Ralf Wadenström (1999)

Det tvetydiga millennieskiftet

Överallt stöter man på talet 2000 – inte bara på milleniumprylar. Talet 2000 ingår i namnen på otaliga tekniska, politiska och ideella projekt, som enligt planerna skall förverkligas senast nästa år. Millennieskiftet anses i sig vara ett argument för förändring. Talet 2000 kan även stå för framåtskridande i allmänhet, så som i namnet på den populärvetenskapliga tidskriften Tiede 2000. År 2000 representerar en ny vetenskaplig och teknisk tidsålder, om än årtalet har förlorat en del av sin futuristiska klang när vi närmat oss det magiska året. Skrivet i siffror kan uttrycket '2000' ge ett sken av matematisk exakthet och vetenskaplig saklighet, men den strikta vetenskapligheten är en illusion. Trots att alla i det globala nätet anslutna (fungerande) datorer nästa år kommer att skriva år 2000, är tideräkningen inte religiöst eller ideologiskt neutral. Att de flesta datorer nästa år skriver 2000 beror ofrånkomligen på att det förflutit (nästan) 2000 år sedan Jesu födelse.

Tideräkningen, enligt vilken nästa år är det tvåtusende året, kallas den dionysiska tideräkningen. Denna tideräkning har fått sitt namn efter abboten Dionysius Exiguus, som kring år 525 e.Kr. beräknade tidpunkten för Kristi födelse till år 754 efter staden Roms grundande eller år 5508 efter världens skapelse. Dionysius fick i uppdrag att bestämma när påsken skulle infalla åren 228 – 247 räknat från kejsar Diocletianus tronbestigning. Dionysius föredrog dock att räkna de ifrågavarande åren från "vår Herre Jesu Kristi inkarnation". Anno Diocletiani 248 blev sålunda anno Domini 532. Liksom Dionysius inte gillade att räkna åren från en okristen kejsare, ogillar en del människor att referera till Kristus och talar istället om före och efter "vår tideräknings början". Uttrycket är dock inte helt entydigt. Det finns många alternativa tideräkningar som fortfarande är i bruk, bland andra den diocletianska.

Behovet av en internationellt standardiserad tideräkning i dagens internationella och högteknologiska värld är uppenbart. Att vi i höst skriver just år 1999 efter Kristus och inte t.ex. år 207 efter den franska republikens grundande är dock ingen självklarhet. Flera internationella måttenheter går ju tillbaka till franska revolutionen. Medan metermåttet blivit en internationell standard, har emellertid revolutionskalendern och den republikanska tideräkningen även i Frankrike för länge sedan ersatts av den (ursprungligen av påven Gregorius XIII påbjudna) gregorianska kalendern och den kristna tideräkningen.

De flesta européer torde oberoende av konfession finna anledning att fira nyåret år 2000 speciellt högtidligt. Vad som ger anledning att uppmärksamma det magiska året varierar däremot. Många kristna kommer att fira Jesu Kristi födelse, trots att få sakkunniga tror att Jesus föddes just år 1 – troligen föddes han några år tidigare – och trots att, så vida Dionysius Exiguus mot förmodan träffade rätt i sin beräkning, det vid nästa nyår endast gått 1999 år sedan jubilaren föddes. Födelsedagsfirande kulminerar därför först julen år 2000. Inom den romersk-katolska kyrkan inleds firandet av jubileet, i enlighet med traditionen, redan julen 1999, men avslutas först trettondagen år 2001. Det allmänkristliga jubelåret inleddes redan den första söndagen i advent, då det nya kyrkoåret började, och avslutas definitivt först med den ekumeniska påskhögtiden år 2001, då den julianska och den gregorianska påsken råkar sammanfalla. Här kan man verkligen säga att julen vara skall till påska! Katoliker kommer dock alldeles speciellt att fira år tjugohundra som ett jubelår eller "heligt år", då Peterskyrkans och Pauluskyrkans heliga portar är öppna och då det erbjuds unika möjligheter till avlat (förlåtelse för synder) för dem som besöker den eviga staden. Så väl sekulariserade som religiösa västerlänningar kommer år 2000 att fira början på ett nytt århundrade och ett nytt årtusende, men en pedantisk minoritet tänker istället fira det tjugonde århundradets och det andra årtusendets sista år. Det tjugoförsta århundradet och det tredje årtusendet börjar ju egentligen först år 2001.

Det är helt riktigt att år tjugohundra inleder tjugohundratalet och ett nytt tiotal, som förslagsvis skall kallas 00-talet. Likaledes började 1990-talet redan den första januari 1990. Däremot började det tjugonde århundradets och det andra årtusendets sista årtionde först den 1 januari år 1991 och slutar först den 31 december år 2000. Egentligen kan vilken som helst period på tio, hundra eller tusen år betraktas som ett decennium, ett sekel respektive ett millennium. Helt fel är det därför inte att säga att ett nytt århundrade och ett nytt årtusende börjar nyåret år 2000, fastän det då endast gått 1999 år sedan tideräkningens början.

Att det andra årtusendets sista år, det tvåtusende året efter Kristus, ofta betraktas som det första året i ett nytt millennium beror på att man inte längre uppfattar årtalen som ordningstal och på att man – speciellt i Nordeuropa ­ vanligtvis använder arabiska siffror även för årtal. Tack vare våra arabiska siffror uppfattar vi att talet 2000 hänger samman med talen 2001 – 2999 eller åtminstone med talen 2001 – 2099, liksom vi med 1900-talet förstår åren 1900 – 1999. I den västerländska civilisationen ser man fram emot år 2000 som om man tittade på en kilometermätare: nästa nyår byts alla siffror ut. Detta ses som ett tecken på att mänskligheten passerar en milstolpe och marscherar in i ett nytt millennium. Lika väl är tidsindelningen liksom lokaliseringen av nyåret blott en konvention, som inte motsvaras av några dramatiska astronomiska händelser.

Betydelsen av år 2000 (eller år 2001) är även beroende av vilket språk man talar. På finska är 2000-luku (tvåtusentalet) mera svindlande än the 21th century är på engelska. Finskans 2000-luku, som kan uppfattas både som ett sekel och ett millennium, börjar (liksom 2000-talet på svenska) dessutom strikt taget ett år före det tjugoförsta seklet och det tredje millenniet. När det nya århundradet eller det nya årtusendet börjar beror egentligen på vilket århundrade respektive årtusende vi talar om! Det tredje millenniet börjar dock år 2001. Dess värre hindrar ingen dekonstruktion av millennieskiftet att datorernas s.k. Y2K-problem kulminerar vid årsskiftet 1999-2000 och inte först ett år senare.

Även om man inte vill ta ut millennieskiftet och det tredje årtusendet ett år i förskott, finns det skäl att skåla för år 2000 – och för Dionysius Exiguus. Seklets hundrade och den dionysiska erans tvåtusende år kan i sig vara värt ett jubileum och en milleniefest. Att vi ännu har jubelåret framför oss kan vi tacka Dionysius för. Om han hade lyckats bättre i sina uträkningar, skulle vi redan ha hela spektaklet bakom oss.


Texten har publicerats i Hufvudstadsbladet 12.12 1999.

W