudeamus
  • Kivipelto M: Sosiaalityön kriittinen arviointi. Sosiaalityön kriittisen arvioinnin perustelut, teoriat ja menetelmät. Tampereen yliopisto
  • Redmond B: Reflection in Action. Developing Reflective Practice in Health and Social Services
  • Satka M & Karvinen-Niinikoski S & Nylund M & Hoikkala S (toim.): Sosiaalityön käytäntötutkimus
  • Saurama E & Julkunen I: Lähestymistapana käytäntötutkimus. Teoksessa Mäntysaari Mikko, Pohjola Anneli ja Pösö Tarja (toim.) Sosiaalityö ja teoria. Jyväskylä: PS-kustannus, 293-314.
  • Seppänen-Järvelä R & Karjalainen V (toim.): Kehittämistyön risteyksiä
  • Tronvoll I & Moe A & Henriksen J E (red.): Hjelp i kontekst. Praksis, refleksion og forskning
  • Yliruka, L, Koivisto J, Karvinen-Niinikoski S (toim.) Sosiaalialan työolojen hyvä kehittäminen. STM 2009:6

Vi rekommenderar också att studerande bekantar sig med följande vetenskapliga tidskrifter och webbplatser:

  • British Journal of Social Work
  • European Journal of Social Work
  • Fontene
  • Journal of Social Work
  • Social Work and Social Sciences Review
  • Research on Social Work Practice
  • Socialvetenskaplig Tidskrift
  • www.hyvakaytanto.fi
  • www.scie.org
S25a Praxis 5: Specialiserande expertverksamhet 6 sp

S25a Praxis 5: Specialiserande expertverksamhet 6 sp

Code: 73271 Sp: 6
Ansvariga lärare
  • Johanna Björkenheim (svenskspråkiga studerande) och Aino Kääriäinen (finskspråkiga studerande)

Mål

Studerande får personlig erfarenhet av forsknings- och utvecklingsarbete inom det sociala området. Genom att planera och utföra praktikforskning i en arbetsgemenskap tränar studerande sig i att självständigt utföra uppgifter som kräver yrkeskunskap. Studieperioden utvecklar färdigheter i självstyrning och självutvärdering och stärker studerandes förmåga till systematisk och kritisk reflektion över det egna professionella arbetet och dess utvecklingsmöjligheter.

Innehåll

Studerande arbetar två månader på en praktikplats med att samla in och bearbeta ett forskningsmaterial enligt sin praktikforskningsplan.

Föregående studier

Kandidatstudier

Examinationsform

Minst två månaders fältarbete på en för undervisningen godkänd arbetsplats, självständiga studier och kollegahandledning (14 h). Praktikforskningsplanen ska vara godkänd, innan praktikperioden börjar.

Kollegahandledning: Under praktikperioden deltar studerande i kollegahandledning. Gruppen träffas 7 gånger à 2 timmar (sammanlagt 14 h). Avsikten med handledningen är att stöda medlemmarnas praktikforskning och föra forskningsprocessen framåt. Studerande rapporterar gemensamt om sina gruppträffar och diskussionstemana i gruppen. Dessutom skriver varje studerande en essä, där han/hon reflekterar över praktikforskningsprocessen.

Att avlägga S25a utomlands

Den praktiska delen av studieperioden S25 kan utföras också utomlands på en för undervisningen godkänd praktikplats. Studenten skaffar praktikplatsen själv. Kollegahandledningen (14 h) kan i sådana fall ske genom distanskontakt eller på annat överenskommet sätt. Praktikforskningsplanen ska vara godkänd, innan praktikforskningen börjar. Informationen till eventuella praktikplatser och avtalsblanketten finns översatta till engelska. Om praktiken är minst tre månader lång kan studerande ansöka om Erasmus-stipendium. Se närmare om Erasmus-arbetspraktik i Alma https://alma.helsinki.fi/doclink/178450

Datering

Magisterstudiernas första år, våren (period 3 och 4) eller sommaren.

Litteratur

Se S25
S25b Praktikforskning i socialt arbete 10 sp

S25b Praktikforskning i socialt arbete

Code: 73278 Sp: 10
Ansvariga lärare
  • Ilse Julkunen (svenskspråkiga studerande) och Aino Kääriäinen och Erja Saurama (finskspråkiga).

Mål

Studerande fördjupar sina kunskaper i praktikforskningens utgångspunkter och teorier och får färdigheter i att utföra praktikforskning, rapportera om sin forskning och återföra den nya kunskapen till praktiken.

Föregående studier

Kandidatstudier

Examinationsform

Studieperioden S25b avläggs i två delar så att den första delen, bestående av föreläsningar och uppgörandet av en praktikforskningsplan, utförs före praktikperioden S25a. Den andra delen av S25b avläggs efter praktikperioden genom att studerande gör upp en forskningsrapport och presenterar den i ett slutseminarium.

Hela studieperioden S25 avläggs som en helhet. Föreläsningskursen för S25b är bara en del av helheten, även om de registreras skilt i WebOodi.

Se även instruktionen för de uppgifter som ska utföras innan föreläsningarna börjar.

Datering

Magisterstudiernas första år/period 3 och andra år/period 1.

Litteratur

Se S25
S26 Forskningseminarium I

S26 Forskningseminarium I

Code: 73273 Sp: 5

Mål

Forskningsseminarierna I och II utgör en process och bildar grundstommen för magisterstudiernas samverkande och undersökande inlärning i de handledda tematiska forsknings-, dvs. gradu-, grupperna. Meningen är att studenten genast i början av magisterstudierna planerar sina studier med hjälp av ISP-arbetet så, att studierna stöder pro gradu-arbetet och utvecklingen till socialarbetare. Målet är att magisterexamen avläggs på två år. Studieperioder som tematiskt och principiellt lämpar sig för samverkande inlärning kan enligt särskild överenskommelse och beroende på studentens ISP-målsättningar kopplas till forskningsgruppernas arbete.

Forskningsseminarierna I och II samt ISP (S15) registreras som separata studiehelheter i forskningsgruppernas 2-åriga arbete.

Föregående studier

Ämnesstudier i socialt arbete/kandidatexamen och en preliminär idé till ämne för pro gradu-avhandlingen.

Examinationsform

I ämnet socialt arbete hålls tematiska forskningsseminarier som startar i början av magisterstudierna. Seminarierna består av grupper på 6-7 studenter och leds av seniorlärarna. Gruppen arbetar enligt samverkande studiemetoder som bygger på föreläsningsseminarier med tillhörande övningar, seminarieträffar, besök, forskningsresor e.d. I gruppen fördjupar studenten sina kunskaper genom att planera pro gradu-avhandlingen och bekanta sig med sina studentkollegors forskningsplaner. Gruppen arbetar under tre perioder.

Pro gradu-seminariet som studieprestation består av två uppgifter. Den första är att göra upp en godkänd, dvs. realiserbar, forskningsplan för avhandlingen (5 sp, seminarium del I). Den andra uppgiften (5 sp, seminarium del II) innebär att studenten skriver en teoretisk-begreppslig bakgrund för sin avhandling och presenterar sin text kopplad till den datainsamling och dataanalys som han/hon utfört för sin forskning.

Datering

Anmälning till grupperna sker en gång om året då forskningsseminarierna presenteras för studenterna. För att komma med i ett seminarium förutsätts studenten delta i en allmän presentation. Presentationen hålls på våren i maj.
S27 Forskningseminarium II

S27 Forskningseminarium II

Code: 73274 Sp: 5

Mål

Forskningsseminarierna I och II utgör en process och bildar grundstommen för magisterstudiernas samverkande och undersökande inlärning i de handledda tematiska forsknings-, dvs. gradu-, grupperna. Meningen är att studenten genast i början av magisterstudierna planerar sina studier med hjälp av ISP-arbetet så, att studierna stöder pro gradu-arbetet och utvecklingen till socialarbetare. Målet är att magisterexamen avläggs på två år. Studieperioder som tematiskt och principiellt lämpar sig för samverkande inlärning kan enligt särskild överenskommelse och beroende på studentens ISP-målsättningar kopplas till forskningsgruppernas arbete.

Forskningsseminarierna I och II samt ISP (S15) registreras som separata studiehelheter i forskningsgruppernas 2-åriga arbete.

Föregående studier

Forskningsseminarium I, fördjupade studier i forskningsmetodik (10 sp).

Examinationsform

I ämnet socialt arbete hålls tematiska forskningsseminarier som startar i början av magisterstudierna. Seminarierna består av grupper på 6-7 studenter och leds av seniorlärarna. Gruppen arbetar enligt samverkande studiemetoder som bygger på föreläsningsseminarier med tillhörande övningar, seminarieträffar, besök, forskningsresor e.d. I gruppen fördjupar studenten sina kunskaper genom att planera pro gradu-avhandlingen och bekanta sig med sina studentkollegors forskningsplaner. Gruppen arbetar under tre perioder.

Pro gradu-seminariet som studieprestation består av två uppgifter. Den första är att göra upp en godkänd, dvs. realiserbar, forskningsplan för avhandlingen (5 sp, seminarium del I). Den andra uppgiften (5 sp, seminarium del II) innebär att studenten skriver en teoretisk-begreppslig bakgrund för sin avhandling och presenterar sin text kopplad till den datainsamling och dataanalys som han/hon utfört för sin forskning.

Datering

Anmälning till grupperna sker två gånger om året då forskningsseminarierna presenteras för studenterna. För att komma med i ett seminarium förutsätts studenten delta i en allmän presentation. Presentationerna hålls på hösten i november och på våren i maj.
S28 Pro gradu-avhandling 40 sp

S28 Pro gradu-avhandling

Code: 730600 Sp: 40

Mål

I avhandlingen ska studenten visa sin vetenskapliga mognad, sin beläsenhet och sin förmåga att uttrycka sig vetenskapligt i skrift. Studentens mognad kommer fram i frågeställning och planering av forskningen, i behärskandet av forskningsmetoder och relevanta teorier, kritiskt och logiskt tänkande och vetenskapliga tillvägagångssätt. För avhandlingen ska studenten självständigt diskutera samhällsfenomen, sätta sig in i teorier, använda forskningsmetoder och koppla ihop teori och empiriskt material. Arbetet hjälper studenten att strukturera den sociala verkligheten och utveckla färdigheter i professionell-vetenskaplig analys av sociala frågor.

Föregående studier

Kandidatavhandlingen bör vara gjord, innan pro gradu-arbetet påbörjas. När pro gradu-avhandlingen inlämnas, ska forskningsseminarierna ha avlagts.

Examinationsform

Pro gradu-arbetet är ett huvudsakligen självständigt arbete som stöds av forskningsseminarierna. Arbetet leds av institutionens lärare. Ämnet för avhandlingen bör diskuteras i förväg med någon av institutionens professorer. Preliminärt diskuteras ämnet redan i början av magisterstudierna i samband med ISP och senare i forskningsseminarierna.

Datering

Från och med magisterstudiernas första år.
Andra kurser

Andra kurser

Socialt arbete som biämne

Socialt arbete som biämne

Underordnade enheter

Grundstudier

Code: 73059 Sp: 25
S3 Yrkesmässighet och servicesystem i socialt arbete

S3 Yrkesmässighet och servicesystem i socialt arbete

Sp: 6
S4 Sociala frågor, problem och försök att lösa dessa

S4 Sociala frågor, problem och försök att lösa dessa

Sp: 6

Underordnade enheter

Ämnestudier

Code: 73503
Påbyggnadsstudier

Påbyggnadsstudier

Underordnade enheter

Examinationsform

Examensfordringar

Sp: 60

Innehåll

  • 1. Fördjupade studier i socialt arbete.
    • 2. Godkänd forskningsplan som årligen gås igenom med handledaren.
    • 3. Förhör för doktorsexamen (6 sv)
    • 4. Aktivt deltagande i doktorand- och/eller forskarseminariet under tre terminer (6 sv)
    • 5. Minst 10 sv fördjupade studier i ett av institutionen godkänt biämne.
    • 6. Andra studier i socialt arbete eller biämnen, som också kan vara fördjupade studier så, att studierna i p. 3-6 tillsammans utgör minst 35 sv.
    • 7. Licentiatavhandling.

Doktorsexamen förutsätter inte avlagd licentiatexamen. Fordringarna för doktorsexamen är desamma som för licentiatexamen utom att licentiatavhandlingen ersätts av en doktorsavhandling.

Förhör

Sp: 10

Litteratur

a) Två av följande:
  • Helne T: Syrjäytymisen yhteiskunta
  • Jordan B & Jordan C: Social work and the third way: Though love as social policy
  • Sevenhuijsen S: Citizenship and the ethics of care. Feminist considerations on justice, morality and politics
  • Johansson S: Den sociala omsorgens akademisering
  • Cruikshank B: Will to empower: Democratic citizens and other subjects
  • Dean M: The Constitution of poverty: toward a genealogy of liberal governance
  • Schram S: After welfare: The culture of postindustrial social policy

b) Två av följande:

  • Kuhlman C: Alice Salomon. Ihr Lebebswerk als Beitrag zur Entwicklung der Theorie und Praxis Sozialer Arbeit
  • Deegan M J: Jane Addams and the men of the Chicago School 1892-1918
  • Hannula A: Tiedostaminen ja muutos Paulo Freiren ajattelussa. Systemaattinen analyysi Sorrettujen pedagogiikasta (elektroninen julkaisu osoitteessa http//ethesis.helsinki.fi)
  • Reamer F (ed): The foundations of social work knowledge (vastaa kahta teosta)
  • Reamer F: The Philosophical foundations of social work
  • Donzelot J: The policing of families. Welfare versus the state
  • Rose N: Governing the soul: The shaping of the private self

c) Två av följande:

  • Healy K: Social work practices. Contemporary perspectives on change
  • Chambon A & Irving A & Epstein L (eds): Reading Foucault for social work
  • Leonard P: Postmodern welfare. Reconstructing an emancipatory project
  • Bommes & Scherr: Soziologie der Sozialen Arbeit
  • British Journal of Social Work (viimeinen vuosikerta)
  • Janus ja Yhteiskuntapolitiikka -lehtien viimeiset vuosikerrat

d) Två böcker enligt eget val (eventuellt från ovanstående litteraturlista); böckerna bör godkännas av examinerande professor.

Postgradualt och forskareseminarium

Postgradualt och forskareseminarium

Sp: 1 - 2

Postgradualt seminarium

Forskningseminarium

Yrkesinriktad licentiatexamen i socialt arbete

Yrkesinriktad licentiatexamen i socialt arbete

Sp: 120
Yrkesmässig licentiatexamen i socialt arbete motsvarar 120 studiepoäng:
  • Specialområdesstudier 50 sp
  • Forskningsmetodologiska studier 25 sp
  • Studier enligt fritt val 5 sp
  • Licentiatavhandling 40 sp

Mål

Yrkesmässig licentiatexamen i socialt arbete är en akademisk påbyggnadsutbildning, som möjliggör inriktning på något specialområde. Specialområden inom utbildningen är rehabiliterande socialarbete, barn- och ungdomsarbete och socialt arbete med utslagningsproblem, socialarbete inom samfund, och planering pågår för socialarbete i form av välfärdstjänster. 25 studerande väljs ut för vart och ett specialområde skilt för sig. Utbildningens hemsidor finns på adressen http://www.sosnet.fi

Innehåll

Utbildningen arrangeras av Universitetsnätverket för socialarbete, SOSNET, som är sammansatt av utbildningsenheterna för socialt arbete vid Helsingfors, Kuopio, Lapplands, Tammerfors och Åbo universitet.

Till den fyraåriga utbildningen hör närundervisningsdagar på olika håll i Finland, distansuppgifter, licentiatavhandling och andra studier vilka de studerande avlägger utgående från sina individuella studieplaner. I utbildningen utnyttjas virtuella inlärningsmiljöer, moodle och e-postlistor. Kontaktperson i Helsingfors för den yrkesmässiga licentiatexamen i socialt arbete är Marianne Nylund, mottagning onsdagar13-14.30, tel. 09-191 245 77, marianne.nylund@helsinki.fi och: Maritta Törrönen, mottagning onsdagar 13-14.30, tel. 09-191 245 66, maritta.torronen@helsinki.fi.

Specialområden:

Rehabiliterande socialarbete (120 sp) Specialområdet rehabiliterande socialarbete leder in på undersökning och identifiering av hinder och möjligheter för människornas individuella kapacitet samt på produktion av fakta och verksamhetsmodeller gällande dessa hinder och möjligheter. De senaste årens strukturella förändringar i samhället har bekräftat behovet av rehabiliterande socialarbete, vars grundprinciper utgörs av bl.a. centrering av resurser och delaktighet. Målet för rehabiliterande socialarbete är att skapa, återställa och upprätthålla förutsättningar för självständig kapacitet, god livskvalitet och livskontroll, förebygga utslagning, stöda kundernas egna självständiga och positiva levnadsval samt deras fullvärdiga medborgarskap.

Socialarbete för vård av barn och ungdom (120 sp) Inom specialområdet socialarbete för vård av barn och ungdom stiftar man bekantskap med levnadsförhållandena för barn och unga, barndomens och ungdomens kulturella betydelse samt barnskyddets historia och dess verksamhet. Målet för socialarbete för vård av barn och ungdom är att förstärka en positiv barnpolitik i samhället, den vetenskapliga grunden för socialt arbete samt att leta fram sådan praxis för socialt arbete som förebygger utslagning av barn och unga och stöder deras delaktighet. Socialt arbete med marginaliseringsproblem (120)

Den grundläggande uppgiften för socialt arbete med olika problem som föranleder marginalisering, förutsätter i en situation av samhällelig omvälvning högklassig sakkunskap. Ett centralt delområde inom specialområdet för socialt arbete med marginaliseringsproblem är faktiskt just analyserandet av svåra livssituationer och uppbyggandet av ett fungerande kundförhållande. Som centrala teman inom specialområdet framstår globala, samhälleliga, institutionella, kulturella, könsbundna och individuella kontexter.

Socialt arbete inom samfund (120 sp) Specialområdet socialt arbete inom samfund undersöker individer, familjer och grupper som en del av sociala nätverk och samfund. Samfundet, det samhälleliga perspektivet och samhälleligt orienterad politik granskas ofta ur olika synvinklar. Som sakkunnig i socialt arbete inom samfund bör en socialarbetare förstå samfundet och det samhälleligas historia, grupprocesser och –dynamik samt förmå utvärdera och tillämpa olika arbetsmetoder som kan användas tillsammans med olika slags samfund.Socialt arbete inom samfund (120 sp) Specialområdet socialt arbete inom samfund undersöker individer, familjer och grupper som en del av sociala nätverk och samfund. Samfundet, det samhälleliga perspektivet och samhälleligt orienterad politik granskas ofta ur olika synvinklar. Som sakkunnig i socialt arbete inom samfund bör en socialarbetare förstå samfundet och det samhälleligas historia, grupprocesser och –dynamik samt förmå utvärdera och tillämpa olika arbetsmetoder som kan användas tillsammans med olika slags samfund.

Litteratur

Socialt arbete inom samfund (120 sp) Specialområdet socialt arbete inom samfund undersöker individer, familjer och grupper som en del av sociala nätverk och samfund. Samfundet, det samhälleliga perspektivet och samhälleligt orienterad politik granskas ofta ur olika synvinklar. Som sakkunnig i socialt arbete inom samfund bör en socialarbetare förstå samfundet och det samhälleligas historia, grupprocesser och –dynamik samt förmå utvärdera och tillämpa olika arbetsmetoder som kan användas tillsammans med olika slags samfund.
Yrkesinriktat forskarseminarium i socialt arbete

Yrkesinriktat forskarseminarium i socialt arbete

Kurser

Asiakastyön taidot

Asiakstyön taidot: Opiskelu Lastensuojelun Praksiksessa

Elämän tarkoituksellisuus/Meaning in Life

Erikoistumisalojen tutkimusseminaari

Forskningsseminarium I

Forskningsseminarium II

Kandidaatin tutkielmaseminaari

Kandidaatintutkielman tarkastukseen jättäminen webOodissa

Kuntoutuksen monimuotoisuus

Kvalitatiivisten tutkimusmenetelmien kurssi

Kvalitativ forskningsmetod

Kvantitatiivisten tutkimusmenetelmien kurssi

Kvantitativa forskningsmetoder

Lastensuojelun perusteet

Livslopp och livsberättelser i socialt arbete

Muuttuvan toimintaympäristön globaaleista ja lokaaleista ulottuvuuksista

Portfolio-info/HOPS-työskentely

Psykososiaalisen työn valmiudet

Psykososiaalisen työn valmiudet (lkv 2011-2012)

Päihdesosiaalityön kurssi

Restoratiivinen oikeus

S14 itsearviointi tapaamiset

S26 Tutkimusseminaari I

S26 Tutkimusseminaari I (MT)

S26 Tutkimusseminaari I kl (MT)

S26 Tutkimusseminaarit I (syksy 2011)

S27 Tutkimusseminaari II

S27 Tutkimusseminaari II (MT)

S3b Käytäntö 1: Auttamisen lähtökohdat

S6 Ihmiskäsitykset ja elämänkulku

Service user participation in research

Sosiaalialan osaamisen johtaminen ja ammatinhallinta/ Kunnande inom det sociala området och ledarskap

Sosiaalioikeus

Sosiaalitutkimuksen menetelmät

Sosiaalityön esseeseminaari

Sosiaalityön jatkokoulutusseminaari

Sosiaalityön johdantokurssi

Sosiaalityön käytäntötutkimusluennot / Föreläsningar om praktikforskning i socialt arbete

Sukupuoli yhteiskunta- ja politiikan teorioissa

Sukupuoli, väkivalta ja oikeus

Tutkimusseminaari I (Rauhala)

Työnohjaus sosiaalityössä

Vetenskapligt skrivande

Women and international development

Yhteiskuntapolitiikan johdantokurssi