Kandidatstudier i allmän sociologi
Omfattning sp 180
Utskriftvänliga versionen kompilerad: 2009-01-07 14.14.05
Omfattning sp 180
Omfattning sp 24
Omfattning sp 25
Grundstudier- Grundstudierna består av studieperioderna 110, 111, 101, 113, 114, 105 och 115.
Internationella studerande avlägger studieperioderna 110, 111, 101, 103 och 104.
Omfattning sp 5
Att få en allmän överblick över sociologin som vetenskapsområde samt att stifta bekantskap med sociologiskt tänkesätt och dess grundläggande begrepp.
Föreläsningarna i introduktionskursen i sociologi och sluttentamen av föreläsningarna.
Omfattning sp 5
Kursen är en kurs med webbstöd. Föreläsningarna får stod av ett omfattande material avsett för studier via webben. Kursen genomförs med skriftliga övningsuppgifter.
Omfattning sp 5
Omfattning sp 3
Att lära känna forskningstraditionen i finländsk sociologi.
Föreläsningar, handledda grupparbeten för de studerande samt slutförhör.
Studieperioden är avsedd enbart för huvudämnesstuderande.
Omfattning sp 3
Att stifta bekantskap med olika forskningsområden och centrala begrepp i modern sociologi på engelska språket.
Under ledning av längre hunnen studerande läses i smågrupper Giddens A: Sociology (5. upplagan), vilken även tenteras då kursen avslutas.
Studieperioden är avsedd enbart för huvudämnesstuderande.
Omfattning sp 4
4 sp för huvudämnesstuderande, 10 sp för biämnesstuderande
Huvudämnesstuderande lär känna sociologiska sätt att undersöka dagens finländska samhälle. Huvudämnesstuderande lär känna den engelskspråkiga sociologiska begreppsfloran samt sociologiska sätt att undersöka dagens finländska samhälle.
För huvudämnesstuderande litteraturförhör vid fakultetstentamen (4 sp) För biämnesstuderande litteraturförhör i två delar vid fakultetstentamen (10 sp).
Kaksi teosta seuraavasta
kirjallisuudesta:
Omfattning sp 6
Den här studieperioden är avsedd enbart för internationella studerande
Omfattning sp 4
Den här studieperioden är avsedd enbart för internationella studerande
Omfattning sp 35 - 63
Omfattning sp 4
Man lär känna orsakerna till att man studerar klassiker inom sociologin och man stiftar bekantskap med klassiska definitioner av föremålet för sociologin och dess grundläggande begrepp.
Grundstudier.
Litteraturförhör vid fakultetstentamen.
Omfattning sp 5
Man stiftar bekantskap med den forskning som behandlar samhällsstrukturen och centrala samhälleliga problem och med de teorier som styr forskningen.
Grundstudierna och studieperiod 129.
Kurs med tillhörande litteratur eller fakultetstentamen.
Seuraavat kolme teosta:
Omfattning sp 5
Inlärande av vetenskaplig skriftlig framställning och argumentering samt uppsökande av fakta i bibliotekens databaser.
I samband med proseminariet uppgör man en individuell studieplan (1 sp) i vilken man behandlar de studier som ingår i kandidatexamen. För dem som studerar enligt det gamla examenssystemet är den sammanlagda omfattningen av proseminariet och studieplanen 3 sv.
Grundstudierna och studieperiod 129.
Aktivt deltagande i seminariet. Till seminariearbetet hör uppgörande av studieplan, skriftligt föredrag, muntlig framställning, opponering samt introduktion i användning av bibliotek och sökdatabaser inom sociologin.
Omfattning sp 4
Grundstudier
Litteratur vid fakultetstentamen.-
Omfattning sp 7
Att lära känna sociologins allmänna teorier och centrala sociologiska samtida diagnoser.
Studieperiod 129.
Litteraturförhör vid fakultetstentamen. Det rekommenderas att man deltar i de tentamensläsecirklar avsedda för huvudämnesstuderande som arrangeras vid institutionen.
Omfattning sp 9
Baskunskaper med hjälp av vilka den studerande förmår läsa och kritiskt utvärdera kvantitativ forskning samt planera och uppgöra enkla statistiska utredningar. Kursen behandlar den kvantitativa forskningens användningssätt, forskningsprocessens skeden och behandling av material av olika materialtyper, uppgörande av analys och slutledningar. Kursen betonar vikten av att lära känna intervju- och enkätforskningen.
Grundstudier i sociologi och introduktionskurs i statistik eller den av sociologiska institutionen anordnade kursen i statistikvetenskapliga grunder samt kompletterande adb-kurs (SPSS), som skall avläggas senast samtidigt som denna kurs.
Föreläsningar, övningar och hemuppgifter. Till kursen hör ett slutförhör i samband med vilket man dessutom tenterar kursens litteratur.
Kursen är avsedd för huvudämnesstuderande.
Omfattning sp 9
Att lära känna de mest centrala kvalitativa materialtyperna och de analysmetoder som hänför sig till dessa. Kursen behandlar observationer, intervjuer, textanalys och undersökning av bandupptagningar av växelverkan.
Grundstudierna, men man rekommenderar även studieperioderna 130 och 134.
aktivt deltagande i föreläsningar och övningsarbeten i vilka ingår insamling av material, behandling och analys samt uppgörande av rapport. Till kursen hör även ett slutförhör i samband med vilket man tenterar följande litteratur:
Kursen är avsedd för huvudämnesstuderande.
Omfattning sp 8 + 8
Målet är att stifta bekantskap med teoretiska betraktelsesätt och empirisk forskning inom två sociologiska forskningsområden.
Studieperioderna 129, 130, 134. Det rekommenderas att man tenterar även ämnesstudiernas metodologikurs.
Litteraturförhör vid fakultetstentamen. Litteraturen eller en del av den kan tenteras på föreläsningskurserna, forskningsområdeskurserna eller enligt överenskommelse på en litteraturpresentation. Forskningsområdeskurserna motsvarar 8 sp (4 sv) och förverkligas som flerformsundervisning.
Av följande forskningsområden (se Underavdelningar) av två väljs fyra punkter:
Av följande forskningsområden (se Underavdelningar) av två väljs fyra punkter:
Omfattning sp 8
Att stifta bekantskap med hälsosociologins centrala forskningsinriktningar och växelverkan mellan sjukdom och samhälle.
Valitaan neljä kohtaa seuraavista:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Omfattning sp 8
Valitaan neljä kohtaa:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8
Omfattning sp 8
Kännedom om det inbördes förhållandet mellan rätts- och samhällssystemet samt att stifta bekantskap med väsentlig litteratur om social kontroll.
Valitaan neljä kohtaa:
1. Christie N.: Crime Control as Industry
2. Garland D: The Culture of Control
3. Akers R L: Criminological Theories
4. Roach Anleu, S.L.: Law and Social Change
5. Cotterrell R: Sociology of Law
6. Lyon D.: Surveillance Society
7. Banakar, R.: The Doorkeepers of the Law
8. Valverde M: Diseases of the Will. Alcohol and the Dilemmas of Freedom (s. 1-119) ja Sulkunen P et al. (eds.): Broken Spirits: Power and Ideas in Nordic Alcohol Control (s. 1-112)
Omfattning sp 8
Målet för studieperioden är att göra den studerande insatt i könet som central social struktur, undersöka könets betydelse i sociologiska diskussioner och utgöra en introduktion till feministiska socialteoretiska diskussioner. Dessutom behandlas metodologiska frågor i feministisk sociologi. Könets sociologi ger färdigheter för kritisk granskning även av den sociologiska teorins och forskningens historia samt av den könsneutrala huvudtrenden.
Valitaan neljä kohtaa
Valitaan neljä kohtaa
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Omfattning sp 8
Studieperiodens mål är att göra den studerande insatt i den sociologiska diskussionen om åldersgrupper och dessas inbördes relationer, åldersdiskriminering och åldersidentiteter, generationer och livsförlopp, samt åldersrelaterade betydelser som lyfts fram.
Valitaan neljä kohtaa
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Omfattning sp 8
Att stifta bekantskap med basstrukturerna i social interaktion samt med forskningsinriktningar gällande verbal och non-verbal interaktion.
Väljas fyra av följande
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Omfattning sp 7
Att stifta bekantskap med sociologisk litteratur som behandlar de stora förändringarna i samhället (globaliseringen, inrättandet av nätverk) och konflikter som hänför sig till förändringarna (etniska frågor, miljöproblem, utslagning, välfärdsstatens utmaningar); väsentliga är också de sociala rörelserna relaterade till dessa problem.
Valitaan neljä kohtaa:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Omfattning sp 8
Valitaan vähintään toinen kohdista 1 tai 2 ja lisäksi vapaasti muita kohtia niin, että yhteensä suoritetaan 4 kohtaa.
1.
2
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Omfattning sp 8
Att lära sig använda sociologiska begrepp i analysen av det postindustriella arbetslivets förhållanden och de konflikter som hänför sig till dessa. Utgångspunkten är insikten i den sociala reglering, som definierar relationen mellan kapital och arbetskraft i den nya formen av kapitalism. Centrala begrepp utgörs till exempel av olika organisationer och deras kulturer, arbetets reglering i organisationerna, arbetets olika former samt arbetets och yrkets betydelse för identiteten i nutidssamhället. Viktigt är att lära sig känna igen och förstå på hur många nivåer de undersökta utvecklingsbanorna löper samt av vilka maktförhållanden de styrs.
Valitaan neljä kohtaa:
1.
2.
3.
tai
4.
5.
6.
7.
tai
8.
Omfattning sp 8
Att göra sig förtrogen med stadssociologins internationella forskningstradition, finländsk stadsforskning samt med inriktningarna i den nutida forskningen i stadssociologi.
Valitaan neljä kohtaa:
Ainakin toinen kohdista 1 ja 2 on pakollinen osa kuulustelua.
1.
2.
3. Kaksi seuraavista
4. Kaksi seuraavista:
5. Yksi seuraavista:
6. Yksi seuraavista:
7. Kaksi seuraavista:
Omfattning sp 8
Inom detta forskningsområde stiftar man bekantskap med sociologisk kulturforskning inom vilken man kan bekanta sig med disciplinens teoretiska struktur och olika empiriska undersökningar som behandlar olika konstarter. Även konsumtionens sociologi är företrädd.
Valitaan neljä kohtaa:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Omfattning sp 8 - 10
Att stifta bekantskap med den europeiska integrationen ur de sociala frågornas perspektiv, med programmen i EU:s sociala dimension och med Östeuropas specifika problem.
ntingen 7 sp som boktentamen eller 4 sp som boktentamen och 3 sv som kurs. För dem som tenterar period EU9 i EU-studiehelheten: 10 sp som boktentamen eller 7 sp som boktentamen och 3 sp som kurs.
Neljä kohtaa seuraavista (sosiologian pääaineopiskelijat) tai kuusi kohtaa seuraavista (EU9); kaksi ja neljä luentokurssin suorittajille:
1.
2.
3.
4.
5.
6. Sykes R. et al. (eds.): Globalization and European Welfare States
7.
8.
Omfattning sp 8
Valitaan neljä kohtaa:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Omfattning sp 8
Valitaan neljä kohtaa:
1.
2.
3.
sekä
4.
5.
Omfattning sp 8
Valitaan neljä kohtaa:
1.
2.
3.
4.
5.
Valitaan neljä kohtaa:
1.
2.
3. Vastaa kahta kohtaa
4.
5.
6.
Omfattning sp 6
Att inöva utarbetandet av en avhandling i litet format, som baserar sig på litteratur eller i några fall på ett visst material.
Socialforskningens kvantitativa och kvalitativa metoder, proseminarium och övningsuppsats. Rekommenderas att kandidatavhandlingen utarbetas i slutskedet av ämnesstudierna.
Det rekommenderas att kandidatavhandlingen utarbetas i samband med de forskningsområdeskurser som anordnas av institutionen, varvid man kommer överens om ämnet med den lärare som är ansvarig för kursen. Även slutarbetet för kursen i kvalitativa metoder kan bearbetas till avhandling. Om forskningsområdeskursens eller metodologikursens slutarbete görs i grupp, skall avhandlingen avskiljas från grupparbetet så att den studerandes självständiga insats kan urskiljas i slutresultatet.
Kandidatavhandlingen utarbetas i regel i samband med forskningsområdeskursen eller kursen i kvalitativa metoder. Det är dock möjligt att uppgöra avhandlingen på basen av litteratur, om lämpliga kurser av en eller annan orsak inte kan erbjudas den studerande. En avhandling som baserar sig på litteratur görs om någon motivkrets för forskningsområdestentamen som ingår i institutionens kursfordringar.
Anvisningar för kandidatavhandling som baserar sig på litteratur ges, före arbetet inleds, av den examinator för forskningsområdestentamen till vars temaområde avhandlingen hör. Den studerande skall ta kontakt med examinator för forskningsområdestentamen. Han skall avfatta en halv sida lång beskrivning om ämnet för den avhandling han planerat, och presentera den för examinatorn för forskningsområdestentamen, då han träffar denne. Examinatorn för forskningsområdestentamen godkänner ämnet eller preciserar det och föreslår för den studerande den litteratur som avhandlingen kan basera sig på. Både den litteratur som förekommer i kursfordringarna för i frågavarande område och annan litteratur kan användas.
Forskningsarbetet ges ingen handledning under tiden för utarbetandet av avhandlingen.
Den studerande lämnar in avhandlingen till examinatorn för forskningsområdestentamen, som går igenom den och bedömer arbetet. Om den studerande så önskar, kan han efter bedömningen besöka lärarens mottagning och samtala om grunderna för den gjorda bedömnigen.
Omfattning sp 120
Omfattning sp 7
Att fördjupa sig i sociologins lärohistoria sociologins klassikers egna texter. Studieperioden är obligatorisk för dem som skall avlägga politices magisterexamen.
Sp 129 och 134, av vilka det rekommenderas att ett verk från den förstnämnda perioden, Sociologins klassiker, repeteras.
Litteraturförhör vid fakultetstentamen. Två avsnitt av studieperioden kan teteras i form av essäer. Två avsnitt kan även ersättas med föreläsningskurser eller klassikerläsekretsar som eventuellt anordnas vid institutionen.
Kolme kohtaa seuraavista:
1.
2. Yksi seuraavista:
3. Yksi seuraavista
4. suoritetaan sekä a) että b):
a) Jompi kumpi Simmelin teoksista:
b)
5. Molemmat kirjat
Omfattning sp 3
Stöder valet av ämne för pro gradu –avhandling, ger information om praktiska frågor som hänför sig till uppgörande av avhandlingen och gör de studerande insatta i sociologiska institutionens och en del forskningsinstituts forskningsprojekt, till vilka de har möjlighet att anknyta sina egna pro gradu -avhandlingar.
Rekommenderas att man genomgår kursen, då valet av ämne för pro gradu–avhandlingen är aktuellt.
Aktivt deltagande i föreläsningskursen och tentamen där Kuulas bok tenteras..
Omfattning sp 15
Till buds står förutom institutionens egna, även metodologikurserna i fakultetens olika institutioners gemensamma ’korg’, som innehåller bl.a. (kortfattade) specialkurser. I studierna i kvalitativa metoder är ett alternativ som erbjuds ett litteraturförhör (4 sp).
Omfattning sp 7
På kursen fördjupas och utvidgas kännedomen om och användningsfärdigheterna i socialforskningens statistiska analysmetoder samt övas de adb-kunskaper som metoderna kräver.
Kandidatstudiernas (ämnesstudiernas) kurs i kvantitativa metoder.
Föreläsningar, övningar och slutförhör.
Omfattning sp 8
Att grundligt sätta sig in i en kvalitativ analysmetod.
Kandidatstudiernas kurs i kvantitativa metoder.
Föreläsningskurs, som består av föreläsningar, övningsarbeten och slutförhör. Man strävar till att under olika terminer arrangera kurser i bl.a. textanalys, etnografiska metoder, interaktionsanalys och temaintervjuer.
Omfattning sp 4
Att lära känna de viktigaste inriktningarna i kvalitativ forskning och sätta sig in i den kvalitativa forskningens arbetsprocess.
Litteraturförhör vid fakultetstentamen.
1.
2. Yksi seuraavista:
Omfattning sp 8
Fördjupa kännedomen om det för pro gradu–avhandlingen väsentliga sociologiska forskningsområdet.
Ämnesstudier
Litteraturförhör vid fakultetstentamen. Om litteraturen överenskoms med examinator för i fråga varande forskningsområdestentamen inom ämnesstudierna. En del av litteraturen kan enligt överenskommelse ersättas med en föreläsningsserie eller en litteraturpresentation. Litteraturen kan även ersättas med på flerformsundervisning baserade forskningsområdeskurser, vilka i mån av möjlighet anordnas vid fakulteten.
Anmälan
820. Hälsosociologi Litteraturen för ämnesstudierna på motsvarande ställe (se ämnesstudiernas Forskningsområden I).
Om samma forskningsområdesavsnitt har avlagts även i ämnesstudierna eller kandidatstudierna, får man i förhöret inte inkludera verk som då tenterats. Om punkten hänför sig till ämnet för den studerandes pro gradu-avhandling, kan han/hon i fråga om en del av litteraturen överenskomma om denna punkt med tentator.
Innan man tar kontakt med tentator angående alternativen är det skäl att diskutera saken med handledaren för avhandlingen
Litteraturen för ämnesstudierna på motsvarande ställe (se ämnesstudiernas Forskningsområden I). Om samma forskningsområdesavsnitt har avlagts även i ämnesstudierna eller kandidatstudierna, får man i förhöret inte inkludera verk som då tenterats. Om punkten hänför sig till ämnet för den studerandes pro gradu-avhandling, kan han/hon i fråga om en del av litteraturen överenskomma om denna punkt med tentator. Innan man tar kontakt med tentator angående alternativen är det skäl att diskutera saken med handledaren för avhandlingen
Litteraturen för ämnesstudierna på motsvarande ställe (se ämnesstudiernas Forskningsområden I).
Om samma forskningsområdesavsnitt har avlagts även i ämnesstudierna eller kandidatstudierna, får man i förhöret inte inkludera verk som då tenterats. Om punkten hänför sig till ämnet för den studerandes pro gradu-avhandling, kan han/hon i fråga om en del av litteraturen överenskomma om denna punkt med tentator.
Innan man tar kontakt med tentator angående alternativen är det skäl att diskutera saken med handledaren för avhandlingen
Omfattning sp 8
Litteraturen för ämnesstudierna på motsvarande ställe (se ämnesstudiernas Forskningsområden I).
Om samma forskningsområdesavsnitt har avlagts även i ämnesstudierna eller kandidatstudierna, får man i förhöret inte inkludera verk som då tenterats. Om punkten hänför sig till ämnet för den studerandes pro gradu-avhandling, kan han/hon i fråga om en del av litteraturen överenskomma om denna punkt med tentator.
Innan man tar kontakt med tentator angående alternativen är det skäl att diskutera saken med handledaren för avhandlingen
Litteraturen för ämnesstudierna på motsvarande ställe (se ämnesstudiernas Forskningsområden I).
Om samma forskningsområdesavsnitt har avlagts även i ämnesstudierna eller kandidatstudierna, får man i förhöret inte inkludera verk som då tenterats. Om punkten hänför sig till ämnet för den studerandes pro gradu-avhandling, kan han/hon i fråga om en del av litteraturen överenskomma om denna punkt med tentator.
Innan man tar kontakt med tentator angående alternativen är det skäl att diskutera saken med handledaren för avhandlingen
Litteraturen för ämnesstudierna på motsvarande ställe (se ämnesstudiernas Forskningsområden I).
Om samma forskningsområdesavsnitt har avlagts även i ämnesstudierna eller kandidatstudierna, får man i förhöret inte inkludera verk som då tenterats. Om punkten hänför sig till ämnet för den studerandes pro gradu-avhandling, kan han/hon i fråga om en del av litteraturen överenskomma om denna punkt med tentator.
Innan man tar kontakt med tentator angående alternativen är det skäl att diskutera saken med handledaren för avhandlingen
Litteraturen för ämnesstudierna på motsvarande ställe (se ämnesstudiernas Forskningsområden I).
Om samma forskningsområdesavsnitt har avlagts även i ämnesstudierna eller kandidatstudierna, får man i förhöret inte inkludera verk som då tenterats. Om punkten hänför sig till ämnet för den studerandes pro gradu-avhandling, kan han/hon i fråga om en del av litteraturen överenskomma om denna punkt med tentator.
Innan man tar kontakt med tentator angående alternativen är det skäl att diskutera saken med handledaren för avhandlingen
Litteraturen för ämnesstudierna på motsvarande ställe (se ämnesstudiernas Forskningsområden I).
Om samma forskningsområdesavsnitt har avlagts även i ämnesstudierna eller kandidatstudierna, får man i förhöret inte inkludera verk som då tenterats. Om punkten hänför sig till ämnet för den studerandes pro gradu-avhandling, kan han/hon i fråga om en del av litteraturen överenskomma om denna punkt med tentator.
Innan man tar kontakt med tentator angående alternativen är det skäl att diskutera saken med handledaren för avhandlingen
Litteraturen för ämnesstudierna på motsvarande ställe (se ämnesstudiernas Forskningsområden I).
Om samma forskningsområdesavsnitt har avlagts även i ämnesstudierna eller kandidatstudierna, får man i förhöret inte inkludera verk som då tenterats. Om punkten hänför sig till ämnet för den studerandes pro gradu-avhandling, kan han/hon i fråga om en del av litteraturen överenskomma om denna punkt med tentator.
Innan man tar kontakt med tentator angående alternativen är det skäl att diskutera saken med handledaren för avhandlingen
Litteraturen för ämnesstudierna på motsvarande ställe (se ämnesstudiernas Forskningsområden I).
Om samma forskningsområdesavsnitt har avlagts även i ämnesstudierna eller kandidatstudierna, får man i förhöret inte inkludera verk som då tenterats. Om punkten hänför sig till ämnet för den studerandes pro gradu-avhandling, kan han/hon i fråga om en del av litteraturen överenskomma om denna punkt med tentator.
Innan man tar kontakt med tentator angående alternativen är det skäl att diskutera saken med handledaren för avhandlingen
Litteraturen för ämnesstudierna på motsvarande ställe (se ämnesstudiernas Forskningsområden I).
Om samma forskningsområdesavsnitt har avlagts även i ämnesstudierna eller kandidatstudierna, får man i förhöret inte inkludera verk som då tenterats. Om punkten hänför sig till ämnet för den studerandes pro gradu-avhandling, kan han/hon i fråga om en del av litteraturen överenskomma om denna punkt med tentator.
Innan man tar kontakt med tentator angående alternativen är det skäl att diskutera saken med handledaren för avhandlingen
Litteraturen för ämnesstudierna på motsvarande ställe (se ämnesstudiernas Forskningsområden I).
Om samma forskningsområdesavsnitt har avlagts även i ämnesstudierna eller kandidatstudierna, får man i förhöret inte inkludera verk som då tenterats. Om punkten hänför sig till ämnet för den studerandes pro gradu-avhandling, kan han/hon i fråga om en del av litteraturen överenskomma om denna punkt med tentator.
Innan man tar kontakt med tentator angående alternativen är det skäl att diskutera saken med handledaren för avhandlingen
Litteraturen för ämnesstudierna på motsvarande ställe (se ämnesstudiernas Forskningsområden I).
Om samma forskningsområdesavsnitt har avlagts även i ämnesstudierna eller kandidatstudierna, får man i förhöret inte inkludera verk som då tenterats. Om punkten hänför sig till ämnet för den studerandes pro gradu-avhandling, kan han/hon i fråga om en del av litteraturen överenskomma om denna punkt med tentator.
Innan man tar kontakt med tentator angående alternativen är det skäl att diskutera saken med handledaren för avhandlingen
Litteraturen för ämnesstudierna på motsvarande ställe (se ämnesstudiernas Forskningsområden I).
Om samma forskningsområdesavsnitt har avlagts även i ämnesstudierna eller kandidatstudierna, får man i förhöret inte inkludera verk som då tenterats. Om punkten hänför sig till ämnet för den studerandes pro gradu-avhandling, kan han/hon i fråga om en del av litteraturen överenskomma om denna punkt med tentator.
Innan man tar kontakt med tentator angående alternativen är det skäl att diskutera saken med handledaren för avhandlingen
Omfattning sp 8
Omfattning sp 7
Att fördjupa sig i aktuella inriktningar i sociologisk teori, särskilt med hjälp av centrala företrädare för dessa.
Ämnesstudier
Kurs som hör till studieperioden och/eller litteraturförhör vid fakultetstentamen.
ja lisäksi kaksi seuraavista moderneja klassikkoja käsittelevistä kohdista:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Omfattning sp 5
Att göra den studerande insatt i sociologins aktuella teoretiska, innehållsmässiga och metodologiska diskussioner.
Ämnesstudier
Kurs som hör till studieperioden och/eller litteraturförhör vid fakultetstentamen.
Tre av följande:
1.
2.
3.
4.
Omfattning sp 20
Omfattning sp 5
Sociologiska institutionen skaffar och förmedlar platser för avlönad praktik, till vilka även kan höra praktik inom forskningsprojekt vid sociologiska institutionen. De som önskar bli praktikanter anmäler sig på en blankett som finns att få på institutionens kansli och som skall returneras senast i mitten av januari. Till anmälan skall studieregisterutdrag bifogas. De som godkänns för praktiken utses utgående från antalet studieveckor i sociologi. Ämnesstudierna bör ha avlagts innan man anmäler sig.
Praktikperioden kan inkluderas i de fördjupade studierna om man skilt för sig kommer överens därom på institutionen. Praktiken är inte obligatorisk på den allmänna linjen.
Praktiken skall ta minst två månader i anspråk. Om praktiken avfattas en rapport på en blankett , som man får även av amanuensen eller kanslisten. Avdelningssekreterar Kati Mustala ger närmare upplysningar om praktiken.
Omfattning sp 40
Att öva sig i att utarbeta en självständig undersökning där man utnyttjar de kunskaper och färdigheter som man förvärvat i sina studier.
En förutsättning för att avhandlingen skall godkännas är att övningsuppsatsen och seminarierna samt studierna i ett främmande språk är avklarade.
Uppgörandet av avhandlingen är till huvudddelen självständigt arbete som får stöd av seminariearbete och personlig handledning.
Omfattning sp 120
Magisterstudierna i demografi är delvis överlappande med studierna i den allmänna linjen i sociologi. De studerande som valt den demografiska linjen är med i samma praktikumkurs- och avhandlingsseminariegrupper. Om det bland ledarna för grupperna finns lärare som specialiserat sig på demografi, hänvisas de studerande i första hand till dessa grupper. Via sina egna studier i demografi görs de studerande från denna linje insatta i demografiska processer, faktorer som inverkar på dessa samt den demografiska utvecklingens inverkningar på samhället. Magisterstudiernas studieperioder 238 och 251, tillsammans med ämnesstudiernas studieperioder (A-lärokurs) i demografi, ger en allmän överblick över den demografiska utvecklingens och de demografiska processernas historia, aktuella läge och framtidsperspektiv samt demografins historia. Härefter fördjupar bde studerande sina kunskaper om demografins forskningsområde, med tonvikt på motivkretsen för sin pro gradu-avhandling.
De metodologiska studierna lär den studerande känna, förutom demografins egna grundläggande metoder och vissa specialmetoder, även socialforskningens statistiska metoder på allmänn nivå. Målet är att de studerande även skall lära sig att tillämpa dessa metoder i undersökningar av demografiska processer. Kursen i statistiska metoder är obligatorisk på linjen, eftersom man på arbetsmarknaden hållet det för självklart att de som utexaminerats från demografisk vetenskap besitter ett gediget statistiskt kunnande, vilket de är kapabla att tillämpa även mer generellt på empirisk socialforskning. Det rekommenderas att de studerande inriktar även sina valria studier på att förbättra sina metodologiska färdigheter genom att avlägga antingen andra studier i statistiska metoder, eller i synnerhet - såframt de metoder som behövs för pro gradu –avhandlingen förutsätter det – studier i kvalitativa metoder. Dessa valfria studier kan väljas antingen från sociologins undervisningsutbud eller från det undervisningsutbud som finns i statsvetenskapliga fakultetens s.k. metodkorg. Även praktiken för demografin har som mål att stöda tillämpningen av de färdigheter den studerande har förvärvat, antingen för forskning eller för andra ändamål i det praktiska arbetslivet.
Omfattning sp 7
Introduktionskurs i demografi, avsnitt 140. Finlands befolkningsutveckling.
Litteraturförhör vid fakultetstentamen. En del av studieperioden kan avläggas i form av föreläsningskurser. De ersättande delarna skall vara avlagda innan man anmäler sig till fakultetstentamen.
Fyra av följande
Omfattning sp 5
Introduktionskurs i demografi, avsnitt 140. Finlands befolkningsutveckling. Därtill rekommenderas att man tenterar magisterstudiernas avsnitt 238 Utmaningar som den europeiska befolkningsutvecklingen ställer.
Litteraturförhör vid fakultetstentamen. En del av litteraturen kan ersättas med en föreläsningsserie
Artikkeleita:
Ja tähän liittyvät kommentit
Ja tähän liittyvät kommentit
Omfattning sp 6
Introduktionskurs i demografi, proseminarium, socialforskningens kvantitativa metoder.
Metologisk kurs i samband med vilken man sätter sig in i de grundläggande metoderna för befolkningsanalys med hjälp av teori och praktiska övningar. Som stödmaterial för kursen används verket Hinde A: Demographic Methods. De studerande utför självständigt, med hjälp av metoder de lärt sig, en befolkningsanalys utgående från vilken en godkänd skriftlig prestation motsvarar sluttentamen för kursen.
Omfattning sp 4
Introduktionskurs i demografi, avsnitt 140. Finlands befolkningsutveckling. Därtill rekommenderas att man tenterar magisterstudiernas avsnitt 238 Utmaningar som den europeiska befolkningsutvecklingen ställer
Kurs, eller såframt ingen kurs anordnas, avläggande av studieperioden i form av praktikarbete eller litteraturförhör varom överenskoms med professorn i demografi.
Omfattning sp 5
Kandidatstudierna samt magisterstudiernas avsnitt 238 (Utmaningar som den europeiska befolkningsutvecklingen ställer). Avsnittet kan tenteras först efter att ämnet för pro gradu–avhandlingen har blivit godkänt. Det rekommenderas att avsnittet tenteras strax därefter.
Litteraturförhör vid fakultetstentamen. Om litteraturen överenskoms med handledaren för avhandlingen och med examinator.
Omfattning sp 8
Kandidatstudierna samt magisterstudiernas avsnitt 238 (Utmaningar som den europeiska befolkningsutvecklingen ställer). Avsnittet kan tenteras först efter att ämnet för pro gradu–avhandlingen har blivit godkänt. Det rekommenderas att avsnittet tenteras strax därefter.
Litteraturförhör vid fakultetstentamen. Om litteraturen överenskoms med handledaren för avhandlingen och med examinator.
Fyra av följande:
Niitä kohtien 4302, 4303 ja 4304 joita ei ole suoritettu voi tässä kohdin myös tenttiä
1. Kuolevuus:
2. Syntyvyys:
3. Perhedemografia:
4. Siirtolaisuus ja maassamuutto:
5. Antropologinen väestötiede:
6. Kehitysmaaväestötiede:
Seuraavat kehitysmaaväestötieteen kirjat vastaavat yhtä kirjaa:
7. Globaalit väestökysymykset
8. Historiallinen väestötiede:
9. Historiallinen väestötiede Suomessa
10. Väestöpolitiikka
Omfattning sp 5
Minst två månaders praktik inom ett demografiskt projekt vid sociologiska institutionen eller praktik vid något annat forskningsinstitut eller annan motsvarande prestation. Om praktiken, som i regel genomförs på lokal nivå, kommer man överens med professorn i demografi.
Det är i allmänhet bäst att genomföra praktiken efter att man påbörjat avhandlingsseminariet. Det är dock skäl att komma överens om praktiken i god tid, senast då man kommer överens om ämnet för pro gradu-avhandlingen.
Omfattning sp 25
Omfattning sp 3
Litteraturförhör vid fakultetstentamen.
Omfattning sp 7
Litteraturförhör vid fakultetstentamen.
Omfattning sp 35
Omfattning sp 7
Att lära känna sociologins allmänna teorier och centrala sociologiska samtida diagnoser.
Studieperiod 129.
Litteraturförhör vid fakultetstentamen. Det rekommenderas att man deltar i de tentamensläsecirklar avsedda för huvudämnesstuderande som arrangeras vid institutionen.
Att lära känna socialforskningens väsentligaste metoder.
Grundstudierna, även studieperiod 130 rekommenderas.
Litteraturförhör vid fakultetstentamen.
Studieperioden är avsedd för biämnesstuderande.
Omfattning sp 8
Omfattning sp 25
Kurssi on tarkoitettu pääaineopiskelijoille.
Perehtyä keskeisimpiin kvalitatiivisiin aineistotyyppeihin ja niihin liittyviin aineistonkeruu- ja analyysimenetelmiin. Tarkasteltavina ovat erityisesti tekstianalyysi, keskusteluanalyysi ja argumentaatioanalyysi sekä teemahaastattelu. Tavoitteena on myös harjoitella empiiristen tulosten tarkastelua sosiologisen kirjallisuuden avulla.
Aktiivinen osallistuminen luennoille, joilla analyysimenetelmiä opetetaan. Harjoitustyö sisältää aineiston keruun (yksi teemahaastattelu ja tekstit), aineiston käsittelyn ja analyysin, jossa hyödynnetään sosiologista kirjallisuutta. Harjoitustyön aiheista keskustelllaan ensimmäisessä kokoontumisessa. Harjoitustyönä laadittu loppuraportti palautetaan kurssin päätyttyä. Tarkempi ohjelma jaetaan kurssin alussa.
Sosiologian pääaineopiskelijat
Ilmoittautuminen kurssille tapahtuu WebOodissa.
Kurssin tavoitteena on
Kurssin suorittaneiden odotetaan näin
Verkkomateriaali löytyy osoitteesta http://www.valt.helsinki.fi/sosio/vaesto/index.html . Huomatkaa, että ainakaan kurssin sisällön laatijat eivät ole löytäneet keinoa tulostaa kirjallista perusmateriaalia Microsoftin Internet Explorer -selaimella ilman, että rivien oikeanpuoleiset päät jäävät tulostumatta. Sivut näyttäisivät sen sijaan tulostuvan ongelmitta kahdella muulla yleisesti käytetyllä selaimella, Netscapella ja Mozillalla.
Kurssi on luentopohjainen verkkoavusteinen kurssi. Kurssille osallistuminen edellyttää ilmoittautumista WebOodissa. Luentoja tukee laaja verkon kautta opiskeltavaksi tarkoitettu materiaali. Kurssi suoritetaan kirjallisilla harjoitustehtävillä, joiden tehtäväannot jaetaan ilmoittautumisajan päätyttyä BSCW-ohjelmalla luodun kurssialueen kautta. Kurssin suorittaminen edellyttää kaikkien harjoitustehtävien tekemistä kurssin alussa ilmoitetun aikataulun puitteissa. Osa harjoitustehtävistä arvostellaan, ja kurssin arvosana muodostuu näistä tehtävistä saatujen arvosanojen perusteella.
Sosiologian perusopinnot. Suositellaan myös opintojaksoja 130 ja 134.
Sosiologian pääaineopiskelijat
Perehtyä keskeisimpiin kvalitatiivisiin aineistotyyppeihin ja niihin liittyviin aineistonkeruu- ja analyysimenetelmiin. Tarkasteltavina ovat erityisesti tekstianalyysi, keskusteluanalyysi ja argumentaatioanalyysi sekä teemahaastattelu. Tavoitteena on myös harjoitella empiiristen tulosten tarkastelua sosiologisen kirjallisuuden avulla.
Raportit palautetaan 19.5.09 mennessä.
Aktiivinen osallistuminen luennoille, joilla analyysimenetelmiä opetetaan. Kurssin suorittaminen sisältää sekä ryhmässä tehdyn harjoitustyön että yksilötyön. Ryhmässä tehtävässä työssä harjoitellaan aineiston keruuta, aineiston käsittelyä ja analyysia, jossa hyödynnetään sosiologista kirjallisuutta. Harjoitustyön aiheista keskustellaan ensimmäisessä kokoontumisessa. Harjoitustyönä laadittu loppuraportti palautetaan 19.5. mennessä. Yksilötyöstä jaetaan tarkemmat ohjeet kurssin alussa.
Tieteenalat, laitos- ja yliopistorajat ylittävä luentosarja, jossa tieteen ja teknologian tutkimuksen alalla toimivat tutkijat avaavat omia kiinnostuksen kohteitaan ja tutkimushankkeitaan.
Osallistuminen luennoille ja oppimispäiväkirja.
A study course for international students and all interested Finnish students across Helsinki area universities, departments and disciplines.
Content:
The students read relevant literature during the course and write a short discussion paper.
Kurssi pidetään syyslukukaudella 2008 sosiologian laitoksen seminaarihuoneessa (Unioninkatu 35, 3 krs.) torstaisin klo 12-14 (HUOM! muuttunut aika!). Ensimmäinen kokoontuminen on torstaina 11.9., mutta mukaan ehtii vielä hyvin torstaina 18.9. Muista lukea ennen 18.9. seminaaria kaksi artikkelia, jotka löytyvät monistamista varten valtiotieteellisen tiedekunnan kirjaston kurssimateriaalihyllyssä olevasta mapista. Tarkempi aikataulu ilmoitetaan myöhemmin kurssin kotisivuilla: http://www.valt.helsinki.fi/blogs/spaces/tilat.htm
Korvaa sosiologian maisteriopintojen tutkimusalat II:n oj:n 75833, (yhteiskunnan muutos ja ristiriidat).
Sosiologian pääaineopiskelijat
Teemaseminaarissa käsitellään sosiaalisten liikkeiden, politiikan, kansalaisaktivismin ja osallistumisen globaaleja ja paikallisia muotoja sekä niiden tutkimuksen teoriaa ja metodeja. Seminaarin sisältö koostuu vetäjien ja osallistujien alustuksista, em. teemoihin liittyvien tekstien lukemisesta sekä loppuesseen kirjoittamisesta. Opiskelijoita kannustetaan valitsemaan esseensä aihe niin, että sitä on mahdollista työstää eteenpäin pro gradu -tutkielmaksi. Teemaseminaarin vetäjäryhmä tukee aihepiiriin liittyvien gradujen tekemistä myös seminaarin päättymisen jälkeen. Seminaari kokoontuu 2 – 4 kertaa kuukaudessa.
Säännöllinen osallistuminen seminaariin, annettujen tehtävien suorittaminen, loppuesseen kirjoittaminen.
Luentokurssille voivat osallistua sosiologian pää- ja sivuaineopiskelijat, jotka suorittavat sosiologian tutkimusalaan liittyviä opintoja, sekä EU-opintokokonaisuuteen kuuluvaa EU9-osiota suorittavat.
Ohjelma ilmoitetaan myöhemmin.
Suoritustapa:
Sosiologian pääaineopiskelijat
Suositellaan suoritettavaksi, kun pro gradu -tutkielman aiheen valinta on ajankohtainen
Kurssi tukee pro gradu -tutkielman aiheen valintaa, tutustuttaa opiskelijat sosiologian laitoksen ja joidenkin tutkimuslaitosten tutkimushankkeisiin, joihin heidän on mahdollista kytkeä oma pro gradu -tutkielmansa. Esittelyt palvelevat myös työelämäntuntemusta. Kurssin yhteydessä suoritetaan myös tutkimuseettiset opinnot.
Kurssin tarkka ohjelma ilmoitetaan myöhemmin.
Aktiivinen osallistuminen luentokurssille ja tentti 26.9. ja 17.10. Kurssi on suoritettava ennen tutkielmaseminaarin aloittamista. Kurssin yhteydessä tentitään teos Arja Kuula: Tutkimusetiikka. Aineistojen hankinta, käyttö ja säilytys.
The course consists of attending the lectures, reading required books and articles and submitting a written work.
Kurssilla käsiteltävät asiat jakautuvat kahteen teemaan. Ensimmäisessä teemassa käydään läpi työnsosiologisia peruskäsitteitä historiallisesti ja käsitteellisesti. Tarkoituksena on luoda katsaus "työksi" nimitetyn toiminnan historialliseen kehitykseen ja siihen tapaan, jolla työn kehitys on ollut yhteydessä yhteiskunnan ja talouden yleisiin muutoksiin.
Luentojen toisena teemana on se tapaa, jolla työtekoa ja työelämän sosiaalisia suhteita on säännelty ja säännellään. Tarkastelun kohteena ovat työmarkkinasuhteet Suomessa, länsieurooppalaisissa kansallisvaltioissa, EU:n ylikansallisella tasolla sekä globaalilla tasolla.
Luentojen sisältöä voi siis luonnehtia sanomalla, että luennoilla käsitellään työtä, sen organisoitumista ja sen sääntelyä.
Kurssin suorittaminen edellyttää sekä luentojen että oheiskirjallisuuden tenttimistä. Työoikeuden opiskelijoiden ei kuitenkaan tarvitse tenttiä oheiskirjallisuutta, vaan he saavat pelkkien luentojen tenttimisestä korkeintaan 4 hyvityspistettä, jotka voi käyttää hyväkseen oikeustieteellisen tiedekunnan opinto-oppaassa työoikeuden kohdalla mainitulla tavalla.
Oheiskirjallisuus: Koistinen, Pertti (1999): Työpolitiikan perusteet. WSOY, Porvoo, Helsinki, Juva. Sivut: 1-195.
Kurssin suorittaminen edellyttää sekä luentojen että oheiskirjallisuuden tenttimistä. Työoikeuden opiskelijoiden ei kuitenkaan tarvitse tenttiä oheiskirjallisuutta, vaan he saavat pelkkien luentojen tenttimisestä korkeintaan 4 hyvityspistettä, jotka voi käyttää hyväkseen oikeustieteellisen tiedekunnan opinto-oppaassa työoikeuden kohdalla mainitulla tavalla.
Kandidaatintutkielman tarkastukseen jättäminen webOodissa
Valmis tutkielma jätetään pääsääntöisesti seminaarin pitäjälle viimeistään seminaarin päättymistä seuraavan opetusperiodin kuluessa. Perustellusta syystä tutkielman voi jättää vastuuopettajan kanssa sovittavan määräajan kuluessa. Samalla kun opiskelija jättää tutkielmansa arvosteltavaksi, hänen on tehtävä ilmoittautuminen WebOodiin. WebOodi ei hyväksy ilmoittautumista, jos äidinkielen lehtori ei ole katsonut opiskelijan kielen hallintaa riittäväksi eikä suoritusta ole rekisteröity.
Kandidaatin tutkielma osana kandidaatin tutkintoa: http://www.helsinki.fi/valtiotieteellinen/opiskelu/opiskelijalle/kandi.htm
Luentosarjassa perehdytään kaupunkikulttuurin muutokseen erityisesti kulttuurin erilaisten merkitysten näkökulmasta. Luentojen aiheita ovat kulttuurin paikka osana urbaanin elämän muutosta, festivaaliyleiöt ja festivaalien merkitykset, muihin kulttuurin alueisiin osallistuminen, taiteilijoiden asema, kaupunkien kulttuuripolitiikka osana kaupunkien kultturivetoista kehittämistä, monikulttuurisuuden haasteet sekä uudet ajatukset hitaudesta kaupungissa.
Kurssi koostuu kahdeksasta luennosta, yhdestä ekskursiosta joko Kiasmaan tai WeeGeehen sekä 1-2 artikkelin lukemisesta luennoilla käsiteltävien aiheiden syventämiseksi. Kurssin suoritus perustuu luennoille osallistumiseen ja ekskursioon sekä oppimispäiväkirjaan.
Oj 75632 syventävien opintojen kvalitatiivisten menetelmien kurssi
Kurssin laajuus: 4 op: luennot ja luentosarjan aikana tehtävät kotitehtävä 6 op: luennot, luentosarjan aikana tehtävät kotitehtävät, kurssin jälkeen palautettava etätehtävä. 8 op: kaikki edellinen ja lisäksi tiedekuntatentin yhteydessä suoritettava kirja ”Keskustelunanalyysin perusteet” (toim. Liisa Tainio)
7 tuntia (kolme kokoontumista) luokkahuonetyöskentelyä, 8 verkon kautta vastaanotettavaa luentoa, kotitehtäviä. Periodit III (12.1. alkaen) ja IV. Tiedustelut: anssi.perakyla@helsinki.fi. Kurssiassistenttina toimii YTM Mika Simonen: mika.simonen@helsinki.fi.
Kurssilla opiskelijat perehtyvät vuorovaikutusaineistojen analysointiin keskustelunanalyyttisen menetelmän avulla. He tutustuvat menetelmän lähtökohtiin, keskeisiin näkökulmiin sekä keskustelunanalyyttiseen tutkimusprosessiin. Kurssin käytyään ja oppisisällöt omaksuttuaan opiskelijat pystyvät toteuttamaan pro gradu-tasoisen tutkimuksen keskustelunanalyyttista menetelmää käyttäen.
Kurssi koostuu luennoista (joista kolme toteutetaan face to face ja kahdeksan vastaanotetaan verkon kautta), luentoihin liittyvistä tehtävistä harjoituksista ja laajemmista kotitehtävistä. Kurssin hyväksyttävä suorittaminen vaatii osallistumista luentoseminaareihin ja harjoituksiin, sekä kotitehtävien suorittamista. Kurssin osanottajat voivat suorittaa myös etätehtävän joka palautetaan kurssin jälkeen.
Kurssin luokkahuonekokoontumiset ovat 12.1. klo 15-18 U40 sali 9, 9.3. klo 16-18 U40 sali 24 ja 30.3. klo 16-18 U40 sali 7.
Kurssimateriaalit, kuten luennot ja käytettävät aineistot, jaetaan verkon kautta. Aineistojen käyttö on sallittu ainoastaan tämän kurssin tarkoituksiin ja opiskelijoilta pyydetään allekirjoitettu sitoumus tämän varmistamiseksi. Aineistot sijoitetaan suojatulle palvelimelle.
Kurssirunko
Viikko 3 (kokoontuminen ma 12.1. klo 15-18, Unioninkatu 40, sh. 9) Johdanto
Viikko 4 Keskustelunanalyysin teoreettisia lähtökohtia
Viikko 5 Keskustelunanalyyttinen tutkimusprosessi
Viikko 6 Vuorovaikutuksen pinta- ja syvärakenne
Viikko 7 Kertomukset ja kertominen keskustelussa
Viikko 8 Miten osapuolet säätelevät osallistumistaan keskusteluun
Viikko 9 Ajan ja toimintamahdollisuuksien jakaminen vuorovaikutuksessa
[Väliviikko 10]
Viikko 11 (Kokoontuminen ma 9.3. klo 16-18, Unioninkatu 40, sali 40) Miten osallistujat vaikuttavat toistensa toimintaan keskustelussa
Viikko 12 Samanmielisyyden suosiminen keskustelussa
Viikko 13 Yhteisen ymmärryksen säilyttäminen
Viikko 14 (Kokoontuminen ma 30.3. klo 16-18, Unioninkatu 40, sali 7) Yhteenvetoa
Målsättning: Kursen avser att öka och fördjupa kunskaperna i aktuella kvalitativa forskningsmetoder med betoning på olika analysformer och förklaringssystem. Syftet är att studenterna presenterar och diskuterar teoretiska och metodologiska problem i olika forskningsuppgifter. Därutöver granskas analysernas utförande och tolkning grundligt. Målet är att studenterna efter kursen har förmågan att välja och använda analysmetoder, samt tolka desamma
Ansvarig lärare: Professor, docent Ilse Julkunen e-post: ilse.julkunen@helsinki.fi
Tid och plats: 23.9.- 2.12.2008 tisdagar kl 9-12, Porthania P 673
Program:
23.9 Ilse Julkunen: Introduktion till kursen, forskningsprocessen, metodval och tolkningar. Presentation av kursprogrammet och arbetsuppgifterna. Indelning av deltagarna i mindre grupper. Kort introduktion till BSCW.
30.9 Ilse Julkunen: Vad är praktikforskning och hur kan man gå tillväga?
7.10 Stina Sjöblom och Anne Pontán: Aktionsforskning i teorin och praktiken
14.10 Camilla Nordberg: Finländska romers röster – Hur analyserar man berättelser om tillhörighet och identitet? Arbetsuppgifter
28.10 Johanna Björkenheim: Biografiska och narrativa metoder och analyser. Malin Ek-Lindström: Hur analyserade jag anhörigas berättelser?
4.11 Harry Lunabba: Fallanalyser
11.11 Katarina Fagerström: Innehållsanalys
18.11 Sirpa Wrede: Hur kan man använda existerande material? – analysmetoder och möjligheter
2.12 Ilse Julkunen: Feedback och genomgång av slutarbeten
Föreläsningar, grupparbeten och individuellt slutarbete. Under kursen skriver deltagarna föreläsningsdagbok och utför uppgifter relaterade till olika forskningsmetoder och utför ett grupparbete i slutet av kursen. Studerande med sociologi som huvudämne utför en extra uppgift så att kursen för deras del omfattar 8 sp.
Sosiologian pää- ja sivuaineopiskelijat, jatko-opiskelijat
Luentosarjassa sosiologian eri osa-alueiden asiantuntijat esittelevät sosiologian keskeisimpiä teoreettisia käsitteitä ja näiden käsitteiden käyttöä empiirisessä sosiaalitutkimuksessa.
27.10. Matti Kortteinen: Rakenne03.11. Erkki Kilpinen: Rutiini
10.11. Pekka Sulkunen: Valta
17.11. Anssi Peräkylä: Mieli
24.11. Mianna Meskus: Ruumis
01.12. Riitta Jallinoja: Perhe
08.12. Aino Sinnemäki: Väkivalta
Kurssi suoritukseen kuuluvat läsnäolo luennoilla ja yhteen luentoon ja sen taustamateriaaliin perustuva essee (pituus 6 liuskaa, fontti times 12). Essee palautetaan viimeistään 18.12. printattuna joko Anssi Peräkylälle tai Aino Sinnemäelle.
Kuhunkin luentoon liittyvä taustamateriaali on sosiologian laitoksen aulassa (3 kerros) olevassa mapissa, josta opiskelijat voivat sen itse monistaa.
10.03.2009 - 28.04.2009 (4. periodi) Tiistai 14-16, Unioninkatu 40 sali 7
Kurssi on luentokurssi, jolle ei tarvitse ilmoittautua ennakkoon.
Muista mahdollisista korvaavuuksista opiskelijan tulee itse sopia kyseisen vastuuopettajan kanssa.
Kasvava ihmisten, tavaroiden ja informaation kierto ovat avanneet uusia toiminnan ja kokemisen areenoja lapsille, mutta myös uudenlaisia lapsuuden hallinnan muotoja. Kurssilla tarkastellaan lapsuuteen liittyviä ilmiöitä ja niiden sosiologisia haasteita erityisesti tilan ja liikkuvuuden näkökulmista. Käsiteltäviä aiheita ovat esimerkiksi kaupungissa liikkuminen, maahanmuutto, materiaalinen kulttuuri ja institutionaaliset ympäristöt. Luennoitsijat lähestyvät aihettaan aineisto- ja menetelmäkeskeisesti, samalla valottaen tutkimuksenteon erilaisia arkisia ongelmia.
Kurssin tarkempi ohjelma ilmoitetaan myöhemmin.
Kurssi suoritetaan opintopäiväkirjalla, johon sisällytetään myös artikkeleiden lukemista.
1. Luennot
2. Kirjallisuusseminaari
3. Työpaja
Sosiologian tutkimusalat I, oj:t 420, (Terveyssosiologia), 426, (Perhesosiologia), 430, (Sukupuolen sosiologia), 439, (Tieteen ja teknologian tutkimus)
Sosiologian tutkimusalat II, oj:t 820, (Terveyssosiologia), 826, (Perhesosiologia), 830, (Sukupuolen sosiologia), 839, (Tieteen ja teknologian tutkimus)
Kurssilla käsitellään äitiyshuollon lääketieteellisten teknologioiden ja tietomuotojen yhteiskunnallisia ja poliittisia kysymyksiä. Luennot etenevät yleisistä biopolitiikan teemoista kohti lisääntymislääketieteen uusimpia erityiskysymyksiä, koskien sikiöseulontoja, hedelmöityshoitoja ja kantasolututkimusta. Kurssin käsitteelliset lähtökohdat ovat foucault’laisessa biopolitiikan analyysissa, tieteen- ja teknologiantutkimuksessa sekä antropologisessa sukulaisuustutkimuksessa
Ohjelma
Kurssilla käsitellään lisääntymisterveyteen liittyviä kansainvälisiä ja eteläisen Afrikan hallitusten linjauksia ja toimia, sekä lisääntymisterveyden eri osa-alueiden tilannetta ja niiden muutoksia eteläisessä Afrikassa. Käsiteltäviä aiheita ovat mm. syntyvyys, perhesuunnittelu, abortit, HIV-epidemia, muut sukupuolitaudit, äitiyskuolleisuus ja -terveys, nuorten lisääntymisterveys ja lisääntymisterveyteen liittyvien terveyspalvelujen saatavuus.
Alustava ohjelma14.1.-8.4.2009 keskiviikkoisin klo 16-18, Siltavuorenpenger 20A sh.303
Verkkokurssi
Lisätietoja: tarja.tolonen(ät)helsinki.fi
Opiskelu tapahtuu pääosin verkossa Moodle-verkko-opetusohjelmaa käyttäen, sinne pääsee osoitteesta https://moodle-server.it.helsinki.fi/moodle/login/index.php Kirjaudutte sisään omalla yliopiston tunnuksellanne ja salasanallanne. Kurssikohtainen koodisana annetaan sähköpostilla ennen kurssin alkua. Ilmoittautuminen Weboodin kautta.
Opintojaksoon liittyvät yksityiskohtaiset tehtävänannot annetaan kaikki Moodlen kautta: pääosin ne koostuvat luennoista (ladattavissa netistä), luettavista artikkeleista (löytyvät kirjaston elehtien kautta tai kopioitavissa Vironkatu 1 5b kerros aulassa) sekä näihin liittyvistä kirjallisista töistä.
Opintojakso on jaettu neljään osioon:
Jokainen osio edellyttää siis kahden luennon kuuntelua sekä yhteen artikkeliin tutustumista sekä kirjalliseen tehtävään vastaamista. Erillistä tenttiä ei ole. Tehtävien tekeminen on mahdollista myös ryhmätyönä, tästä sovitaan kurssin alkaessa.
Verkko-opetus ja luennot verkossa (8 x 1,5 h), kirjallisuuden lukeminen, kirjalliset työt.
Opetuskieli: suomi, tekstit englanniksi ja suomeksi
Hyväksyttyjen arvosanojen asteikko 1-5
On Thursdays, Fridays and Mondays (+ one Wednesday) as follows:
Thursday 22.1.2009, 16-20 (o'clock)
Friday 23.1.2009, 14-18
Monday 26.1.2009, 14-18
Thursday 5.2.2009, 16-20
Friday 6.2.2009, 14-18
Monday 9.2.2009, 14-18
Thursday 26.2.2009, 16-20
Friday 27.2.2009, 14-18
Thursday 19.3.2009, 16-20
Friday 20.3.2009, 14-18
Thursday 16.4.2009, 16-20
Friday 17.4.2009, 14-18
Wednesday 29.4.2009, 14-18
Korvaa 5 op opintojaksosta 75632. Kvalitatiivisen tutkimuksen analyysimenetelmät
Luennot ovat avoimia, mutta seminaareihin otetaan enintään 20 luennot suorittanutta opiskelijaa.
Perehtyä laadullisen sosiaalitutkimuksen, erityisesti teemahaastattelun metodologisiin ja eettisiin kysymyksiin sekä refleksiivisyyden merkityksiin tutkimuksen eri vaiheissa (aineiston keruu, kentälle meno, analyysi ja kirjoittaminen). Erityispainotus on nuoriso-, sukupuoli- ja kehitysmaatutkimukseen kytkeytyvissä sensitiivisissä tutkimusaiheissa ja –asetelmissa sekä tutkijan ja tutkimukseen osallistujan välisissä (valta)suhteissa.
Luennoilla käsitellään teemahaastatteluun liittyviä käytännön eettis-metodologisia kysymyksiä. Luennot koostuvat yleisestä osuudesta ja molempien luennoitsijoiden omista tutkimusprojekteista nousevista konkreettisista esimerkeistä. HUOM! Kaikki luennot 3 x 45 min.
Oppimispäiväkirjojen palautus viimeistään 17.2., jolloin seminaari alkaa. Seminaarit kokoontuvat viisi kertaa. Seminaareissa syvennetään luennoilla esille tulleita teemoja, keskustellaan ja luetaan kriittisesti kurssilla jaettavia suomen- ja englanninkielisiä artikkeleita. Ryhmissä voidaan myös käsitellä osallistujien kirjoittamia oppimispäiväkirjoja ja esseitä. Esseiden palautus viimeistään 24.3.
Aktiivinen osallistuminen luennoille ja oppimispäiväkirjan kirjoittaminen sekä osallistuminen seminaareihin ja esseen kirjoittaminen. Kurssista voi myös suorittaa pelkän luento-osuuden.
Lectures
Lectures are intended for both major and minor students in sociology. The seminar is mainly for sociology major students, but if space allows, sociology minor students can also participate. The course suits well for graduate students.
Regulating Lifestyles in the Welfare State 2008
Explaining inequalities has been the perennial ambition of the social sciences since the dawn of history, and increasingly so as modern societies have emphasized the universal sovereignty of citizens, of free wage labour and of consumers. Still inequalities exist, and Rousseau’s distinction between its natural and its social causes retains its relevance even today. There are strong ideological reasons for attributing inequalities to personal or collective aptitudes and to minimize the role of political decisions, power differences and cultural factors as regulators of equalities and inequalities in different areas. On the other hand, many classical explanations of inequalities such as class theory or stratification theory are also complicated by the growth of the new middle class in advanced countries and by processes of globalization everywhere. The 2008 Regulating Lifestyles in the Welfare State -course takes an overview of theoretical and empirical approaches to equality and inequality, emphasizing that there are different kinds of equalities and inequalities in society, and not all of them can be explained by one single theory. Poverty in affluent societies, for example, is not an automatic outcome of globalization or class structure; inequalities in health are in some ways a complex indicator of cultural processes; and many formal norms of equality between men and women or between ethnic groups, however carefully supervised, cover underlying social processes that mitigate their effects. The course consists of 12 lectures held in English by international and Finnish social scientists. In addition to the lecture series, it is possible for the students to participate in seminar work to gain extra credits. The seminar groups function in Finnish and produce an extensive written assignment on a theme related to the lectures.
Programme:Luentosarja sopii hyvin sosiologian aine-, syventäviin ja jatko-opintoihin sekä sosiologiaa sivuaineena opiskeleville.
Kurssi voidaan suorittaa joko tavallisena luento- ja kirjallisuuskurssina (5 op) tai teemaseminaarina, jolloin siihen liittyy luentojen ja kirjallisuuden lisäksi ryhmätyöskentelyä (8 op yhdessä luentokurssin kanssa). Myös yksittäisiä luentoja voi kuunnella, jolloin suositellaan luentopassin käyttöä (saa sosiologian laitoksen kansliasta). Kurssin yhteydessä tentittävä kirjallisuus ilmoitetaan myöhemmin. Seminaariryhmien täyttyessä on pääaineopiskelijoilla etusija.
The course is well suited for undergraduate and doctoral students majoring in sociology, as well as students who take sociology as their minor subject. All lectures will be held in English and the course reading material can be provided in English if necessary. If you only want to attend individual lectures, please make use of the ‘lecture passport’ (available at the office of the Department of Sociology).
Ks. tarkemmin sosiaali- ja kulttuuriantropologian sivulta http://www.valt.helsinki.fi/opas2008/antro/Kjohdk/
Kurssista ei annata erillistä arvosanaa, vaan suoritus joko hyväksytään tai hylätään.
Oj 432 ja 832 Sosiologian tutkimusalat SOSIAALINEN VUOROVAIKUTUS (2 tai 8 op)
Kurssilla perehdytään sosiaalisen vuorovaikutuksen tutkimukseen keskustelunanalyyttisestä näkökulmasta, sekä käsitteellisesti että käytännössä. Kurssin pääpaino on institutionaalisessa vuorovaikutuksessa, sen tutkimuksen teoreettisissa ja metodologisissa perusteissa ja erityisesti opetuksen ja oppimisen vuorovaikutuksessa. Kurssilla käsitellään myös muutosta ja kehittymistä keskustelunanalyyttisestä näkökulmasta. Suoritusmuotona on luentotentti. Harjoitusryhmässä käsitelty kirjallisuus tentitään luentotentin yhteydessä. Harjoitusryhmässä tehdään lisäksi kotitehtäviä.
Kurssille ilmottaudutaan ennen ensimmäistä opetuskertaa (10.3.). Kurssin luento-osuuteen (24 t / 2 op.) otetaan kaikki ilmottautuneet; harjoituksista (12 t.) ja kirjallisuudesta koostuvaan osuuteen (yhteensä 6 op.) otetaan sosiologian pääaineopiskelijoita ja korkeintaan viisi suomen kielen pääaineopiskelijaa ilmottautumisjärjestyksessä. Ilmottautumisen yhteydessä on mainittava, haluaako osallistua harjoituksista ja kirjallisuudesta koostuvaan osuuteen. Luennot ovat tiistaisin klo 9-11, alkaen 10.3, paitsi v. 17 jolloin luento on ke. 23.4. Harjoitukset ovat torstaisin kl. 9-11, paitsi v. 16 ja v. 18 jolloin harjoitus on ti. 14-16. Tentti on tiistaina 19.5.
Sosiologian pääaineopiskelijat
Oj 110
Yksi kohta opintojaksosta 130 (sosiologinen tutkimus ja yhteiskuntapoliittinen keskustelu)
Sosiologian pää- ja sivuaineopiskelijat
Kurssilla esitellään seitsemän sosiologian laitoksen tutkimusalaa. Kurssi antaa kuvaa laitoksella tehtävästä tutkimuksesta ja auttaa kandidaatintutkintoon kuuluvien tutkimusalojen valinnassa.
Kurssin suoritukseen kuuluu läsnäolo luennoilla ja 4-5 liuskan pituinen kirjallinen työ, joka perustuu yhteen luentoon ja samaa aihepiiriä käsittelevään, luennoitsijan valitsemaan artikkeliin, jonka voi kopioida itselleen kurssin kansiosta.
Valtiotieteellisessä tiedekunnassa on tehty yhteiskuntatieteellisesti orientoitunutta naistutkimusta 1960 – 1970-luvun vaihteesta lähtien. Miten sukupuolta tutkitaan tänä päivänä yhteiskuntatieteissä? Mitkä teemat ja kysymyksenasettelut ovat nyt esillä ja miksi? Luentokurssilla valtiotieteellisen tiedekunnan eri ainelaitosten tutkijat etsivät vastauksia näihin kysymyksiin esittelemällä sellaisia teemoja, käsitteitä ja teorioita kuten ihmiskauppa, EU, media, sateenkaariperheet, maskuliinisuus, ruumiillisuus ja queer-teoria. Luennoitsijat myös avaavat luennoilla tutkimusprosessejaan eli sitä miten he itse tekevät naistutkimusta. Kurssin suorittaminen ei edellytä aikaisempia naistutkimusopintoja.
Luentokurssi on samalla yksi ensimmäisistä tiedekunnan kaikille opiskelijoille avoimen naistutkimuskorin kursseista. Kurssi järjestetään yhteistyössä valtiotieteellisen tiedekunnan kaikkien ainelaitosten ja Kristiina-instituutin kanssa.
Ohjelma
1. periodi
Oppimispäiväkirja (ks. korvaavuudet ainelaitoksien opinto-oppaista)
Kurssiin kuuluu myös 5.12. klo 9 - 16 U40 sali 12:ssa järjestettävä uusien opiskelijoiden seminaari, jossa keskustellaan syyslukukauden aikana esille nousseista opiskeluun liittyvistä kysymyksistä.
Sosiologian laitos ja yhteiskuntapolitiikan laitos järjestävät kurssin Suomi ikääntyy tiistaisin ja torstaisin 13.1. – 26.2. 2009 (8-10 luentokertaa), pitopaikkana U40, Sali 2, kello 16-18. Kurssilla tarkastellaan väestön ikärakenteen muutosta ja sen erilaisia yhteiskunnallisia ja yhteiskuntapoliittisia seurauksia. Kurssilla esiintyy ikääntymisen tutkimuksen ja -politiikan eri alojen asiantuntijoita.
Kurssi on 4 opintopisteen laajuinen ja korvaa seuraavia opintoja:
Sosiologian laitos Väestötieteessä ja sosiologiassa osan opintojaksoista 130, 420, 820, 4302, 238, 531 ja 532
Yhteiskuntapolitiikan laitos Hyvä yhteiskunta kaikenikäisille liiteraportteineen ja Julkunen Raija & Pärnänen, Anna: Uusi ikäsopimus opintojaksosta V2 Vanhenemisen tutkimuksen ajankohtaisia kysymyksiä tai sopimuksen mukaan teoksia jostakin toisesta opintojaksosta.
Kurssin hyväksytty suorittaminen edellyttää osallistumista luennoille ja oppimispäiväkirjan tekemistä. Oppimispäiväkirja palautetaan paperikopiona tiistaihin 3.3. mennessä Pekka Martikaiselle sosiologian laitokselle tai Antti Karistolle yhteiskuntapolitiikan laitokselle.
Luentokurssi (12 krt)
Kurssin järjestävät yhteistyössä Miessakit ry, Etnisten suhteiden ja kansainvälisen muuttoliikkeen tutkimuksen seura ETMU ry ja sosiologian laitos. Yhteydenotot: Lotta Haikkola (lotta.haikkola@helsinki.fi)
Kurssin sisältö / ohjelma:
Miehet ovat kaikkialla keskeisiä yhteiskunnallisia toimijoita, mutta miehen roolit ja heihin kohdistuvat odotukset vaihtelevat paljon. Maahanmuuttajamiehiin yhdistetään herkästi mielikuvat joustamattomuudesta, takapajuisuudesta ja miessukupuolen valta-asemasta. Miehen toiminnan taustalla ei ole kuitenkaan yhtä ainoaa uskontoon, kulttuuriin tai sukupuolirooliin liittyvää juurisyytä.
Kurssilla tarkastellaan miessukupuoleen ja kulttuuriseen monimuotoisuuteen liittyviä kysymyksiä monitieteisesti ja myös käytännönläheisesti. Eri asiantuntijat tarkastelevat erityisesti Suomessa asuvien maahanmuuttajamiesten tilannetta mm. työmarkkinoiden, yhdistystoiminnan, palvelujärjestelmän, uskonnon, kielen, sekä väkivallan ja rikollisuuden näkökulmista. Yksityiskohtainen kurssiohjelma julkaistaan myöhemmin.
Luentokurssin hyväksyttävä suorittaminen edellyttää läsnäoloa vähintään 10 luentokerralla. Läsnäolijoiden nimet kerätään luennoilla.
Sosiologian pääaineopiskelijat
Tenttiin valmistavat lukupiirit, joissa opiskellaan oj 134:n tenttiä varten lukemalla kohdan 1 kirjaa (Heiskala, Toiminta, tapa ja rakenne).
Pääaineopiskelijat
Tenttiin valmistavat lukupiirit, joissa opiskellaan oj 134:n tenttiä varten lukemalla kohdan 1 kirjaa (Heiskala, Toiminta, tapa ja rakenne).
Korvaa sosiologian maisterinopinnoista opintojaksosta 75400 (Sosiologisen teorian suuntaukset II) yhden kohdan, ei kuitenkaan Delantyn toimittamaa kirjaa.
Korvaa 3 op sosiologian tutkimusalat I:stä (oj 75420, terveyden sosiologia tai oj 754302, terveys, kuolleisuus ja väestön ikääntyminen) tai sosiologian tutkimusalat II:sta (oj 75820, terveyden sosiologiaoj 758302, terveys, kuolleisuus ja väestön ikääntyminen)tai väetötieteen maisteriopinnoista oj:sta 75238 (eurooppalaisen väestönkehityksen haasteita) tai 75531 (väestötieteen erikoisala) tai 75532 (väestötieteen tutkimusalat); sosiaalipsykologian opintojaksosta sp55.
Kurssi on tarkoitettu sosiologian, sosiaalipsykologian ja yhteiskuntapolitiikan perus- ja jatko-opiskelijoille sekä muiden tiedekuntien sivuaineopiskelijoille.
Kurssilla käsitellään keskeisiä väestöryhmien välisistä terveyseroja ja niihin vaikuttavia tekijöitä. Luennot painottuvat empiiristen tulosten lisäksi teoreettisiin ja käsitteellisiin lähtökohtiin. Luentojen lopussa on aikaa keskustelulle. Kurssi on tarkoitettu sosiologian, sosiaalipsykologian ja yhteiskuntapolitiikan perus- ja jatko-opiskelijoille sekä muiden tiedekuntien sivuaineopiskelijoille.
Ohjelma:11.9. Tapani Valkonen: Sosioekonomiset kuolleisuus- ja terveyserot
18.9. Jon Ivar Elstad (Oslo): The educational gradient in health behaviours among adolescents: How should it be understood?
25.9 Mikko Laaksonen: Aineelliset olosuhteet ja terveys
02.10 Leena Koivusilta: Terveyskäyttäytyminen ja terveyserot
09.10 Ari Haukkala: Terveydentilan psykososiaaliset determinantit
16.10 Elianne Riska: Sukupuoli terveyden määrittäjänä (ruotsiksi)
(20-26.10 opetusperiodien väliviikko)
30.10 Pekka Martikainen: Työttömyys, työn epävarmuus ja terveys
6.11 Kaisla Joutsenniemi: Asumismuoto, perhe ja terveys
13.11 Eero Lahelma: Terveyserot kansainvälisessä perspektiivissä
20.11 Sakari Karvonen: Alueen ja kontekstuaalisten tekijöiden yhteys terveyteen
27.11 Kristiina Manderbacka: Terveyspalvelut ja terveyserot
Suoritus: osallistuminen luennoille+luentopäiväkirja, 3 op
UNIT 1. INTERNATIONAL MIGRATION AND FINLAND TODAY (3 hours)
UNIT 2. EMIGRATION: FORCED AND OTHER CAUSES (3 hours)
UNIT 3. IMMIGRATION AND INTEGRATION – POLICIES AND CHALLENGES (3 hours)
UNIT 4. SEMINAR DAY – PRESENTATIONS OF ESSAYS (3 hours)
UNIT 5. FUTURE OF INTERNATIONAL MIGRATION AND FINLAND, FINNISH MIGRATION -AD-MINISTRATION, RESEARCH AND EMPLOYMENT POSSIBILITIES
OBLIGATORY (*) AND SUGGESTED READING:
MPI Migration Information Source http://www.migrationinformation.org/?mpi Huge quantity of academically relevant analysis.
UNHCR* Geneva 1951 Convention on the Status of Refugees. http://www.unhcr.org/protect/PROTECTION/3b66c2aa10.pdf (LECTURE UNIT 2)
Tanner, Arno* Finnish Integration Policy Will Face Increasing Pressure, Canadian Diversity, Fall 2006, Vol. 5:3 (LECTURE UNIT 3)
Tanner, Arno* Risking Brain Drain. Harvard International Review. 8/2006. http://hir.harvard.edu/articles/1446/ (LECTURE UNIT 2)
Tanner, Arno* Brain drain and beyond: returns and remittances of highly skilled migrants. Global Migration Perspectives No 24. 2005 Geneva: Global Commission on International Migration. Available at http://www.gcim.org/ir_gmp.htm (LECTURE UNIT 2)
Tanner, Arno The Future of International Migration Governance. East-West Books Helsinki. Helsinki 2006. (LECTURE UNITS 1, 2, 3)
Tanner, Arno Emigration, brain drain and development – The case of Sub-Saharan Africa. Migration Policy Institute and East-West Books Helsinki. Washington DC. Fall 2005. (LECTURE UNIT 2)
Tanner, Arno (Ed.) The forgotten minorities of Eastern Europe. East-West Books Helsinki. 2005. (LECTURE UNIT 2)
Tanner, Arno* Eastern European Roma – Still searching for inclusion. Migration Information Source. 2005. Washington D.C. Available at http://www.migrationinformation.org (LECTURE UNITS 2, 3)
Tanner, Arno* Finland’s prosperity brings new migrants. Migration Information Source. Washington D.C. Available at http://www.migrationinformation.org/Profiles/display.cfm?ID=267 (LECTURE UNITS 1, 3, 5)
Tanner, Arno The situation of the Roma will improve. The Eurasian Politician. 5/2002. Available at http://www.cc.jyu.fi/~aphamala/pe/issue5/eumap.htm (LECTURE UNIT 2, 3)
Lectures by instructor, discussion and obligatory course essay
Sociology minor and major students
Organizer: University Lecturer, Docent Pekka Kosonen, Department of Sociology, University of Helsinki. In cooperation with Renvall Institute, The Nordic Studies Programme.
The course is targeted at foreign and Finnish students from various disciplines, who are interested in the Nordic welfare model, European integration and globalization. It includes lectures and an examination, which gives 4 ECTS credits for the participants.
In addition, a separate seminar, which is voluntary, is organized in the third quarter (Jan 13th . - Feb 24th, 2009). It includes discussion on some selected articles, and an essay on the topics of the course. (For sociology students, this can be extended to a Bachelor exam.) This gives 4 ECTS credits.
Kurssiin kuuluu luentojen lisäksi ohjattuja harjoituksia kaksi tuntia viikossa.
Kurssin tavoitteena on
Kurssin suorittaneiden odotetaan näin
Verkkomateriaali löytyy osoitteesta http://www.valt.helsinki.fi/sosio/vaesto/index.html . Huomatkaa materiaalia tulostettaessa, että vanhemmat Microsoftin Internet Explorer -selaimet jättävät rivien oikeanpuoleiset päät tulostamatta. Sivut näyttäisivät sen sijaan tulostuvan ongelmitta kahden muun yleisesti käytetyn selaimen, Netscapen ja Mozillan/Firefoxin eri versioilla. Näillä selaimilla voi myös suurentaa tekstin kokoa ruudulla. Vanhempien Internet Explorer -versioiden käyttäjien on käytettävä tulostuksessa kiertotietä. Tekstitiedoston voi esimerkiksi tallentaa verkosta omalle kiintolevylle, jonka jälkeen tulostus hoidetaan lukemalla tiedosto Word-ohjelmaan ja tarpeen vaatiessa muokkaamalla tiedostoa tällä ohjelmistolla.
Kurssi on verkkoavusteinen kurssi, joka järjestetään kahdesti lukuvuodessa. Kurssille osallistuminen edellyttää ilmoittautumista WebOodissa. Luentoja tukee laaja verkon kautta opiskeltavaksi tarkoitettu materiaali. Kurssi suoritetaan kirjallisilla harjoitustehtävillä, joiden tehtäväannot jaetaan ilmoittautumisajan päätyttyä BSCW-ohjelmalla luodun kurssialueen kautta. Kurssin suorittaminen edellyttää kaikkien harjoitustehtävien tekemistä kurssin alussa ilmoitetun aikataulun puitteissa. Osa harjoitustehtävistä arvostellaan, ja kurssin arvosana muodostuu näistä tehtävistä saatujen arvosanojen perusteella.