Ralf Wadenström (2000)

Det egentliga millennieskiftet

För ett år sedan rådde det ett enormt ståhej kring millennieskiftet. Uppståndelsen dämpades inte av att experter hävdade att det tredje årtusendet egentligen skulle börja först den första januari år 2001. Stora summor satsades på festligheter och millennieprylar. På många håll, bl.a. vid huvudingången till Stockmanns varuhus i Helsingfors, fanns det räknare som räknade den återstående tiden till årsskiftet. Visst debatterades det bland lekmän om när övergången till det nya årtusendet egentligen skulle äga rum. Diskussionen fördes även på insändarspalterna i Hufvudstadsbladet, men nyheten om att man hade utlyst millenniefesten ett år för tidigt fick ingen större uppmärksamhet.

Det är allmänt känt att det den första januari 2000 endast gått 1999 år sedan den kristna tideräkningens början. En populär förklaring till detta är att en munk i tiden "glömde bort" år noll, men riktigt så enkelt förhåller det sig inte. Årtal är egentligen ordningstal och noll är inget ordningstal. Talet noll kan överhuvudtaget inte skrivas i romerska siffror. Likaledes finns det i kalendern inte en dag noll eller månad noll, utan det nya året börjar den första dagen (dag ett) i den första månaden. När klockan visar ett (01:00) har det visserligen redan gått en timme sedan dygnets början. Klockan meter tiden sedan dygnets början, men kalendern meter inte tiden sedan månadens, årets eller tideräkningens början. Datumet står istället för ordningsnumren på den påbörjade dagen och månaden och det påbörjade året. Alltså har det först vid utgången av år 2000 förflutit tvåtusen år sedan tideräkningens början, tusen år sedan det andra årtusendets början och hundra år sedan det tjugonde århundradets början. Vårt språkbruk är dock inte alltid så logiskt och konsekvent. Det hade redan förra nyåret gått hundra år sedan seklet i betydelsen 1900-talet började. Millennieskiftet inträffar således ett år efter sekelskiftet!

När den sjunde dagen i veckan börjar har det ännu bara gått sex dagar sedan veckans början. Ingen skulle hävda att den sjunde dagen i veckan skulle vara den första dagen i en ny vecka bara därför att en vecka består av sju dagar. Lika väl vill många envist hålla fast vid att det tusende året i ett årtusende, som per definition består av tusen år, är det första året i ett nytt årtusende. Så kan det rimligtvis inte vara.

När det tvåtusende året nu går mot sitt slut och vi står inför det tredje årtusendet och det egentliga millennieskiftet är hypen kring millennieskiftet redan över. Var experternas förklaringar till varför årtusendet växlar först vid årskiftet 2000-2001 allt för svåra för att begripas av vanligt folk, inklusive affärsmän och journalister? Har affärsmännen tagit lärdom av de ekonomiska flopparna från i fjol? Eller har man bara tröttnat på millenniefester? Svaret torde vara att ett nytt årtusende i sig saknar relevans för de flesta människor, varför det är svårt att kommersialisera det egentliga millennieskiftet. Denna gång hjälper dessutom inte datorernas år 2000-problem till att dramatisera och mystifiera årsskiftet.

I historieskrivningen delar man inte in tiden i årtusenden, utan istället i århundraden, årtionden och år. Ett årtusende är en allt för lång tid för att kunna ges en allmän karakterisering. Ett årsskifte eller ett nytt årtionde är därför paradoxalt nog viktigare än ett nytt årtusende. Således fanns det kanske trots allt större orsak att fira senaste nyår än det finns orsak att fira det stundande, egentliga millennieskiftet.

En person på lite över trettio har redan hunnit uppleva fem årtionden. Medelålders män och kvinnor minns (felaktigt) 60-, 70-, 80- och 90-talet som enhetliga perioder med enhetliga karaktärsdrag, trots att övergången från ett årtionde till ett annat inte i sig medfört några betydelsefulla förändringar. Vi måste alltid på något sätt dela in det förflutna i allmänna perioder, som inte bara är relevanta för oss själva, utan även för dem som vi umgås och kommuniserar med. Eftersom benämningarna 00-talet och the 00's inte är speciellt lyckade, kommer man kanske ändå att delvis frångå indelningen i dylika perioder.

Det har redan gått nästan ett år sedan 90-talet (åren 1990-1999) och 1900-talet (1900-1999) tog slut. Däremot har det tjugonde århundradet (1901-2001) ännu inte slutat och det tjugoförsta århundradet ännu inte börjat. Det tjugonde århundradet börjar och slutar alltså ett år efter 1900-talets början respektive slut. På svenska talar vi numera sällan om det adertonde, nittonde eller tjugonde århundradet, utan istället har vi gått in för att tala om 1700-talet, 1800-talet respektive 1900-talet, fastän det inte finns någon motsvarande benämning för det första århundradet efter Kristus. Att de olika beteckningarna för ett århundrade inte helt sammanfaller har i historieskrivningen sällan någon betydelse. Vi översätter utan problem 18th century till 1700-talet och 19th century till 1800-talet.

I den engelskspråkiga världen tog the 90's slut samtidigt som 90-talet, men the 20th century slutar och 21th century börjar strängt taget först inkommande nyår. Speciellt i London har man, trots fiaskot med Millenniedomen, skäl att nu en andra gång fira millennieskiftet. Här gäller det att satsa på matematiskt exakta, internationella standarder. Det Brittiska imperiet är ett minne blott, men nollmeridianen går fortfarande genom Greenwitch och London.

Lokalt kan det tredje årtusendet börja vid datumgränsen inkommande nyårsafton när klockan enligt lokal tid slår tolv (00:00), men universellt sett börjar det nya årtusendet när det är midnatt vid nollmeridianen. Det universella eller internationella datumet följer inte tiden vid datumgränsen, utan följer istället den universella tiden (UTC), som praktiskt taget sammanfaller med Greenwitchtiden (GMT). Kanske borde vi i Finland för säkerhets skull stanna uppe till klockan två nästa nyårsafton, för att inte sova när det nya årtusendet officiellt börjar. Missar vi detta millennieskifte, lär vi inte skall få uppleva flera.


Texten har publicerats i Hufvudstadsbladet 31.12.2000.

W