Utskriftvänliga versionen kompilerad: 2009-03-26 10.39.18
KandidatstudierOmfattning sp 180
KANDIDATEXAMEN MED SOCIALT ARBETE SOM HUVUDÄMNE 180 sp
GrundstudierOmfattning sp 25
GRUNDSTUDIER I SOCIALT ARBETE 25 sp (både huvud- och biämnesstuderande)
S3 Professionellt socialt arbete och servicesystemen 6 sp
S4 Sociala frågor, problem och problemlösningar 6 sp
S0.1 StudieplanS1 Introduktionskurs i socialt arbeteOmfattning sp 10
På introduktionskursen stiftar man bekantskap med det sociala arbetets centrala begrepp, socialt arbete som vetenskap och forskningsområde samt akademisk yrkesbransch. På föreläsningarna behandlas de historiska rötterna till det sociala arbetet som vetenskapsområde och yrkesinriktning, det sociala arbetets människosyn, dess etiska dimension samt dess värderelationer och yrkesetik. Under pågående introduktionskurs får den studerande information om det sociala arbetets vetenskapliga och yrkesmässiga status samt om det sociala arbetets samhälleliga nationella och internationella verksamhetsmiljö. Föreläsningsserien, som genomförs som en introduktionskurs i flere stämmor, gör den studerande insatt i de intellektuella och yrkesmässiga förhållanden inom vilka forskning i socialt arbete idkas och socialt arbete utförs som akademiskt yrke.
Föreläsningar, uppgifter i anslutning till dessa samt den litteratur som skall avläggas i samband med tentamen av introduktionskursen. Fem workshops och fältbesök. HOPS för huvudämnesstuderande samt portfolioinformation hör till introduktionskursen. I stället för dessa tenterar biämnesstuderande boken för inträdesförhöret till socialt arbete vid fakultetsexamen.
Första årets första period i kandidatstudierna: workshops och tentamen 2. perioden
Lisäksi sivuaineopiskelijat tenttivät:
Korvatessaan koko kurssin kirjoilla sivuaineopiskelijat tenttivät lisäksi:
tai
sekä
S2 Introduktionskurs i samhällspolitikOmfattning sp 3
På introduktionskursen i samhällspolitik presenteras institutionens samtliga vetenskapsområden och läroämnen. Kursens mål är att göra de studerande bekanta med samhällspolitiken som vetenskapsområde.
Föreläsningar. De studerande som avlägger introduktionskursen i samhällspolitik som en del av sina övriga studier, intervjuar en av institutionens forskare och läser ett av dennes verk.
Första årets första period i kandidatstudierna.
S3 Yrkesmässighet och servicesystem i socialt arbeteOmfattning sp 6
Till studieperioden hör ett föreläsningsseminarium jämte grupptentamina som fördjupar studiet av maktstrukturer och maktutövning samt mänskliga rättigheter och etiska attityder (grupptentamina kan delvis ersättas med litteratur som tenteras vid fakultetstentamen). Man stiftar även bekantskap med servicesystem och deltar i rådgivningsverksamhet med låg tröskel.
Målet för studiehelheten är att fördjupa den kunskap man förvärvat på introduktionskursen gällande det sociala arbetets akademiska och yrkesmässiga utveckling samt aktuella frågor i socialt arbete. Under studieperioden stiftar de studerande bekantskap med den humanistisk-fenomenologiska människouppfattningen samt den globala etikens grunder. Under studieperioden får man basinformation om servicesystemet inom socialbranschen samt om grunderna för yrkesmässigt samarbete och aktörskap inom socialt arbete. Den studerande stiftar bekantskap med yrkesmässig hjälpverksamhet ur vardagslivets synvinkel. Den studerande utvidgar sina kunskaper om de fenomen som utgör objekt för socialt arbete samt inleder sin övning i att skilja mellan yrkesmässig hjälp och lekmannahjälp. Under pågående studieperiod lär sig den studerande att genom sin egen verksamhet stöda delaktigheten och utföra etiskt övervägd rådgivning. Studiehelheten består av två helheter.
S3a Människorna och servicesystemenOmfattning sp 3
Examinationsform litteraturtentamen
Första årets 2.-3.period i kandidatstudierna.
S3b Praxis 1: Hjälpandets premisserOmfattning sp 3
Under studieperioden stiftar man bekantskap med yrkesmässig hjälpverksamhet ur vardagens synvinkel. Ett annat väsentligt mål är att praktisera de färdigheter i växelverkan, rådgivning och informationssökning som förutsätts för hjälpverksamheten.
Kunskapsmässiga mål är att den studerande under studieperioden lär sig förstå betydelsen av samarbete i hjälpverksamheten, personligen lär sig känna hur det finländska servicesystemet och lagstiftningen fungerar, utvidgar sin kännedom om de företeelser som är föremål för socialt arbete, lär sig känna igen skillnaderna och likheterna mellan yrkesmässig hjälpverksamhet och lekmannahjälp. Därutöver lär sig den studerande under studieperiodens gång genom sin egen verksamhet att stöda delaktigheten.
Föregående studier
Studieperioderna S1, S2, S3a och S3b.
Föreläsningar, 60 timmar arbete i smågrupper i inofficiella / tredje sektorns organisationer vilka fungerar som verksamhetsmiljö för hjälpverksamheten, arbetshandledning, läsuppgifter samt utförande av skriftligt grupparbete jämte presentation av detsamma på avslutningsseminariet.
Kandidatstudierna, 1. året, 3. perioden.
S4 Sociala frågor, problem och försök att lösa dessaOmfattning sp 6
Målet för studieperioden är att de studerande skall lära känna ur det sociala arbetets synvinkel centrala frågor och sociala problem. I detta skede stiftar man i första hand bekantskap med försöken att lösa problemen på så sätt att den studerande bekantar sig med litteratur som behandlar sådana problem samt övar sig i att analysera förhållandet mellan fakta och attityder genom att skriva essäer om den litteratur han läst samt genom att muntligt presentera det han skrivit. Studiehelheten består av två perioder.
Ett essäseminarium och en fakultetstentamen där två verk från punkt S4B tenteras.
Kandidatstudierna, 1. året, 2. och 3. perioden
S4a EssäseminarierOmfattning sp 3
S4b BoktentamenOmfattning sp 3
Två av följande:
ÄmnestudierOmfattning sp 65
Biämnesstuderande avlägger S6-S11, sammanlagt 35 sp.
S5 Socialforskningens metoderOmfattning sp 15
Kursen är avsedd enbart för huvudämnesstuderande i socialpolitik och socialt arbete. På kursen förvärvar man grundkunskaper i den empiriska socialforskningens metoder. Målet för kursen är att introducera användningen av kvantitativa och kvalitativa metoder: insamlande av material, grunderna för bearbetande och analys av materialet. Kursen består av föreläsningar och övningar, som hålls samtidigt som föreläsningarna. Kursen ger grundfärdighet för kritisk utvärdering samt även för idkande av samhällsvetenskaplig forskning. I kursen ingår även studier i form av orientering i arbetslivet (exkursioner). Obs! Man skall anmäla sig på förhand till kursen under punkten ”undervisning” före angiven tidpunkt.
Grundstudier i socialpolitik, introduktionskurs i statistik och SPSS-kurs.
Huvudämnesstuderande deltar aktivt i föreläsningarna, utför de övningar som ingår i dem, samt tenterar följande verk enligt överenskommelse.
Perioden är avsedd att genomföras i början av ämnesstudierna (2. året). Föreläsningarna vidtar i början av 1. perioden och pågår till 3. perioden.
S6 Människosyn och livsförloppOmfattning sp 6
Målet för studieperioden är att fördjupa det sociala arbetets människosyn och analysera människors livsförlopp och människans utveckling utgående från de perspektiv som utgör centrala forskningsområden för socialt arbete.
Grundstudier i socialt arbete
Fakultetstentamen
Tre böcker av följande:
S7 Socialskydd i socialserviceOmfattning sp 3
Med hjälp av den litteratur som hör till studieperioden fördjupar den studerande sin syn på socialskyddssystemet och förvärvar analytiska redskap för att undersöka det.
Grundstudier i socialt arbete
Litteraturen tenteras vid fakultetstentamen.
Två böcker av följande:
S8 SocialrättOmfattning sp 5
Att förse den studerande med nödvändiga grundkunskaper om socialrättslig reglering och dess tillämning, kundens ställning och rättigheter samt om grund- och människorättigheternas relation till socialrättsligt beslutsfattande.
Kurs i offentlig rätt.
Inledningstentamen där man tenterar: Tuori, Kaarlo: Sosiaalioikeus. Se närmare uppgifter på punkten litteratur. En föreläsningskurs som innehåller 50 föreläsnings- och övningstimmar samt dessutom självständigt lösande av rättsfallsövningar.
Föreläsningskurs: Kandidatstudierna 2. året, 3. perioden.
S9 Teorier i socialt arbete och samhällsteorierOmfattning sp 6
Man stiftar bekantskap med teorier i socialt arbete och den aktuella diskussion som förs om dessa, samt samhällsteorins grunder.
Fakultetstentamen. I mån av möjlighet ordnas studiecirkelarbete som till vissa delar ersätter fakultetstentamen. Tilläggsanmärkning: de som studerar enligt det gamla examenssystemet kan avlägga perioden genom att tentera Paynes verk samt ett verk som behandlar det sociala arbetets teorier och som de väljer ut i förteckningen.
Lisäksi yksi seuraavista sosiaalityön teorioita käsittelevistä teoksista:
S10 Praxis 2: Färdigheter för kundarbeteOmfattning sp 6
På kursen studerar man möten med kunden, en planenlig arbetsprocess för socialt arbete samt dokumentering av verksamhetsmiljön för socialt arbete med vuxna. Som referensram betonas individuellt psykosocialt arbete i egna nätverk. Målet för studieperioden är att utveckla användningen av den studerandes egen person i hjälpverksamhetens olika situationer, inlära grundfärdigheterna för kundarbete, personligen stifta bekantskap med praxis gällande det sociala arbetets situationsbedömning, planenlighet och dokumentation samt med de diskussioner som förs om dessa ämnen, att lära sig bedöma betydelsen av metoder och etiska frågor samt utnyttja olika slag av fakta i socialt arbete.
Studieperioderna S1-S9 med undantag för kursen Socialforskningens metoder bör ha avlagts innan man inleder kursen.
Undervisningen innehåller klinikarbete (på Undervisnings- och forskningsenheten för socialt arbete, Praxis) sammanlagt cirka 50 timmar. Klinikarbetet omfattar workshoparbete, observationer om kundarbete inom socialt arbete, mottagande av nya kunder, videoupptagning av kundsituationer. Till studierna hör dessutom uppgifter som består av läsning och begrundande samt utvärdering av vad man själv lärt sig. I undervisningen deltar förutom den ansvariga lektorn socialarbetare som verkar som praktiska lärare. De basfärdigheter man förvärvat på denna kurs utgör grunden för studierna i färdigheterna för Psykosocialt arbete, studieperioder I och II.
Kandidatstudierna, 2. året, 4. perioden, pågår ännu efter att perioden avslutats.
Huvudämnesstuderande har företräde till kursen (biämnesstuderande enligt köprincipen).
Oppimateriaali: Kurssin alussa lunastettava virikemateriaali, SOSWEB- sivusto (http://www.valt.helsinki.fi/yhpo/sosweb)
Oheiskirjallisuus:
S11 Det sociala arbetets specialområdenOmfattning sp 9
S11a Barnskyddets grunderOmfattning sp 3
Målet är att få den studerande att förstå barnskyddsarbetets syften och ändamål, barnskyddets system, verksamhetsformer, förhållande till lagstiftningen, spänningar som ingår i barnskyddsarbete och kundförhållande samt barnets rättigheter.
grundstudier i socialt arbete och S6 - S8
föreläsningar (20 h) och föreläsningsdagbok eller essä.
Kandidatstudierna, 2. året, 3. perioden.
S11b Valfritt specialområdeOmfattning sp 3
Man väljer ut ett specialområde (S11ba-s11be), från vilket man tenterar ett engelskspråkigt eller två finskspråkiga verk.
Ett alternativt prestationssätt är en kurs som behandlar ett specialområde. De studerande ombeds ta reda på, om det är möjligt att tentera i fråga varande specialområde under tentators forskningsperiod.
S11ba YhteisösosiaalityöOmfattning sp 3
S11bb Kuntouttava sosiaalityöOmfattning sp 3
S11bc Marginalisaatiokysymysten sosiaalityöOmfattning sp 3
S11Bd Gerontologinen sosiaalityö (73650)Omfattning sp 3
sekä yksi seuraavista:
S11Be Monikulttuurinen sosiaalityö (73064 )Omfattning sp 3
ja yksi seuraavista:
S11c Valfri kurs i socialt arbeteOmfattning sp 3
Valfri kurs i socialt arbete kan vara t.ex. en kurs arrangerad av Heikki Waris-institutet, studia generalia etc. Om en studerande avlägger någon annan kurs än en kurs som anordnas av hans egen institution, skall han lämna in en skriftlig motivering om hur innehållet i fråga varande kurs kan tillämpas på socialt arbete och varför det är relevant.
S12 Seminarium för kandidatavhandling samt avhandlingOmfattning sp 10
Studierna för kandidatavhandling i socialt arbete består av seminariearbete under två undervisningsperioder i vilket ingår föreläsningsseminarieundervisning som behandlar grunderna för läsande av vetenskaplig litteratur samt skriftlig framställning. Att delta i seminariet är obligatoriskt. På seminariet övar man sig i vetenskaplig och sakkunnig skriftlig framställning, i att ta emot och avge kritik samt i vetenskaplig och yrkesmässig diskussion. Under den första seminarieperioden uppgör de studerande en arbetsplan i vilken en förteckning över litteratur att läsas för avhandlingen ingår. Under den andra perioden framförs ett utkast till avhandling på seminariet, där det opponeras. Målet är att avhandlingen blir färdig under den andra perioden. Enligt fakultetens anvisningar inlämnas den färdiga avhandlingen för granskning senast under den period som följer på seminariet. Fakultetens anvisningar för kandidatavhandling, se http://www.valt.helsinki.fi/staff/hkahlos/tutk/kanditutkielmaperiaatteet.pdf
S13 Praxis 3: Färdigheter i psykosocialt arbete IOmfattning sp 5
Att fördjupa de yrkesmässiga grundkunskaperna och färdigheterna i kundarbete. Att förstärka den personliga inlärningsprocessen samt främja utformandet av en yrkesidentitet. Att fördjupa det sociala arbetets yrkesmässiga verksamhetsgrunder (t.ex. etiskt omdöme, mångprofessionalism och arbetande inom nätverk, självbedömning av eget arbete, påverkan, metodologiska val). Att lära sig känna igen och på ett ändamålsenligt sätt utnyttja olika slag av information i socialt arbete. Att bedöma det sociala arbetets ställning och betydelse som samhällelig verksamhet och påverkan.
Under studieperioden ’Färdigheter i psykosocialt arbete’ arbetar den studerande under handledning av en som praktisk lärare fungerande socialarbetare - på ett arbetsställe för socialt arbete varom skilt för sig avtalas – i praktiken verksam som socialarbetare i 50 dagars tid (6 h dagligen). Till studieperioden hör även 24 timmar seminariearbete som ordnats av lektorerna vid universitetet, smågruppsarbete 24 timmar samt litteraturuppgifter.
Grundstudier i socialt arbete och S6-S10.
Kandidatstudierna, 3. året, 2. och 3. perioden.
Till studieperioden kan antas ett begränsat antal studerande, varför huvudämnesstuderande i socialt arbete har företräde. För studerande vid statsvetenskapliga fakulteten som studerar socialarbete som biämne har för studieperioden reserverats en årlig kvot om fem personer. Ansökningstiden för kursen som inleds på hösten infaller i mars föregående år.
Oheiskirjallisuus:
S14 SjälvbedömningOmfattning sp 0
Självbedömningens syfte är att göra en sammanfattande analys och i slutet av kandidatstudierna en utvärdering av den studerandes egen inlärningsprocess, studier och de färdigheter de medfört för expertis inom socialt arbete. I självbedömningsrapporten utkristalliseras det innehåll som dittills samlats i portfoliomappen.
Den studerande inlämnar en skriftlig 5-7 sidor lång självbedömning antingen till tutorläraren eller till den lärare som ger helhetspåteckningen samt uppvisar den portfoliomapp han dittills samlat. Självbedömningen skall inlämnas en vecka före mottagningen. Om mottagningen är det skäl att komma överens på förhand.
SosnetMagisterstudierOmfattning sp 120
Studerande som avlagt kandidatexamen vid Svenska social- och kommunalhögskolan (SSKH) och siktar på behörighetsgivande magisterexamen i socialt arbete – både huvud- och biämnesstuderande - avlägger alla de studiehelheter i socialt arbete som ingår i magisterstudierna och magisterexamen efter kandidatexamen. I undervisningsplanen upptas den svenskspråkiga undervisningen separat för varje läsår. Undervisningen sker i tillämpliga delar i samarbete med SSKH och Mathilda Wrede-institutet.
S15 Individuell studieplan (ISP)Omfattning sp 1
Registreras i samband med forskningsseminariet.
Den individuella studieplanen (ISP) är studentens egen målinriktade plan för studierna och innebär samtidigt ett åtagande. ISP bör göras så konkret som möjligt, så att den stöder studierna. ISP hjälper studenten att identifiera sina utvecklingsbehov, få en klarare bild av sina inlärningsmöjligheter och bli medveten om sitt eget sätt att bäst tillägna sig kunskaper och färdigheter. Med hjälp av ISP kan studenten i bästa fall upptäcka och beakta sina egna behov och möjligheter i studierna och i sin professionella utveckling. En välgjord ISP och en god tidsplanering gör det lättare att klara av alla utmaningar och kunna behärska vardagens realiteter. ISP är också en arbetsplan som preciseras under studieprocessens gång.
Arbetet på den individuella studieplanen (ISP) sätter igång en mentorstödd process av undersökande inlärning i magisterstudierna. ISP är ett redskap som också hjälper studenten att komma med i forskningsseminarierna (S26 och S27) och den samverkande inlärningen som stöder forskningsarbetet. Uppgörandet av ISP börjar genast vid magisterstudiernas inledningsseminarium och formuleras tydligare i de forskningsgrupper som bildas under magisterstudiernas första år (period 1 eller 3). Studenten skriver och lämnar in sin ISP på ifylld blankett till den lärare som leder forskningsseminariegruppen. Den självvärdering som studenten utfört under kandidatstudierna används som grund vid planeringen. Målsättningen är att studenten skapar sig ett redskap med vilket studierna kan byggas upp till en meningsfull helhet som även stöder pro gradu-arbetet. ISP är också ett centralt redskap vid handledningssamtalen.
Genom sitt ISP-arbete får studenten en uppfattning om vilka studier han/hon ska avlägga och har nytta av för magisterexamen i socialt arbete och för att utvecklas till akademisk expert i socialt arbete, en expert med stark yrkesidentitet som i arbetet kan integrera forskning och praktik.
Med ISP avses:
ISP-arbetet består av fyra faser: 1. Studenten deltar i en informationsträff för magisterstuderande (orienterande period) 2. Studenten gör en skriftlig ISP på för ändamålet avsedd blankett 3. Studenten har ett ISP-samtal med ansvarig lärare och ansluter sig till en forsknings- eller gradugrupp 4. Studenten kompletterar och färdigställer sin ISP, som godkänns av ansvarig lärare.
ISP görs på en särskild blankett som finns på nätet eller på en virtuell inlärningsplattform. Blanketten ifylls noggrant före ISP-samtalet och planen medtas i utprintad form till samtalet. Vid det första ISP-samtalet diskuteras studentens tidigare studier och de studiehelheter han/hon ska avlägga samt studentens personliga mål, livssituation och egna resurser. Dessutom diskuteras ämnet för studentens pro gradu-avhandling. Eventuell kompensation för och/eller komplettering av tidigare studier diskuteras med de personer som har hand om den delen av studiehandledningen. På ISP-blanketten ska studenten diskutera motiv och mål med studierna, sitt forskningsintresse och ämnet för avhandlingen. Avsikten med frågorna är att hjälpa studenten att bli medveten om sina utgångspunkter och välja inriktning för magisterstudierna på ett sätt som stöder det egna intresset och studieeffektiviteten.
ISP godkänns i samband med examinationen av Forskningsseminarium I.
Preliminär plan vid magisterstudiernas inledningsseminarium och i forskningsgruppen år 1, period 1 eller 3 (se S26 och S27). Planen preciseras under magisterstudiernas gång.
S16 Kvantitativa forskningsmetoderOmfattning sp 5
Kursen ger fördjupade kunskaper i statistiska analysmetoders möjligheter och begränsningar i socialvetenskaplig forskning. Studenten tillägnar sig kunskaper i metodernas grunder, egenskaper och användning, lär sig bedöma olika metoders lämplighet för att lösa analysproblem och kritiskt utvärdera olika tillämpningar av metoderna samt eventuellt genom tilläggsstudier att självständigt tillämpa metoderna. Dessutom tränas de ADB-färdigheter som metoderna kräver.
Kandidatstudier.
Föreläsningar med övningsarbeten och slutförhör. Övningsarbetena förutsätter kunskaper och färdigheter i något statistiskt dataprogram (t.ex. SAS, SPSS, Survo). Handledning i dataprogrammens användning ges vid behov t.ex. på den ADB-kompletteringskurs som ingår i de allmänna studierna och på ADB-centralens kurser. Fakultetens ADB-kompletteringskurs ger färdigheter i statistisk databehandling. Kursen i kvantitativa forskningsmetoder ordnas som fakultetskurs på svenska.
Magisterstudier / År 1, period 1. För svensk kurs se särskild information.
S17 Kvalitativa forskningsmetoderOmfattning sp 5
Kursen ger fördjupade kunskaper i aktuella socialvetenskapliga kvalitativa forskningsmetoder med tonvikt på dataanalys.
Kandidatstudier.
Föreläsningar, föreläsningsdagbok och analysövningar. Kursen kopplas i mån av möjlighet till forskningsprojekt vid Mathilda Wrede- eller Heikki Waris-instituten. Kursen ordnas som fakultetskurs på svenska.
Magisterstudier / År 1, period 3 och 4 (svensk kurs period 2 och 3).
Oheislukemisto:
S18 Globala och lokala dimensioner i en föränderlig miljöOmfattning sp 5
SStudieperioden ger grundläggande kunskaper om det sociala arbetets samhällspolitiska verksamhetsmiljö och behandlar geografisk-regionala frågor och samhälleliga samtida tendenser. I undervisningen betonas frågor som gäller den sociala utvecklingen i Norden, Östersjö¬området och den Europeiska unionen.
Grund- och ämnesstudier i socialt arbete.
Föreläsningsserie och därtill hörande övningsuppgifter. Alternativt tenteras tre böcker i fakultetstentamen. Deltagande i föreläsningarna rekommenderas.
Magisterstudier / År 1, period 2.
Tre av följande böcker tenteras:
S19 Historia och nutidsforskningOmfattning sp 4
Kursens syfte är att fördjupa studentens analytiska förståelse för samhälleliga förändringar i de nordiska rätts- och välfärdsstaterna. Litteraturen ger kunskap om historiska förändringar i samhälls- och socialpolitiken och om det professionella och det ideella sociala arbetets koppling till förändringarna under olika tidsperioder.
Kandidatstudier.
Grupptentamen och samtidsdiskussion i samband med forskningsseminariet. Med kurslitteraturen som grund utarbetar studenterna i grupptentamen argumenterade svar på de centrala frågor som lyfts fram i seminariet. Ytterligare litteratur kan användas.
Om forskningsseminarierna har avlagts, tenteras litteraturen (4 böcker) i fakultetstentamen.
Tre av följande:
Dessutom en av följande:
S20 Ledarskap inom det sociala områdetOmfattning sp 5
Kursen ger studenten en uppfattning om vad ledarskap på det sociala området innebär inom den offentliga och den privata sektorn samt i (internationella) organisationer. Studenten får dessutom kunskap om strategiskt och person- och substansledarskap och om styrningssystem, särskilt från det sociala arbetets perspektiv.
Kandidatstudier.
Kurs/föreläsningsserie med övningar eller, efter överenskommelse, en nätkurs ur Sosnets ledarskapsstudiehelhet ”Johtaminen, hallinto ja yhteiskunnallinen vaikuttaminen” (http://www.mcampus.fi/sosnet/mcampus/). (Obs! Det är också möjligt att som extra studier avlägga Sosnets ledarskapsstudier som en helhet om 35 sp.) Alternativt tenteras tre böcker (en från varje grupp 1-3) och två artiklar enligt överenskommelse (punkt 4) i fakultetstentamen eller utförs överenskomna uppgifter i de grupper för samverkande inlärning som arbetar i samband med forskningsgrupperna (se S26 och S27).
Magisterstudier / År 1, period 2
D 1) Att leda det praktiska arbetet
2) Att leda personal och kunnande
3) En organisationsteoretisk synvinkel på administration
4) Artikelmaterial/Ledarskaps- och förvaltningsforskning inom det sociala området. Två artiklar ur internationella vetenskapliga tidskrifter, t.ex. Administration in social work, enligt överenskommelse.
S21 Forskningens inriktningar i socialt arbeteOmfattning sp 5
Ansvariga lärare: Essän inlämnas till graduhandledaren eller ledaren för forskningsseminariet. I särskilda fall (t.ex. biämnesstuderande) kommer studenten överens om essän med lektor i socialt arbete. Svenska essäer diskuteras enligt behov med graduhandledaren och inlämnas till universitetslärare.
Studenten fördjupar sig i nyare forskning i socialt arbete genom att studera doktorsavhandlingar centrala för det egna pro gradu-arbetet. Tyngdpunkten ligger på valet av forskningsmetoder och metodologi.
Grund- och ämnesstudier i socialt arbete
3 doktorsavhandlingar väljs i samråd med ansvariga läraren t.ex. ur nedanstående litteraturförteckning. Även t.ex. nordiska doktorsavhandlingar i socialt arbete kan väljas. Studenten skriver en metodologisk, diskuterande essä där studenten för fram sina egna uppfattningar. I essän relateras de i avhandlingarna använda begreppen och metodologin till de metoder studenten använder i sin egen pro gradu-avhandling. Studenten kan dra nytta av essän för att skriva metoddelen i sin egen pro gradu.
Studieperioden avläggs jämsides med studierna i forskningsmetodik och forskningsseminarierna.
S22 Valfria biämnesstudier eller studier i forskningsmetodik (enligt ISP)Omfattning sp 9
9 sp
S23 Praxis 4: Färdigheter i psykosocialt arbete IIOmfattning sp 10
Närmare information för dem som avlägger den handledda praktiken vid institutionen: Till studieperioden kan antas endast ett begränsat antal studerande och därför har studerande med socialt arbete som huvudämne företräde. För studerande vid statsvetenskapliga fakulteten med socialt arbete som biämne reserveras årligen fem studieplatser på kursen. Ansökningstiden till höstens kurs S13 och S23 är 30.3-17.4.2009.
Studenten ska tillägna sig fördjupade grundfärdigheter i professionellt klientarbete. Kursen syftar till att stärka studentens personliga inlärningsprocess och främja utvecklingen av en yrkesidentitet samt att fördjupa de grundläggande kunskaperna i professionellt socialt arbete (t.ex. etiska överväganden, multi¬professionalism och nätverksarbete, självvärdering, påverkan, val av arbetsmetoder). Studenten ska lära sig identifiera och ändamålsenligt använda olika typer av kunskap i socialt arbete samt värdera det sociala arbetets plats och betydelse som samhällelig aktivitet och påverkansmedel.
Grundstudier i socialt arbete och S6-S10.
Studenten tränar sig i att arbeta som socialarbetare på en lämplig arbetsplats under handledning av en social¬arbetare som fungerar som praktiklärare. Praktikperioden pågår 50 dagar (6 h/dag) och i studieperioden ingår dessutom seminariearbete 24 h, smågruppsarbete 24 h och skriftliga uppgifter.
OBS! Studerande som avlagt pol.kand.-examen med lång handledd praktik i socialt arbete vid SSKH avlägger för denna studieperiod i stället 10 sp valfria huvud- och/eller biämnesstudier enligt sin ISP.
Kandidatstudiernas 3:e år, perioderna 1-3.
Bredvidläsning:
S24 Reflexiv expertis och teorier för professionell utveckling i Socialt arbeteOmfattning sp 5
Studenten ska förstå dynamiken i det sociala arbetets expertis och yrkeskunskap som en verksamhet som formas i samverkande och samhälleliga förhållanden. Kursen stärker det etiska, det kritiskt utvärderande och det reflektiva perspektivet i relation till den egna expertverksamheten och expertkunskapens föränderliga villkor. Studenten ska få en klar uppfattning om relationen mellan socialarbetarens verksamhet och den föränderliga praktiken och reflektera över utsikterna för den professionella utvecklingen. Den teoretiska uppfattningen om socialt arbete ska förstärkas.
Kandidatexamen
Kurs/föreläsningsserie och/eller boktentamen, eller en överenskommen nätstudiehelhet ur antingen universitetsnätverket Sosnets (se http://www.mcampus.fi/sosnet/mcampus/) eller institutionens utbud av virtuella kurser, eller tentamen av hela studieperioden, varvid tre böcker tenteras i fakultetstentamen (en bok från varje alternativ a – c) och 2 artiklar enligt överenskommelse (punkt d).
Magisterstudier / År 1, period 3 och 4.
a) Teori och kritisk professionalism
b) Expertis och yrkeskunskap
c) Etik och professionella relationer
d) Artikelmaterial: Forskning i det sociala arbetets teori och praktik
S25 Expertis i sina handlingsmiljöerOmfattning sp 16
Studenten ska tillägna sig fördjupade kunskaper i praktik- och utvärderingsforskning i socialt arbete och därmed förknippat utvecklingsarbete. Detta sker både genom teoretiska och genom praktiska studier.
Seminarier, workshops, smågrupps- och fältarbete. Närmare information om kursen (S25 a och S25b) ges må 22.9.2008 kl. 14-16 P673.
Magisterstudiernas första år, period 4 (S25b/del 1), första sommaren eller andra årets höst/vår (S25a) och andra årets period 3 (S25b/del 2).
S25a Praxis 5: Specialiserande expertverksamhet 6 spOmfattning sp 6
Studieperioden syftar till att ge studenten personlig erfarenhet av att arbeta självständigt i uppgifter som kräver yrkesexpertis. Studenten tränar sig i att arbeta självständigt på krävande expertnivå och skapar sig en uppfattning om sina möjligheter till en utmanande och målinriktad yrkeskarriär. Syftet är att utveckla färdigheter i självstyrning och självutvärdering och att förstärka förmågan till systematisk och kritisk reflektion av den egna yrkes¬verksamheten och utvecklingsmöjligheterna.
Grund- och ämnesstudier i socialt arbete och S24.
Minst två månaders arbete på en arbetsplats som godkänts som inlärningsmiljö (t.ex. kompetenscentra, förvaltnings- och forskningsinstitutioner, krävande social¬arbetar¬uppgifter), självständiga studier och handledning eller kollega¬handledning (14 h) i praktiskt arbete. En plan för innehållet i det praktiska arbetet och hur detta kopplas till de egna studierna bör inlämnas till ansvariga läraren i början av perioden.
Handledning som en del av studieperioden: För att praktiken i den specialiserande expertverksamheten ska godkännas måste det finnas en plan för handledningen. Handledningen kan inte ersättas av vanlig introduktion i arbetet eller konsultationer/arbetsledning e.d. som hör till arbetsplatsens normala uppgifter och inte heller av eventuella tidigare handledningsperioder. Alternativa sätt att ordna handledningen är: särskilt överenskommen och ordnad handledning för arbetet i inlärningsmiljön på arbetsgivarens bekostnad (t.ex. då den egna arbetsplatsen fungerar som inlärningsmiljö); annan överenskommen handledning som utgör en tydlig handledningshelhet; kollegahandledning i grupp med inlärningsdagbok (gruppen kan bestå av studenter eller av kollegor på samma arbetsplats). Universitetet betalar ingen ersättning för handledningen vare sig till arbetsplatsen eller till handledaren.
Studenternas kollegahandledning: Om handledning inte ordnas av arbetsgivaren eller undervisningsplatsen, deltar studenten i s.k. kollegahandledning (14 h) i grupp tillsammans med andra studenter. Gruppen träffas förutom för ett inledande och ett avslutande möte 5 gånger à 2 timmar. Vid träffarna tar studerande upp frågor från sitt arbete som diskuteras och reflekteras mot diskussionen om avancerat specialkunnande och/eller utvecklande av yrkesexpertis i socialt arbete. Varje student för egen inlärnings-/ reflektionsdagbok, som godkänns av ansvariga läraren som studieprestation.
Magisterstudiernas första sommar eller andra årets höst/vår.
Bredvidläsning och läsuppgift före studieperioden enligt separat anvisning.
S25b Praktikforskning, utvärdering och utveckling i socialt arbeteOmfattning sp 10
Studieperioden syftar till att ge fördjupad kunskap om praktisk expertverksamhet genom såväl teoretisk som praktisk forskning. Under kursen lär sig studenten praktikforskningens grunder och teorier, fördjupar sig i och dokumenterar kunskap om utvecklingsverksamhet och praktikforskning genom att utföra mindre utvärderings- och utvecklingsuppgifter. Studieperioden avläggs i två delar så, att den första orienterande delen avläggs före den specialiserande expertverksamheten (S25a) och den andra delen efter.
Seminarier och workshops vid kompetenscentra/Heikki Waris-institutet och Mathilda Wrede-institutet. Undervisningen är tvåspråkig.
Magisterstudiernas första år, period 4, och andra årets period 3.
Artikkeli ja muut aineistot: British Journal of Social Work, Social Work and Social Sciences Review, Socialvetenskaplig Tidskrift, Nordisk Socialt Arbeid, www.hyvakaytanto.fi , www.scie.org
S26 Forskningseminarium IOmfattning sp 5
Forskningsseminarierna I och II utgör en process och bildar grundstommen för magisterstudiernas samverkande och undersökande inlärning i de handledda tematiska forsknings-, dvs. gradu-, grupperna. Meningen är att studenten genast i början av magisterstudierna planerar sina studier med hjälp av ISP-arbetet så, att studierna stöder pro gradu-arbetet och utvecklingen till socialarbetare. Målet är att magisterexamen avläggs på två år. Studieperioder som tematiskt och principiellt lämpar sig för samverkande inlärning kan enligt särskild överenskommelse och beroende på studentens ISP-målsättningar kopplas till forskningsgruppernas arbete.
Forskningsseminarierna I och II samt ISP (S15) registreras som separata studiehelheter i forskningsgruppernas 2-åriga arbete.
Ämnesstudier i socialt arbete/kandidatexamen och en preliminär idé till ämne för pro gradu-avhandlingen.
I ämnet socialt arbete hålls tematiska forskningsseminarier som startar i början av magisterstudierna. Seminarierna består av grupper på 6-7 studenter och leds av seniorlärarna. Gruppen arbetar enligt samverkande studiemetoder som bygger på föreläsningsseminarier med tillhörande övningar, seminarieträffar, besök, forskningsresor e.d. I gruppen fördjupar studenten sina kunskaper genom att planera pro gradu-avhandlingen och bekanta sig med sina studentkollegors forskningsplaner. Gruppen arbetar under tre perioder.
Pro gradu-seminariet som studieprestation består av två uppgifter. Den första är att göra upp en godkänd, dvs. realiserbar, forskningsplan för avhandlingen (5 sp, seminarium del I). Den andra uppgiften (5 sp, seminarium del II) innebär att studenten skriver en teoretisk-begreppslig bakgrund för sin avhandling och presenterar sin text kopplad till den datainsamling och dataanalys som han/hon utfört för sin forskning.
Anmälning till grupperna sker två gånger om året då forskningsseminarierna presenteras för studenterna. För att komma med i ett seminarium förutsätts studenten delta i en allmän presentation. Presentationerna hålls på hösten i november och på våren i maj.
S27 Forskningseminarium IIOmfattning sp 5
Forskningsseminarierna I och II utgör en process och bildar grundstommen för magisterstudiernas samverkande och undersökande inlärning i de handledda tematiska forsknings-, dvs. gradu-, grupperna. Meningen är att studenten genast i början av magisterstudierna planerar sina studier med hjälp av ISP-arbetet så, att studierna stöder pro gradu-arbetet och utvecklingen till socialarbetare. Målet är att magisterexamen avläggs på två år. Studieperioder som tematiskt och principiellt lämpar sig för samverkande inlärning kan enligt särskild överenskommelse och beroende på studentens ISP-målsättningar kopplas till forskningsgruppernas arbete.
Forskningsseminarierna I och II samt ISP (S15) registreras som separata studiehelheter i forskningsgruppernas 2-åriga arbete.
Forskningsseminarium I, fördjupade studier i forskningsmetodik (10 sp).
I ämnet socialt arbete hålls tematiska forskningsseminarier som startar i början av magisterstudierna. Seminarierna består av grupper på 6-7 studenter och leds av seniorlärarna. Gruppen arbetar enligt samverkande studiemetoder som bygger på föreläsningsseminarier med tillhörande övningar, seminarieträffar, besök, forskningsresor e.d. I gruppen fördjupar studenten sina kunskaper genom att planera pro gradu-avhandlingen och bekanta sig med sina studentkollegors forskningsplaner. Gruppen arbetar under tre perioder.
Pro gradu-seminariet som studieprestation består av två uppgifter. Den första är att göra upp en godkänd, dvs. realiserbar, forskningsplan för avhandlingen (5 sp, seminarium del I). Den andra uppgiften (5 sp, seminarium del II) innebär att studenten skriver en teoretisk-begreppslig bakgrund för sin avhandling och presenterar sin text kopplad till den datainsamling och dataanalys som han/hon utfört för sin forskning.
Anmälning till grupperna sker två gånger om året då forskningsseminarierna presenteras för studenterna. För att komma med i ett seminarium förutsätts studenten delta i en allmän presentation. Presentationerna hålls på hösten i november och på våren i maj.
S28 Pro gradu-avhandlingOmfattning sp 40
I avhandlingen ska studenten visa sin vetenskapliga mognad, sin beläsenhet och sin förmåga att uttrycka sig vetenskapligt i skrift. Studentens mognad kommer fram i frågeställning och planering av forskningen, i behärskandet av forskningsmetoder och relevanta teorier, kritiskt och logiskt tänkande och vetenskapliga tillvägagångssätt. För avhandlingen ska studenten självständigt diskutera samhällsfenomen, sätta sig in i teorier, använda forskningsmetoder och koppla ihop teori och empiriskt material. Arbetet hjälper studenten att strukturera den sociala verkligheten och utveckla färdigheter i professionell-vetenskaplig analys av sociala frågor.
Kandidatavhandlingen bör vara gjord, innan pro gradu-arbetet påbörjas. När pro gradu-avhandlingen inlämnas, ska forskningsseminarierna ha avlagts.
Pro gradu-arbetet är ett huvudsakligen självständigt arbete som stöds av forskningsseminarierna. Arbetet leds av institutionens lärare. Ämnet för avhandlingen bör diskuteras i förväg med någon av institutionens professorer. Preliminärt diskuteras ämnet redan i början av magisterstudierna i samband med ISP och senare i forskningsseminarierna.
Från och med magisterstudiernas första år.
Socialt arbete som biämneGrundstudierOmfattning sp 25
S3 Yrkesmässighet och servicesystem i socialt arbeteOmfattning sp 6
S4 Sociala frågor, problem och försök att lösa dessaOmfattning sp 6
ÄmnestudierOmfattning sp 35
PåbyggnadsstudierExamensfordringarOmfattning sp 60
Doktorsexamen förutsätter inte avlagd licentiatexamen. Fordringarna för doktorsexamen är desamma som för licentiatexamen utom att licentiatavhandlingen ersätts av en doktorsavhandling.
FörhörOmfattning sp 10
a) Två av följande:
b) Två av följande:
c) Två av följande:
d) Två böcker enligt eget val (eventuellt från ovanstående litteraturlista); böckerna bör godkännas av examinerande professor.
Postgradualt och forskareseminariumOmfattning sp 1 - 2
Postgradualt seminariumForskningseminariumYrkesinriktad licentiatexamen i socialt arbeteOmfattning sp 120
Yrkesmässig licentiatexamen i socialt arbete motsvarar 120 studiepoäng:
Yrkesmässig licentiatexamen i socialt arbete är en akademisk påbyggnadsutbildning, som möjliggör inriktning på något specialområde. Specialområden inom utbildningen är rehabiliterande socialarbete, barn- och ungdomsarbete och socialt arbete med utslagningsproblem, socialarbete inom samfund, och planering pågår för socialarbete i form av välfärdstjänster. 25 studerande väljs ut för vart och ett specialområde skilt för sig. Utbildningens hemsidor finns på adressen http://www.sosnet.fi
Utbildningen arrangeras av Universitetsnätverket för socialarbete, SOSNET, som är sammansatt av utbildningsenheterna för socialt arbete vid Helsingfors, Kuopio, Lapplands, Tammerfors och Åbo universitet.
Till den fyraåriga utbildningen hör närundervisningsdagar på olika håll i Finland, distansuppgifter, licentiatavhandling och andra studier vilka de studerande avlägger utgående från sina individuella studieplaner. I utbildningen utnyttjas virtuella inlärningsmiljöer, moodle och e-postlistor. Kontaktperson i Helsingfors för den yrkesmässiga licentiatexamen i socialt arbete är Marianne Nylund, mottagning onsdagar13-14.30, tel. 09-191 245 77, marianne.nylund@helsinki.fi och: Maritta Törrönen, mottagning onsdagar 13-14.30, tel. 09-191 245 66, maritta.torronen@helsinki.fi.
Specialområden:
Rehabiliterande socialarbete (120 sp) Specialområdet rehabiliterande socialarbete leder in på undersökning och identifiering av hinder och möjligheter för människornas individuella kapacitet samt på produktion av fakta och verksamhetsmodeller gällande dessa hinder och möjligheter. De senaste årens strukturella förändringar i samhället har bekräftat behovet av rehabiliterande socialarbete, vars grundprinciper utgörs av bl.a. centrering av resurser och delaktighet. Målet för rehabiliterande socialarbete är att skapa, återställa och upprätthålla förutsättningar för självständig kapacitet, god livskvalitet och livskontroll, förebygga utslagning, stöda kundernas egna självständiga och positiva levnadsval samt deras fullvärdiga medborgarskap.
Socialarbete för vård av barn och ungdom (120 sp) Inom specialområdet socialarbete för vård av barn och ungdom stiftar man bekantskap med levnadsförhållandena för barn och unga, barndomens och ungdomens kulturella betydelse samt barnskyddets historia och dess verksamhet. Målet för socialarbete för vård av barn och ungdom är att förstärka en positiv barnpolitik i samhället, den vetenskapliga grunden för socialt arbete samt att leta fram sådan praxis för socialt arbete som förebygger utslagning av barn och unga och stöder deras delaktighet. Socialt arbete med marginaliseringsproblem (120)
Den grundläggande uppgiften för socialt arbete med olika problem som föranleder marginalisering, förutsätter i en situation av samhällelig omvälvning högklassig sakkunskap. Ett centralt delområde inom specialområdet för socialt arbete med marginaliseringsproblem är faktiskt just analyserandet av svåra livssituationer och uppbyggandet av ett fungerande kundförhållande. Som centrala teman inom specialområdet framstår globala, samhälleliga, institutionella, kulturella, könsbundna och individuella kontexter.
Socialt arbete inom samfund (120 sp) Specialområdet socialt arbete inom samfund undersöker individer, familjer och grupper som en del av sociala nätverk och samfund. Samfundet, det samhälleliga perspektivet och samhälleligt orienterad politik granskas ofta ur olika synvinklar. Som sakkunnig i socialt arbete inom samfund bör en socialarbetare förstå samfundet och det samhälleligas historia, grupprocesser och –dynamik samt förmå utvärdera och tillämpa olika arbetsmetoder som kan användas tillsammans med olika slags samfund.Socialt arbete inom samfund (120 sp) Specialområdet socialt arbete inom samfund undersöker individer, familjer och grupper som en del av sociala nätverk och samfund. Samfundet, det samhälleliga perspektivet och samhälleligt orienterad politik granskas ofta ur olika synvinklar. Som sakkunnig i socialt arbete inom samfund bör en socialarbetare förstå samfundet och det samhälleligas historia, grupprocesser och –dynamik samt förmå utvärdera och tillämpa olika arbetsmetoder som kan användas tillsammans med olika slags samfund.
Socialt arbete inom samfund (120 sp) Specialområdet socialt arbete inom samfund undersöker individer, familjer och grupper som en del av sociala nätverk och samfund. Samfundet, det samhälleliga perspektivet och samhälleligt orienterad politik granskas ofta ur olika synvinklar. Som sakkunnig i socialt arbete inom samfund bör en socialarbetare förstå samfundet och det samhälleligas historia, grupprocesser och –dynamik samt förmå utvärdera och tillämpa olika arbetsmetoder som kan användas tillsammans med olika slags samfund.
Yrkesinriktat forskarseminarium i socialt arbete
Forskningsseminarium (5 op)ons 16-18 Wariksenpesä
Forskningsseminarium I (5 op)Seminarieserien inleds med en introduktionsträff den 3.9. kl. 16 -18 Warispesä. Seminarierna fortsätter under perioden 24.9 - 3.12, Seminariesal 1. Ansvarig lärare: Professor Ilse Julkunen
Huumeiden käyttö yhteiskunnallisena ilmiönä (3 op)ti 10-12, seminaarisali (Snellmaninkatu 10, 1. krs)
S11b, S11c, S22 tai erikseen sovittaessa osa S21:sta.
Ensisijaisesti maisteri- tai kandiopintoja suorittavat sosiaalityön opiskelijat, joiden opinnäytetyön (gradu/kandityö) aihe liittyy päihteisiin. Max 16 opiskelijaa.
Kurssilla tutustutaan huumeilmiöön pääasiassa suomalaisessa kontekstissa. Huumetutkimusta tarkastellaan suomalaista kontekstia laajemmin. Kursin käytyään opiskelijat 1) omaavat perustiedot huumeiden käytön laajuudesta ja käyttökulttuureista, asenneilmaston kehittymisestä ja niiden yhteyksistä huumepolitiikan kehittymiseen Suomessa, 2) ovat tutustuneet keskeiseen yhteiskuntatieteelliseen huumetutkimukseen ja 3) osaavat arvioida huumeilmiötä kriittisesti ja tutkimustietoa hyödyntäen.
3 x 2 t luentoja ja 4 x 2 t opiskelijoiden tekemien huumetutkimuskirjallisuuteen perustuvien tehtävien purkua ja keskustelua.
Kurssi koostuu luennoista ja pienryhmätyöskentelystä (6 + 8 t) sekä itsenäisestä työskentelystä. Kurssin suorittaminen edellyttää läsnäoloa ja aktiivista osallistumista keskusteluun sekä ryhmätehtävän tekoa.
Hyvinvointi, sukupuoli ja toimijuus 2000-luvun Venäjällä13.1.-26.2.2009 ti ja to klo 12-14, paikka: Mariankatu 11, ls 2.
Kristiina-instituutti, yhteiskuntapolitiikan laitos (sosiaalityö, sosiaalipolitiikka), sosiologian laitos
Luentosarja käsittelee sosiaalista muutosta Venäjällä hyvinvoinnin, sukupuolen ja toimijuuden näkökulmasta. Kysymystä Venäjällä muotoutuvasta hyvinvointiregiimistä on katsottava alueellisesti ja huomioiden hyvinvoinnin monet ulottuvuudet sekä eri toimijat ja heidän välisensä suhteet yhteiskunnan eri sektoreilla. Tämä synnyttää tarpeen tapaustutkimuksille, joissa tarkastellaan paikallisia olosuhteita ja innovaatioita sekä hyvinvoinnin eri osa-alueita suhteessa alueellisiin ja federatiivisiin normeihin väestön hyvinvoinnin edistämiseksi. Hyvinvointia ei voi tarkastella vain taloudellis-sosiaalisesta näkökulmasta, vaan esimerkiksi ruumiillisuuteen ja seksuaalisuuteen liittyvät kysymykset ovat myös olennaisia. Monet hyvinvoinnin eri ulottuvuuksiin ja toimijuuteen liittyvät kysymykset ovat sukupuolittuneita. Luentosarjalla keskustellaan useiden eri tieteenaloilta tulevien luennoitsijoiden voimin makrotason hyvinvointiratkaisuista nyky-Venäjällä sekä esitellään mikrotason alueellisia ja temaattisia hyvinvointia käsitteleviä tutkimuksia.
oppimispäiväkirja/essee
Johdatus portfoliotyöskentelyynti 4.11.2008 klo 9.15-10.45 portfolio-info sosiaalityön opiskelijoille seminaarisalissa (Snellmaninkatu 10, 1. krs).
Sosiaalityön pääaineopiskelijoille järjestetään pakollinen "Johdatus portfoliotyöskentelyyn" - tilaisuus. Tutustumme laitoksen portfoliokäytäntöön ja aloitamme koko opiskeluprosessin kestävän portfoliotyöskentelyn.
Johdatus yhteiskuntapolitiikkaan (3 op)Ma 16-18 U35 ls
ks. kurssin kotisivu:http://www.valt.helsinki.fi/opas2008/sospo/K73287/
Kandidaatintutkielman tarkastukseen jättäminen webOodissaKandidaatintutkielman tarkastukseen jättäminen webOodissa
Valmis tutkielma jätetään pääsääntöisesti seminaarin pitäjälle viimeistään seminaarin päättymistä seuraavan opetusperiodin kuluessa. Perustellusta syystä tutkielman voi jättää vastuuopettajan kanssa sovittavan määräajan kuluessa. Samalla kun opiskelija jättää tutkielmansa arvosteltavaksi, hänen on tehtävä ilmoittautuminen WebOodiin. WebOodi ei hyväksy ilmoittautumista, jos äidinkielen lehtori ei ole katsonut opiskelijan kielen hallintaa riittäväksi eikä suoritusta ole rekisteröity.
Kandidaatin tutkielma osana kandidaatin tutkintoa: http://www.valt.helsinki.fi/tiedekunta/opiskelu/tuteko/kandi.htm
Knowledge production and research in social work practice (3 ECTS)II period
Advanced level, Visiting students, postgraduate students / erikoistumiskoulutus
: During this course the following questions, for example, are discussed: What do practice-based knowledge production and practice research mean in social work? How do social workers use knowledge in practice? How do citizens and social work users participate in knowledge production? What kind of critical viewpoints relate to these questions? This course is based on the recorded material of the International Symposium (Reconstructing social work - critical issues for knowledge in practice) held in Helsinki in February 2005. The well-known speakers represent different countries and diverse viewpoints. Language of the course is English.
Responsible teachers: Synnöve Karvinen-Niinikoski and Susanna Hoikkala (producers), Susanna Hoikkala (virtual editing) and responsible teacher Maria Tapola-Haapala maria.tapola@helsinki.fi p. 09-191 24 608 / University of Helsinki
: Listening recorded lectures, reading additional materials, group work in WebCT virtual learning environment and individual essay writing.
Kuntoutuksen monimuotoisuus (3 op)ti ja to klo 14-16, paikka U35 ls
Sosiaalityö:
Sosiaalipolitiikan ja sosiaalityön opiskelijat, vanhenemisen tutkimuksen opiskelijat
Kurs i kvalitativa forskningsmetodertis 9-12, Porthania P 673
Kursen avser att öka och fördjupa kunskaperna i aktuella kvalitativa forskningsmetoder med betoning på olika analysformer och förklaringssystem. Syftet är att studenterna presenterar och diskuterar teoretiska och metodologiska problem i olika forskningsuppgifter. Därutöver granskas analysernas utförande och tolkning grundligt. Målet är att studenterna efter kursen har förmågan att välja och använda analysmetoder, samt tolka desamma.
Föreläsningar, grupparbeten och individuellt slutarbete. Under kursen skriver deltagarna föreläsningsdagbok och utför uppgifter relaterade till olika forskningsmetoder och utför ett grupparbete i slutet av kursen. Studerande med sociologi som huvudämne utför en extra uppgift så att kursen för deras del omfattar 8 sp.
Kurs i kvantitativa forskningsmetoderKvalitatiivisten tutkimusmenetelmien kurssiKurssin kotisivu ja verkkomateriaali http://www.valt.helsinki.fi/opas2006/sospo/K73190/
Kvantitatiivisten tutkimusmenetelmien kurssi (5 op)Kvantitativa forskningsmetoderKäytäntötutkimuksen luennotma 12-14 päärakennuksen sali 10
Lastensuojelun perusteetto klo 9.15 - 11.30, Päärakennus, aud XIII
Tavoitteena on ymmärtää lastensuojelutyön tavoitteet ja tarkoitus, lastensuojelun järjestelmä, toimintamuodot, lakisidonnaisuus ja eettiset periaatteet, lastensuojelutyöhön ja asiakkuuteen sisältyvät jännitteet sekä lapsen oikeudet.
Livslopp och livsberättelser i socialt arbetemån 13-16, U37 sh 1
Kursen ordnas i samarbete med Mathilda Wrede-institutet.
På kursen diskuteras begrepp och metoder i biografisk och narrativ forskning ur det sociala arbetets perspektiv.
Föreläsningar, övningar, uppgifter. Kursen är tvåspråkig svenska/finska.
Kurssilla pohditaan elämäkerta- ja narratiivisen tutkimuksen käsitteitä ja menetelmiä sosiaalityön näkökulmasta. Luentoja, harjoituksia, tehtäviä. Kurssi on kaksikielinen suomi/ruotsi.
Aktiv närvaro, essä/inlärningsdagbok.
Se: http://www.valt.helsinki.fi/yhpo/kurssimateriaalit/Kursuppgifter2008.pdf)
Malcolm Payne -opintopiiriSosiaalityön opiskelijoille järjestetään kolmannessa periodissa verkko-opintopiiri kurssiin S9-liittyen. Kurssiin kuuluu neljä tentittävää kirjaa, joista nyt on mahdollista suorittaa yksi kirja opintopiirityöskentelynä. Kokonaisuudessaan opintojakson S9 suorittamiseen on mahdollista liittää muitakin opintopiirejä, kuten nyt käynnissä oleva Toiminta, tapa ja rakenne-opintopiiri
Opintopiirissä voi suorittaa Malcolm Paynen teoksen Modern Social Work Theory. Verkko-opintopiirissä on tarkoitus keskustella kirjan pohjalta verkkoympäristössä. Opintopiiri alkaa 13.1.2009 klo. 12.15–13.45 järjestettävällä lähitapaamisella, jossa käydään läpi kurssiin liittyvät käytännön asiat ja opastetaan verkkoympäristön käyttöön.
Kysymyksiin vastaavat tutorit
Johanna Lohikivi johanna.lohikivi@helsinki.fi Soile Lääti soile.laati@helsinki.fi Mari Manninen mari.manninen@helsinki.fi
työskentely tapahtuu kokonaan verkossa. Osallistuminen edellyttää mahdollisuutta lukea viikoittain 40-70 sivua Paynen teoksesta. Luetun pohjalta kukin opiskelija alustaa vuorollaan yhteistä keskustelua verkossa. Tutorit kommentoivat keskustelua viikoittain. Opintopiiri kestää koko kolmannen periodin.
Lähitapaamisessa, joka järjestetään osoitteessa Unioninkatu 37 h. 2035, on mukana opintojakson tutoreiden lisäksi valtiotieteellisen tiedekunnan verkkopedagogiikan asiantuntija Arja Kukkonen.
Opintopiiriin voidaan ottaa maksimissaan 10 opiskelijaa ilmoittautumisjärjestyksessä.
Muuttuvan toimintaympäristön globaalit ja lokaalit ulottuvuudetke ja to 16-18, U40 sali 9
Osaamisen johtaminenti 9-12 seminaarisali (Snellmaninkatu 10, 1. krs)
Psykososiaalisen työn valmiudetto ja pe 9-12 seminaarisalissa (Snellmaninkatu 10, 1. krs) sekä pienryhmätiloissa yhteiskuntapolitiikan laitoksella. Katso pienryhmätapaamisten ajankohdat opintojakson kurssisivuilta, joiden avautumisesta tiedotetaan opiskelijoille erikseen. Lisäksi järjestetään 2-3 yhteistä seminaaria Käytännön opettaja-koulutuksen kanssa. Näistä tilaisuuksista tiedotetaan opiskelijoille myöhemmin.
Psykososiaalisen työn valmiudet (lukuvuosi 2009-2010)Huom! Opintojaksolle hakemisen yhteydessä opiskelijan tulee esittää opintorekisteriotteensa suorittamistaan sosiaalityön opinnoista sekä sivuaineopiskelijoiden ja tutkinnon täydentäjien edellisen lisäksi todistus opintosuoritusoikeudesta. Samalla tarkistetaan opintosuunnitelma.
Huom2! Opintojakso on työläs. Tämän vuoksi emme suosittele muiden vaativien ja työllistävien opintojaksojen (esim. Empiirisen sosiaalitutkimuksen menetelmäkurssi) opiskelua Psykososiaalisen työn valmiuksien ohella.
SIVUAINEOPISKELIJOIDEN JA TUTKINNON TÄYDENTÄJIEN HAKEUTUMINEN KURSSILLE
Sivuaineopiskelijan ja tutkinnon täydentäjän on syytä varautua siihen, että hän saattaa joutua odottamaan opintojaksolle pääsyä. Opintojaksolle voidaan ottaa vuosittain rajattu määrä opiskelijoita. Sivuaineopiskelijoille on varattu viiden opiskelijan kiintiö.
Jos asiakastyön kurssille hakee enemmän sivuaineopiskelijoita ja tutkinnon täydentäjiä kuin heitä voidaan ottaa, valintakriteereinä käytetään 1) sosiaalityöstä suoritettujen opintopisteiden määrää sekä 2) suuntautuneisuutta sosiaalityöntekijän ammattiin.
Opintojaksolle voidaan ottaa rajoitettu määrä opiskelijoita, joten etusijalla ovat sosiaalityön pääaineopiskelijat. Valtiotieteellisen tiedekunnan sosiaalityötä sivuaineena opiskeleville opiskelijoille on varattu opintojaksolle viiden hengen vuosittainen kiintiö. Haku syksyllä 2009 alkavalle kurssille on ajalla 30.3.-22.4.2009. Hakulomake 2009-2010, ks. http://www.valt.helsinki.fi/yhpo/lomakkeet/Hakulomake_Psykosos_2009-2010.rtf
Psykososiaalisen työn valmiudet -opintojakson tavoitteena on:
1) Syventää asiakastyön ammatillisia perustaitoja ja -valmiuksia, 2) vahvistaa henkilökohtaista oppimisprosessia sekä edistää ammatti-identiteetin muotoutumista. 3) Syventää sosiaalityön ammatillisen toiminnan perusteita. 4) Oppia tunnistamaan ja hyödyntämään tarkoituksenmukaisesti eri tiedon lajeja asiakastyössä. 5) Arvioida sosiaalityön paikkaa ja merkitystä yhteiskunnallisena toimintana ja vaikuttamisena.
Psykososiaalisen työn valmiudet –opintojaksolla opiskelija opiskelee käytännön opettajana toimivan sosiaalityöntekijän ohjauksessa käytännössä sosiaalityöntekijänä toimimista erikseen sovittavassa sosiaalityön toimipaikassa 50 päivän (6h/päivä) ajan. Opintojaksoon kuuluu myös yliopisto-opettajien järjestämää seminaarityöskentelyä 28 tuntia, pienryhmätyöskentelyä 20 tuntia sekä kirjallisia tehtäviä. Opintojakso alkaa yliopiston ensimmäisellä opetusperiodilla, 8.9.2009 ja päättyy kolmannella periodilla, 21.1.2010.
Käytännön opiskelu on mahdollisuus opiskella sosiaalityötä, ei suorittaa työtehtäviä. Käytännön opiskelu on tilaisuus, jonka sosiaalityön koulutus tarjoaa opiskelijoille, eikä se ole rinnastettavissa sijaisuuksien hoitoon. Mikäli opiskelija on kuitenkin toiminut jo ennen opintojaksolle hakeutumista pysyväisluonteisessa sosiaalityön työsuhteessa vähintään kaksi vuotta, on opintojakso poikkeustapauksissa mahdollista opiskella osana omaa työtä. Tällöin kuitenkin opiskelutavat ja arvosteluperusteet eroavat yleisistä.
Quo Vadis suomalainen sosiaaliturva?Luentosarja keväällä 2009 tiistaisin klo 16-18, paikka:U35 ls, ks kurssin verkkosivut: http://www.valt.helsinki.fi/opas2008/sospo/QUOVADIS/
Ks. suoritustapa kurssin sivulta http://www.valt.helsinki.fi/opas2008/sospo/QUOVADIS/
Restoratiivinen oikeus ja sosiaalityö (4 op)Luentosarja on tarkoitettu yhteiseksi yhteiskuntapolitiikan ja oikeustieteen opiskelijoille
Restoratiivisella oikeudella tarkoitetaan virallisen oikeusjärjestelmän ulkopuolella, sen rinnalla tai sen sisällä toteutettavia uusia vaihtoehtoisia rikosten, konfliktien ja riitojen ratkaisutapoja, joilla on yhteys kansalais- yhteiskunnan omaehtoiseen organisoitumiseen ja sosiaalityöhön. Restoratiivisen oikeuden piiriin luettavaa rikosten ja eräiden riitojen sovittelua koskeva laki astui Suomessa voimaan 1.6. 2006. Luentosarjassa perehdytään mm. tähän erillislakiin.
Luennoilla käsitellään myös oikeudessa olleita sovittelutapauksia ja arvioidaan sovittelun merkitystä näissä yhteyksissä.
Valt. tri., teol. maist., sosiaalityön dosentti Juhani Iivari pitää teemasta 12 luennon luentosarjan (24 tuntia) Helsingin yliopiston yhteiskuntapolitiikan laitoksella. Luentosarja on tarkoitettu yhteiseksi yhteiskuntapolitiikan ja oikeustieteen opiskelijoille Luentosarjan laajuus ilman kirjallisuutta on yhteiskuntapolitiikan opiskelijoille 4 op ja oikeustieteen opiskelijoiden kohdalla luentosarjan merkitys on oppiainetta osittain korvaava.
Oikeustieteen opiskelijoita otetaan luentosarjaan 30 ja yhteiskuntapolitiikan opiskelijoita 30 henkilöä ilmoittautumisjärjestyksessä.
S1. Sosiaalityön johdantokurssito 12-15, U40 sali 2
Sosiaalityön johdantokurssin tavoitteena on 1) jäsentää sosiaalityötä oppi- ja tutkimusalana sekä yhteiskunnallisena muutostyönä eli käytäntönä, ammattina ja yhteiskuntapolitiikan yhtenä lohkona, 2) esitellä alan peruskäsitteet sekä toimintaorientaatiot, ajattelun ja toiminnan perusteet. Lisäksi se 3) esittelee ajankohtaisia tutkimuksia ja keskusteluja
S10A. Käytäntö 2: Asiakastyön taidotLisätietoa: Opintojaksolla on käytössä WebOodi -ilmoittautumisen lisäksi erillinen hakulomake (http://www.valt.helsinki.fi/yhpo/lomakkeet/Hakulomake2009.doc), joka palautetaan sähköpostitse Tiina Muukkoselle. Opintojaksolle voidaan ottaa rajoitettu määrä opiskelijoita ja mahdollinen karsinta tapahtuu opintosuoritusten määrän perusteella. S10 -opintojaksolle haku ajalla 19.1.-30.1.2009.
Sosiaalityön sivuaineopiskelijat, huomioikaa sivuaineopinto-oikeus aineopinnoissa.
S26. Tutkimusseminaari I (5 op)sosiaalityön pääaineopiskelijat
S27 Tutkimusseminaari II (5 op)S3b Käytäntö 1: Auttamisen lähtökohdatKurssi sijoittuu koko keväälle 2009, III ja IV periodille, siten että vain 2-4 opiskelijaa on kerrallaan harjoittelupaikassa kahden viikon ajan (60 tuntia työharjoittelua. Tällä järjestelyllä pyritään siihen, että kaikille opiskelijoille mahdollistetaan mahdollisimman monia asiakaskontakteja.
Ilmoittautuminen weboodin kautta 7.12.2008 mennessä.
Aloitusseminaari ma 19.1.2009 klo 8-12 seminaarisali (Snellmaninkatu 10, 1. krs)
Kurssi on pakollinen kaikille sosiaalityön pääaineopiskelijoille
Kurssin alkuseminaarissa 19.1. ilmoitetaan yksityiskohtaisemmat tiedot aikatauluista, tehtävistä sekä pienryhmätyöskentelystä.
Alkuseminaari, työskentelyä pareittain NeRåssa tai muussa harjoittelupaikassa, työnohjausta, tehtäviä sekä pienryhmätyöskentelyä.
SOSIAALITYÖN JOHTAMINEN, HALLINTO JA YHTEISKUNNALLINEN VAIKUTTAMINENSocial Work with Families and Children (4op / 4 ECTS) (SOSNET)Sosiaalinen muutos Venäjällä ja itäisessä Keski-EuroopassaPaikka: moodle.helsinki.fi
Opetus: verkkokurssi + kaksi lähipäivää
lmoittautuminen: Anna-Maria Salmelle sähköpostitse (anna-maria.salmi@helsinki.fi) 18.8.-4.9.2008 välisenä aikana. Kurssille otetaan korkeintaan 40 opiskelijaa. Mainitse viestissäsi opiskelijanumerosi, pääaineesi ja yliopistosi sekä se, opiskeletko Aleksanteri-instituutin maisterikoulussa.
Lisätietoja http://www.helsinki.fi/vie-maisterikoulu
Kurssilla tutustutaan Venäjän ja itäisen Keski-Euroopan maiden yhteiskuntiin ja niissä tapahtuneisiin mittaviin muutoksiin sosialismin romahtamisen jälkeen. Pääpaino on Venäjässä, mutta myös muita alueen maita käydään lyhyesti läpi. Kurssin tavoitteena on, että kurssin käytyäsi saat hyvän yleiskäsityksen alueen maiden yhteiskunnissa tapahtuneista muutoksista ja niiden syistä, tunnistat neuvostoperinnön merkityksen ja uusien aatteiden roolin sekä osaat arvioida, mikä on alueen maille erityistä ja tunnusomaista, mikä yleistä. Kurssilla pyritään myös vertailevaan tarkasteluun: tavoitteena on, että vertailun kautta avautuu uusi näkökulma myös omaan yhteiskuntaan.
Kurssi alkaa lähipäivällä 8.9.2008
Paikka: Porthania PIII (aamupäivän luennot videoidaan)
LOUNASTAUKO
Verkossa kurssi alkaa viikolla 38:
Ensimmäinen luento 15.9.-19.9.2008 JoanLöfgren: The socialist legacy/socio-economic inequality (focus on Russia and the Baltics)
The lecture will first address the legacy of the socialist economic system for post-socialist society, with special emphasis on Russia and the Baltics. The second part of the lecture will focus on socio-economic inequality, dealing with topics such as the poverty taboo under socialism, measures of poverty and the gap between the rich and poor.
Toinen luento 22.9.-26.9.2008 Anna-Maria Salmi: Venäjä - verkostojen valtakunta? Sosiaalisten verkostojen merkitys Neuvostolitossa ja nyky-Venäjällä
Venäjää luonnehditaan usein maana, jossa sosiaalisten verkostojen merkitys on aivan keskeinen, mutta mitä tämä oikeastaan tarkoittaa ja mitä seurauksia sillä on yhteiskunnan kannalta? Luennolla käydään kriittisesti läpi verkostojen merkitystä niin neuvosto- kuin nykyajallakin ja katsotaan niiden myönteisiä ja kielteisiä seurauksia.
Kolmas luento 29.9.-3.10.2008 Markku Lonkila: Kansalaisyhteiskunta, informaatioteknologia ja Venäjän kehitys
Luennolla johdatellaan Venäjän kansalaisyhteiskuntaa koskevaan keskusteluun sekä pohditaan internetin ja informaatioteknologian merkitystä Venäjän kehitykselle ja kansalaisaktivismille.
Neljäs luento 6.10.-10.10.2008 Jukka Pietiläinen: Mediakenttä ja siinä tapahtuneet muutokset Venäjällä ja Itäisen Keski-Euroopan maissa
Luento tarkastelee joukkotiedotuksen rakenteessa ja joukkotiedotusvälineiden käytössä tapahtuneita muutoksia vuosina 1990-2008. Kohteena ovat myös journalististen tekstien muutokset ja näiden muutosten suhde yhteiskunnallisiin muutoksiin. Luento keskittyy pääasiassa Venäjään mutta tarkastelee myös Itä-Euroopan maita.
Viides luento 13.10.-17.10.2008 Vesa Rautio: A Soviet Enterprise’s Road from Domestic to Global Markets: The Adaptation Process of Mining Giant Norilsk Nickel
The lecture focuses on the adaptation process of former Soviet enterprise Norilsk Nickel to the market economy and compares the company’s present operational basis to its Western competitors through company analysis.
Perioditauko viikolla 43 Kuudes luento 27.10.-31.10.2008 Suvi Salmenniemi:Venäläinen sukupuolijärjestelmä
Luennolla tarkastellaan sukupuolijärjestelmää nyky-Venäjällä ja sitä, millaisia jatkuvuuksia ja murroksia siinä on havaittavissa suhteessa neuvostoliittolaiseen sukupuolijärjestelmään. Luennolla tarkastellaan kuinka sukupuoli jäsentää venäläistä arkea, politiikkaa ja yhteiskunnallista toimintaa, työ- ja perhe-elämää.
Erot ja eriarvoisuudet -lähiopetuspäivä 3.11.2008
OHJELMA:
Seitsemäs luento 10.11.-14.11.2008 Vesa Puuronen:Rasismi Venäjällä
Luennolla käsitellään seuraavia aiheita: 1) rasismin määritelmät sekä 2) esimerkkejä arkipäivän ja institutionaalisesta rasismista Venäjällä sekä rasismista venäläisessä tieteessä
Kahdeksas luento 17.11.2008-21.11.2008 Emilia Palonen:Rajanvetoa kahtiajakautuneessa Unkarissa: Kaupunkikuvan politiikka Budapestissa
Luento käsittelee kadunnimien ja patsaiden muutosta poliittisena vastakkainasetteluna ja pohdiskelee rajanvetoa kaupunkikuvassa Budapestissa. Unkarin politiikka ja yhteiskunta on jakautunut kahteen ryhmään, joiden ymmärrys historiasta, unkarilaisuudesta ja toisistaan ovat erilaiset. Jakoa ajaa kahtiajakautunut eliitti, jonka symboleihin liittyvillä rajanvedoilla on ollut merkitystä heidät vallassa pitävän jakolinjan syventymisessä.
Yhdeksäs luento 24.11.-28.11.2008 Laura Assmuth:Sosiaaliset muutokset jälkisosialistisissa Baltian maissa
Luennossa tarkastellaan Baltian maiden läpikäymiä valtavia sosiaalisia muutoksia hyödyntäen antropologiselle tutkimukselle ominaisia etnografisia tutkimusmenetelmiä. Luennoitsijan omia tutkimushankkeita tuloksineen käytetään esimerkkeinä, joiden avulla pyritään ymmärtämään yhteiskunnallista muutosta myös ns. mikrotasolta, ihmisten arkielämästä ja heidän toimijuudestaan käsin. Luennolla hyödynnetään sukupuolten ja sukupolvien tutkimuksen näkökulmia. Käsiteltävät tutkimuskontekstit ovat: Saarenmaa, Viro: Neuvostoliiton suljetusta rajavyöhykkeestä kansainvälisen turismin kohteeksi. Viron, Latvian ja Venäjän välinen rajaseutu: etnisten, uskonnollisten ja kielellisten identiteettien mosaiikki Euroopan Unionin ulkorajalla.
Kymmenes luento 1.12.-5.12.2008 Toomas Gross:Collective memory and narratives of the "self" (Examples from Eastern Germany, Poland, the Czech Republic and the Baltic States)
This lecture discusses the politics of collective memory and the ways of overcoming the difficult past in post-communist societies. We will analyse these issues from anthropological perspective, focusing mainly on the examples from Eastern Germany, Poland, the Czech Republic and the Baltic States. Particular attention will be paid to the memory politics involved in the recent "monument wars" in Estonia.
Kirjallisuus: Ensimmäistä lähipäivää varten luetaan artikkeli Hann, Chris et al.: "Introduction: Postsocialism as a topic of anthropological investigation", sivut 1-29 kirjassa Hann, Chris (toim.)Postsocialism, Routledge, London Kurssista ei annata erillistä arvosanaa, vaan suoritus joko hyväksytään tai hylätään.
Kurssin kieli on suomi, mutta osa luennoista ja materiaalista on englanniksi. Verkkokeskustelu käydään pääosin suomeksi.
Kurssista ei annata erillistä arvosanaa, vaan suoritus joko hyväksytään tai hylätään.
Sosiaalioikeus (5 op)Huomioi että opintojaksoon osallistumiseen vaaditaan hyväksytty alkutentti. Tuori, Kaarlo : Sosiaalioikeus (3. uudistettu painos, WSOY 2004) Luvut: I Sosiaalioikeuden ala (ss. 1-26), II.1. Sosiaali- ja terveydenhuolto (27-66), VI Sosiaaliset oikeudet (177-302) ja X Tahdosta riippumattomat toimenpiteet (411-546)
Sosiaalitutkimuksen menetelmät (15 op)ti ja to 14-16, U35 ls
sosiaalityön pääaineopiskelijat
Sosiaalityön erikoistumiskoulutuksen seminaarito klo 16-18
Seminaari on tarkoitettu sosiaalityön erikoistumiskoulutusta suorittaville jatko-opiskelijoille ja se toimii lisensiaatintutkimusten valmistumisen tukena.
Yhteyshenkilö: Marketta Rajavaara, vastaanotto ke klo 15.00-16.30, p. 09-191 245 66, marketta.rajavaara@helsinki.fi
Seminaarissa esitellään tutkimussuunnitelmia ja tutkimuksen eri vaiheita keskustellen. Seminaariin sisältyy myös lisensiaatintutkimusten tarkastustilaisuuksia.
Aktiivinen osallistuminen (tutkimuksen esitteleminen) tutkijaseminaariin yhden periodin (7 viikkoa) aikana vastaa 2 opintopistettä.
Sosiaalityön esseeseminaarike 16-18 U40 sali 9
S4a-esseeseminaari on tarkoitettu sosiaalityön pääaineopiskelijoille. Sivuaineopiskelijat suorittavat kohdan tenttimällä kaksi (oman valinnan mukaista) teosta tiedekuntatentissä.
Seminaarin suorittamiseen edellytetään kirjallinen työ sekä osallistuminen kahteen seminaarikokoontumiseen.
Sosiaalityön tutkijaseminaaritiistaisin klo 16-18 seminaarisalissa (1. krs, Snellmaninkatu 10)
Jatkokoulutusseminaarissa työskentelyyn hyödynnetään BSCW-oppimisympäristöä, mitä varten jatko-opiskelijoiden pitää hankkia itselleen helsinki.fi –loppuiset sähköpostiosoitteet laitoksen amanuenssilta.
Sosiaalityön yhdistetty proseminaari ja kandidaatin tutkielmaseminaariSosnetin valtakunnalliset verkkokurssitOpiskelijat voivat suorittaa opintokokonaisuuden opintojaksoja myös erikseen. Ilmoittautumiset verkkokursseille tehdään oheisen aikataulun mukaisesti Sosnetin verkkosivulla osoitteessa: http://www.mcampus.fi/sosnet/mcampus/
Opintokokonaisuuden aineopintotasoiset opintojaksot sijoittuvat syksyllä periodille II ja keväällä periodille III. Verkkokurssit ovat laajuudeltaan 3 op ja 5 op.
Opintokokonaisuuden syventävien opintojen tasoiset opintojaksot toteutetaan kevätlukukaudella periodeissa III – IV (järjestys varmistuu myöhemmin). Verkkokurssit ovat laajuudeltaan 2, 3 tai 5 opintopistettä.
Kevään Sosnetin verkkokurssit, ks. http://www.valt.helsinki.fi/yhpo/oppaat/Sosnet_verkkokurssit_kl2009.pdf
Studieinformationtis 2.9.2008 kl. 16-18, seminariesalen.
Sukupuolentutkimus yhteiskuntatieteissä: teorioita ja teemoja, 4 opSukupuoli, väkivalta ja oikeuske 10-12 PIV
Kurssin koordinaattori: akatemiaprofessori Kevät Nousiainen (ja VTT Minna Piispa), Naisoikeus, Rikos- ja prosessioikeuden sekä oikeuden yleistieteiden laitos, PL 4, 00014 Helsingin yliopisto, yhteyshenkilö: Marjo Rantala, e-mail: marjo.rantala@helsinki.fi
Naisoikeuden oppiaineen järjestämä ja koordinoima kurssi on tarkoitettu oikeustieteellisen tiedekunnan, valtiotieteellisen tiedekunnan ao. laitosten ja naistutkimuksen perusopintovaiheessa oleville opiskelijoille
Kurssin tavoitteena on tarkastella väkivallan sukupuolittuneisuutta ja oikeusjärjestelmän tapaa kohdata väkivalta. Luennoilla tarkastellaan kriittisesti voimassa olevaa lainsäädäntöä ja sen soveltamiskäytäntöä sekä kriminaalipolitiikkaa. Väkivaltarikosten käsittelemistä poliisi- , syyttäjä- ja tuomioistuinkäytännöissä valotetaan oikeussosiologisesta näkökulmasta. Sen lisäksi pohditaan väkivaltaa koskevia kulttuurisia käsityksiä. Oikeus- ja yhteiskuntatieteellistä näkökulmaa yhdistetään lain ja ’yhteiskuntatodellisuuden’ vuorovaikutuksen tarkastelussa. Kurssi sopii mainiosti monien eri tieteenalojen opiskelijoille.
Luennoitsijat ovat oikeustieteen, yhteiskuntatieteen ja kulttuurintutkimuksen tutkijoita, jotka tutkivat luentojen teemaan liittyviä kysymyksiä. Syksyn 2007 luennot käsittelivät parisuhdeväkivaltaa, sen ammatillista kohtaamista ja oikeudellista käsittelyä, naisten, nuorten ja etnisten vähemmistöjen nuorten miesten väkivaltaa, raiskausta, prostituutiota ja naiskauppaa. Vuoden 2008 luentoihin sisällytetään joitakin uusia teemoja, mutta pääosin kurssi säilyy temaattisesti entisellään.
Opintojakson suorittaminen edellyttää aktiivista läsnäoloa luennoilla. Luentojen ja oheiskirjallisuuden pohjalta pyritään aktiiviseen suoritustapaan.
Sulautuva yliopisto-opetus (3 op)Tasa-arvo – perusoikeus ja politiikan haaste. Tasa-arvon oikeudellisia ja poliittisia ulottuvuuksiaPeriodi III-IV, 12.1.-18.3.2009, ma ja ke 16-18, PIV (36 tuntia luentoja).
Kurssin koordinaattori: VTT Anne Maria Holli, Naisoikeus, Rikos ja prosessioikeuden ja oikeuden yleistieteiden laitos, PL 4, 00014 Helsingin yliopisto; e-mail: anne.holli@helsinki.fi
Naisoikeuden oppiaineen järjestämä ja koordinoima kurssi on tarkoitettu oikeustieteellisen tiedekunnan, valtiotieteellisen tiedekunnan ao. laitosten sekä naistutkimuksen perustutkintovaiheessa oleville, aihepiiristä kiinnostuneille opiskelijoille.
Perehtyä tasa-arvoon filosofisena ja historiallisena yhteiskunnallisena ilmiönä; sukupuolen, etnisen taustan, seksuaalisen suuntautumisen ym. perusteella tapahtuvalta syrjinnältä suojaaviin kansallisiin ja kansainvälisiin säädöksiin ja niiden taustaan; tasa-arvoa koskevaan politiikkaan; vähemmistöjen asemaan sekä moniperusteista syrjintää ja ns. intersektionaalisuutta koskeviin ongelmiin ja haasteisiin.
Oikeustieteen ja politiikan suomalaisia asiantuntijoita kokoava luentokurssi jakautuu neljään jaksoon: 1. Tasa-arvon historiallisia, filosofisia ja käsitteellisiä juuria 2. Sukupuolten tasa-arvo oikeutena ja politiikkana 3. Vähemmistöt, moninaisuus ja kiellettyjen syrjintäperusteiden kirjo 4. Moniperusteisen syrjinnän ja intersektionaalisuuden haasteet. Yksityiskohtainen kurssiohjelma liitteenä (esimerkkinä keväällä 2008 järjestetty kurssi).
Opintojakson suorittaminen edellyttää aktiivista läsnäoloa luennoilla. Luentokurssi (36 tuntia luentoja) sekä siihen liittyvä kirjallisuus suoritetaan luentokuulustelussa (6 op. suorittajat). Opintojakson voi suorittaa kolmen opintopisteen laajuisena pelkästään osallistumalla luennoille ja tenttimällä ne luentokuulustelussa. Kirjallisuudesta ilmoitetaan lähemmin myöhemmin.
Tematiskt forskningsseminariumons 16-19 Wariksenpesä
Toiminta, tapa ja rakenne – opintopiiriOpintopiiri alkaa viikolla 45 ja kokoontuu kerran viikossa, yhteensä viisi kertaa:
Opintopiiriin voidaan ottaa ilmoittautumisjärjestyksessä 12 opiskelijaa. Jotta opintopiiri käynnistyisi, tarvitaan vähintään viisi ilmoittautunutta opiskelijaa.
Tentin korvaava suoritus Risto Heiskalan teoksen Toiminta, tapa ja rakenne osalta.
Piirin tavoitteena on ensisijaisesti tutustua Heiskalan ajatteluun ja esityksiin keskeisistä teoriaperinteistä, ja toissijaisesti harjoitella yhteiskuntatieteellisen teorian lukemista ja teoreettisen argumentaation ymmärtämistä.
Opintopiirissä pyritään saamaan aikaan mahdollisimman paljon keskustelua. Tervetuloa!
Ohjelma:
Piirissä luetaan Risto Heiskalan kirja "Toiminta, tapa ja rakenne" sekä keskustellaan teoksesta heränneiden kysymysten ja alustusten pohjalta. Jokainen osallistuja pitää ainakin yhden noin 15 minuutin alustuksen. Tämä alustus toimitetaan osallistujille myös muutaman sivun mittaisena kirjallisena versiona.
Tutkijat verkoilla (2 op)Työnohjaus ja ammatinhallintati 12-14 seminaarisali
Vetenskapligt skrivande (2 sp)Tisdagar kl. 9-11, torsdag 29.1 kl. 14-16, vecka 8 hålls föreläsningen på onsdag 18.2 i stället för på tisdagen.
Plats: Mathilda Wrede-institutet (Tavastvägen 13) utom 27.1 och 29.1 som hålls i Statsvetenskapliga bibliotekets datorsal
Kursen hjälper dig att utforma en stil som passar för dig och ditt ämne och som fyller de akademiska och språkliga kraven. Kursen passar som stöd för arbetet med pro gradu-avhandlingen.
Kursen hjälper dig att utforma en stil som passar för dig och ditt ämne och som fyller de akademiska och språkliga kraven. Kursen passar som stöd för arbetet med pro gradu-avhandlingen. Kursen i vetenskapligt skrivande är frivillig men rekommenderas för alla som skriver pro gradu på svenska.
Examination: Aktiv närvaro, gruppsamtal, textövningar, presentation av deltagarnas texter
Women and international development courseThe course will be held on period 3.
For students of social work the course can be used to substitute the study units S4b, S11B or S11C, or one book of S18 or 3 ECTS of S24. Other students should negotiate with their teachers for compensation.
Class Topics: Class session 1 —International development: selected issues and concepts; overview of the field of international development and development studies; achievements and failures of development aid; key issues and emerging trends [Read Chapter 2 By Reddock in the document produced by the International Development Research Centre in Canada, located at pages 1 to the middle of page 8 in the chapter located at website http://www.idrc.ca/en/ev-27443-201-1-DO_TOPIC.html ] Come to class on the first day prepared with an idea or question to discuss from your reading of Chapter 2.
Class session 2—women and gender in international development:
Class session 3—meeting women’s practical needs and gender interests
Class session 4—Finding out what women in developing countries need and want
Assignment: [Those students whose surnames begin with the letters A to L will view a short video on Sri Lankan women tea pickers]. Also read some short descriptions on websites (e.g., BBC Report. Sri Lankan tea pickers found on Youtube at www.youtube.com/watch?v=hxi3_290SGw&feature=related and will read about their lives on websites at http://www.bbc.co.uk/oxford/content/articles/2005/09/12/jenny-august.shtml and http://www.wsws.org/articles/2005/dec2005/sril-d09.shtml Please make use of these resources to help you understand about the Sri Lankan women’s home and work lives and the challenges that they experience. In groups, you will present the information in a 15 to 20 minute presentation to the class. You can use powerpoint presentations, role plays, and/or panel discussions to present your ideas.
Those students whose surnames begin with letters M to Z will learn about gender equality issues in Ghana through readings on websites at www.undp-gha.org/project.php?page=21 and http://www.wikigender.org/wiki/index.php?title=Ghana. Then, focus on girls’ education in Ghana, an important subject in that country. There are two helpful videos to view at http://ftp.youtube.com/watch?v=ZqHpx2qRso and http://ftp.youtube.com/watch?v=ustqSWOTPec Please make use of these resources to help you understand about the Ghanaian women’s home and work lives and the challenges and opportunities that they experience. In groups, you will present the information in a 15 to 20 minute presentation to the class. You can use powerpoint presentations, role plays, and/or panel discussions to present your ideas.
Class 5—Rural women: Issues in villages of China
Some readings, videos or case situations will be assigned (see the information provided for each class above) that students are expected to read and be prepared to discuss in small groups and in the larger class. Although you don’t know who your group members will be yet, you know that it will be necessary for you to review the material on Sri Lanka or on Ghana (see Class 4 above), so you can begin to do that even before the course begins. That way you will be better prepared for the course work. Class members will be given a grade between 1 to 5 based on their degree of participation (including attendance) in class. Participation consists of asking questions, responding to them and taking part in class activities. The second part of the course grade is based on a group assignment involving a class presentation of 15 to 20 minutes. These will be discussed on the first day of class. The instructor will grade the work of each group (all members of the group get the same grade) based on 1-5. These two grades will be combined (50% + 50%) for each student’s total course grade. Course grades will be sent to the coordinator of this course at the university.
Readings and Resources--Women and International Social Development Course, Winter, 2009
BBC Report (2005). Sri Lankan tea pickers, retrieved July 13, 2008 from: http://www.bbc.co.uk/oxford/content/articles/2005/09/12/jenny-august.shtml
A day in the life of a Sri Lankan tea plucker, retrieved July 13, 2008 from http://www.wsws.org/articles/2005/dec2005/sril-d09.shtml
Education of girls in Ghana (Parts 1 and 2), On line videos retrieved July 13, 2008 from http://ftp.youtube.com/watch?v=ZqHpx2qRso and http://ftp.youtube.com/watch?v=ustqSWOTPec
Empowering rural women… (undated). On line publication retrieved July 13, 2008 from www.undp-gha.org/project.php?page=21
Gender equality in Ghana (undated). On line publication retrieved July 13, 2008 from http://www.wikigender.org/wiki/index.php?title=Ghana
Hausmann, R., Tyson, L. & Zahidi, S. (2007). The global gender gap report 2007, On line publication of the World Economic Forum retrieved on July 12, 2008 from: http://www.weforum.org/pdf/gendergap/report2007.pdf
ILO/SEAPAT (undated). Conceptual framework for gender analysis and planning, Unit 1 [various materials] On line publication of the International Labour Organization and South-East Asia and the Pacific Advisory Team in Manila, Philippines retrieved on July 12, 2008 from: http://www.ilo.org/public/english/region/asro/mdtmanila/training/unit1/
International Fund for Agricultural Development (undated). Rural poverty in China, On line publication retrieved July 13, 2008 from: http://www.ruralpovertyportal.org/english/regions/asia/chn/index.htm
International Fund for Agricultural Development (undated). Gender [in China], On line publication retrieved July 13, 2008 from: http://www.ifad.org/gender/learning/role/workload/34.htm
People’s Daily on line (2005). Study: Gender inequality serious in China’s rural areas, On line publication retrieved July 13, 2008 from: http://english.people.com.cn/200509/08/print20050908_207353.html
Reddock, R. (undated). Chapter 2. Why gender? Why development? On line publication of the International Development Research Centre in Ottawa, Canada retrieved on July 12, 2008 from: http://www.idrc.ca/en/ev-27443-201-1-DO_TOPIC.html
Youtube video (undated). Sri Lankan women tea pickers, retrieved July 13, 2008 from: www.youtube.com/watch?v=hxi3_290SGw&feature=related
This course will include class instruction 5 sessions for two and a half hours over five days. There will be five articles and some on-line readings assigned for students. There will also be a class presentation consisting of reaction to an article or case situation by each student.
There will be five class sessions consisting of 2.5 hours each over a one-week period in February. Readings will amount to 30 hours of work, with one assigned reading (for Class 1) and some preparation (for Class 4) to be completed prior to the start of the course (see below). Completing these activities will save you time in this short course. (Feel free to look at the other material mentioned below if you wish to learn more about the content of the course.)