Teorier om metaforer

Det finns två grundläggande filosofiska uppfattningar om metaforer. Enligt den ena uppfattningen har metaforer endast en dekorativ funktion, enligt den andra har metaforer även en kognitiv funktion. Aristoteles kan sägas representera den förstnämnda uppfattningen. Mera explicit har denna uppfattning förespråkats av upplysningsfilosofer och nypositivister. Den andra uppfattningen enligt vilken metaforer även har en kognitiv funktion representeras bl.a. av Vico, romantikens filosofer, Nietzsche och hermeneutiska filosofer. Under senare tid har speciellt Lakoff och Johnson betonat metaforernas kognitiva betydelse.

Enligt äldre, "klassiska" teorier är syftet med metaforiska uttryck främst estetiska och retoriska: med metaforer kan poeter stimulera känslor och talare övertyga åhörare. Enligt den kognitiva synen på metaforer spelar metaforerna även en betydelsefull roll när vi förstår (eller missförstår) fenomen. Först och främst är metaforerna viktiga när vi försöker förstå nya, obekanta och abstrakta fenomen, men enligt en del teoretiker är metaforerna viktiga för förståelse i allmänhet. Ett förslag till en indelning av metaforteorier är följande: ersättningsteori, jämförelseteori, anomaliteori, interaktionsteori och domäninteraktionsteori.

Enligt ersättningsteorin innebär en metafor en ersättning av ett bokstavligt uttryck med ett bildligt uttryck. Skälet till ersättningen kan förutom estetiska och retoriska vara att metaforen utgör ett kortare sätt att uttrycka ett förhållande. Metaforer betraktas även som förkortade liknelser. Denna teori kan förefalla stämma väl överens med vissa metaforer, så som när en hjälpsam människa kallas ängel eller när erfarenheter som innebär ökade kunskaper eller djupare förståelse kallas en skola. Ersättningsteorin stöter dock på problem redan då det gäller metaforiska uttryck för fenomen som saknar bokstavliga uttryck.

Enligt jämförelseteorin bygger metaforen på likheter mellan sakledet och bildledet. Exempelvis metaforen "livet är en teater" tolkas här som liktydig med (liknelsen) "livet är som en teater". De gemensamma egenskaperna eller karaktärsdragen utgör metaforens grund. Vid jämförelsen mellan leden överförs dessa karaktärsdrag från bildledet till sakledet. Däremot överförs inte de av bildledets egenskaper som står i konflikt med de (från förut kända) egenskaper som sakledet har. Ett uppenbart problem med jämförelseteorin är att de påstådda gemensamma egenskaperna själva ofta är bildliga. De likheter som man ser mellan sakled och bildled behöver inte vara objektiva. De egenskaper (den konnotation eller det innehåll) som överförs från bildledet till sakledet kan bygga på felaktiga trosuppfattningar eller på den roll bildleden spelar i ett visst sammanhang.

Anomaliteorin utgår ifrån att ett bildligt användande av ett ord innebär en anomali. I motsats till jämförelseteorin tar anomaliteorin fasta på skillnaderna mellan bildled och sakled. Dessa olikheter, som ofta innebär att ett metaforiskt uttryck blir absurt om det tolkas bokstavligt, anses vara en förutsättning för metaforen. Först en abstraktion på en högre nivå, där man bortser från olikheterna, övervinner absurditeten. Mot anomaliteorin kan man invända att ett metaforiskt uttryck inte alltid utgör en absurditet då det tolkas bokstavligt. Uttryck och t.o.m. hela meningar kan ibland förstås så väl i bokstavlig som överförd betydelse.

Interaktionsteorin betraktar varken skillnaderna eller likheterna mellan sakled och bildled som grundläggande. Istället tar interaktionsteorin fasta på att de karaktärsdrag som överförs från bildledet till sakledet ofta själva är bildliga eller subjektiva. Medan bildleden påverkar förståelsen av sakledet påverkar även sakledet uppfattningen av bildledet. När man säger att en människa är ett svin överförs inte bara svinets egenskaper på människan, utan även mänskliga egenskaper på svinet. Interaktionsteorins kändaste företrädare och pionär är I. A. Richards, som lanserade termerna tenor och vehicle. Enligt Richards är metaforens betydelse ett resultat av växelverkan mellan två tankar.

Domeninteraktionsteorin ser förutom mellan bildled och sakled en växelverkan även mellan de sammanhang, områden eller domän i vilka de två leden hör hemma.


Startsida

  http://www.wadenstrom.net/metaforer    ralf.wadenstrom@helsinki.fi