Grafiska användargränssnitt har under senare år gjort avancerad informationsteknik tillgänglig även för användare utan djupare kunskaper i ADB. I grafiska användargränssnitt associeras ikoner eller symboler med bestämda funktioner. Detta görs ofta med hjälp av metaforer. I operativsystemet Windows finns det arkiv, mappar, portföljer, skrivbord och papperskorgar, som inte är bokstavliga dito, men som tack vare lämpliga analogier gör systemet användarvänligt. Liknande metaforer eller analogier finns i andra operativsystem och program. Här är metaforerna medvetet valda, men valet av metaforer med vilka ny, svårbegriplig informationsteknik gestaltas är inte alltid förutbestämt.
För att förstå eller få grepp om någonting nytt, okänt, komplicerat eller abstrakt lånar man modeller från redan kända och mera påtagliga ting. När rymdskeppet var en nyhet föreställde man sig det som ett skepp för rymdfärder, liksom luftskeppet hade varit ett skepp för färder i luften. På ett liknande sätt förstår man idag datavirus som virus som smittar. När det gäller skepp kunde man hävda att omfånget av begreppet skepp har utvidgats, men vad virus beträffar är det uppenbart att det, trots det gemensamma namnet, handlar om två helt skilda begrepp, som förenas av en analogi.
Abstrakta begrepp kunde ofta betraktas som metaforer som gör svårbegripliga ting gripbara eller möjliga att fatta genom att låna dem kända former från mera påtagliga ting. Även naturvetenskapliga och tekniska begrepp kan vara metaforer, om än döda sådana. När ett ursprungligen metaforiskt myntat uttryck etableras inom ett nytt område frigörs det från sitt beroende av uttryckets (äldre) bokstavliga betydelse. Uttrycket förlorar sin humor eller sin poetiska klang och blir ett prosaiskt begrepp. Att även trådlösa (svanslösa) musar och runda musar kallas mus, beror inte på att de skulle likna bokstavliga möss, utan på att musen blivit en död metafor.
Giambattista Vico föreställde sig, i överensstämmelse med sin teori om historiska corsi och ricorsi, att hans samtida prosaiska tidsålder med dess abstrakta, döda tänkande hade föregåtts av poetiska tidsåldrar, men poetisk och abstrakt förståelsen kan mycket väl förekomma samtidigt. Ett svart hål är inte bokstavligen ett hål, vilket knappast någon fysiker heller föreställer sig. Men bland lekmän torde det vara allmänt att man uppfattar ett svart hål just med det bokstavliga hålet som modell. Att det svarta hålet kallas svart hål och inte t.ex. kosmisk implosion har ingen större betydelse för fysikern, men för lekmannen och science fiction författaren kan det ha en avgörande betydelse för förståelsen av vad ett svart hål är. Man kan tillägga att översättningen av black hole till hål istället för håla eller grop ytterligare kan påverka föreställningen av svarta hål. Förståelse av ett naturvetenskapligt fenomen och tekniska innovationer innebär ofta just igenkännande av en modell från ett annat område.
Då ett fenomen förefaller obegripligt försöker iakttagaren projicera en känd modell på fenomenet. Finner man inte en modell från ett specifikt område, lånar man en från ett annat. En modell som föråldrats på sitt ursprungliga område kan leva kvar som en överförd modell eller ett paradigm på ett annat område. Ett berömt exempel på ett föråldrat paradigm är den newtonska mekaniken. Medan den klassiska fysiken (åtminstone delvis) ersattes av en ny fysik, överlevde det mekanistiska paradigmet inom samhällsvetenskapen. Det mekaniska paradigmet har delvis föråldrats som en följd av kvantfysiken, relativitetsteorin och kaosteorin, men även som en följd av att det idag snarare är informatiken än mekaniken som formar tankemodellerna.
Ordet paradigm betyder ursprungligen det samma som förebild eller modell. Då ett paradigm i den kuhnska betydelsen präglats av en modell som överförts från ett område till ett annat, kan man säga att en viss metafor präglar ett rådande tänkesätt. Betydelseskillnaderna mellan metaforer, paradigm, tankeformer begrepp och idéer är flytande. Tidvis kan det vara fruktbart att frånse betydelseskillnaderna; tidvis är det viktigt att hålla termerna i sär och skärpa bestämningarna
En (natur)vetenskaplig text förväntas i regel använda sig av precisa och väldefinierade termer. Lika väl är många exakta naturvetenskapliga begrepp ursprungligen myntade som metaforer. När uttrycken etablerats har de blivit prosaiska begrepp, döda metaforer, som inte längre förknippas med uttryckets bokstavliga innebörd. Metaforer är dock inte alltid så döda som de kan förefalla.
I fysiken är det inte alltid klart om det handlar om en metafor eller bara en analogi när vi nämner två helt skilda men strukturellt likformiga ting med samma namn. Utan den gemensamma formen med mera konkreta ting och fenomen skulle det mången gång vara mycket svårt att gestalta fysikens värld. Fysiken har lånat många benämningar från andra områden och de flesta benämningar är allt annat än slumpmässigt valda. Men fysikens uttryck har i sin tur lånats till andra områden. När en fysikalisk benämning används i överförd bemärkelse på ett annat område hjälper erfarenheterna från fysiken oss att förstå ett fenomen utanför fysikens värld, men fysiken kan i sin tur ha lånat namnet från ett icke-fysiskt likformigt fenomen.
Det är inte alltid entydigt vad som är bokstavlig och vad som är bildlig mening. Det är klart att det finns en bildlig likhet mellan en söt flicka och ett sött bär, men båda kan hävdas vara så väl bildligt som bokstavligt söta. Ett liknande förhållande har vi mellan datavirus och organiska virus. Det finns många liknande exempel, men de är ofta bundna till ett visst språk.
Medlemmarna i en klass behöver inte förenas av en för alla gemensam egenskap, utan istället kan de sammanbindas av ett nätverk av familjelikheter och analogier. Ludwig Wittgenstein, som introducerade begreppet familjelikhet, nämner spel som ett exempel på hur familjelikheter håller ihop begrepp. Schack och fotboll behöver inte sinsemellan ha någonting essentiellt gemensamt, men de har flera olika gemensamma drag med andra former av spel.
När det gäller virus är det uppenbart att de två typerna av virus hör till helt skilda klasser eller kategorier. Det samma kan inte med säkerhet sägas om olika slag av makt (power). För en fysiker kan det förefalla som om fysisk energi, kraft (force) och effekt (power) är väsensskilda från andra slag av energi, kraft respektive effekt, men sett ur ett icke-fysiskt perspektiv behöver det inte vara så. Huruvida fysisk kraft och mental kraft hör till absolut olika kategorier beror på det språkspel i vilket ordet 'kraft' används.
Mediefilosofen Marshal McLuhan lät förstå att budskapet formas av mediets tekniska villkor, men han antydde även att medierna skapar, vad man idag kunde kalla, metaforsystem eller paradigm för förståelsen av budskapet. Tryckpressens revolutionerade i tiden världen inte bara genom sina tekniska förtjänster, utan även genom att fungera som en bild eller modell för tanken. Tryckpressen blev ett dominerande paradigm. På liknande sätt revolutionerar nu, enligt McLuhan, de elektroniska medierna vår värld.
Tekniken formar vår syn på världen, men den formar även förståelsen av tekniken själv. Ny teknik gestaltar vi med äldre teknik som modell. De som är något äldre har sannolikt skrivit på skrivmaskin innan de använt dator och ordbehandlingsprogram. Lyckligtvis bygger ikonerna eller symbolerna i dagens grafiska användargränsnitt på traditionell teknik, som även lite äldre människor förstår. En yngre generation associerar knappast på samma sätt som de äldre till den traditionella teknik som ligger till grund för metaforerna.
Trots att även hemtelefoner numera ofta är trådlös maskiner, som saknar skilda lurar, kan man fortfarande lägga och t.o.m. slänga på luren. Detta gör man vanligtvis genom att trycka på en knapp med en bild av en lur i vågrätt läge. På motsvarande sätt lyfter man på luren genom att trycka på en knapp med en bild av en lutande lur. Knapparna skiljer sig oftast från varandra även såtillvida att den ena luren är grön medan den andra är röd. För en yngre generation torde dessa färger vara viktigare än bilderna av lurar i olika lägen: grönt betyder kör medan rött betyder stopp. På Nokias ungdomstelefoner finns det överhuvudtaget inte längre några skilda knappar för luren av och luren på. Dessa knappar har ersatts med en enda Navi-knapp. I den äldre generationens föreställningsvärld torde telefonluren fortfarande det dominerande paradigmet.