Problemdiskussion
I detta inledande kapitel kommer bakgrunden till uppsatsen att behandlas. Problemområdet och en motivering till varför detta område är relevant och intressant att studera kommer att presenteras. Sist följer en diskussion där problemet preciseras och uppsatsens frågeställning konkretiseras.
Under de första åren av 2000-talet har Sverige drabbats av några större händelser som skapat stor debatt i Sverige. Polismorden i Malexander, mordet på Anna Lindh och kravallerna i Göteborg i samband med EU-mötet 2001 hör till dem som är mest uppmärksammade.
Händelserna startar diskussioner bland annat om hur vida kommunikationen fungerar vid större händelser, hur pass väl utbildade de svenska poliserna är och vad polisens egentliga uppgift i samhället är. Att tro att händelser som dessa går att eliminera kan tyckas vara utopi, men det går att förbereda den polisiära organisationen för liknande händelser och på så vis också minska risken att det inträffar.
Vad är då en god beredskap för liknande händelser? Svaret på frågan färgas till stor del av vem som besvarar den. Det har påpekats att det i Sverige finns en tro på att vi skulle vara undantagna de negativa trender och tendenser vi ser i omvärlden. Detta förhållningssätt kallas den svenska exceptionalismen1.
Ett område som i denna uppsats anses utgöra grunden för vår beredskap för liknande händelser är den svenska polisutbildningen. Idag studerar de blivande poliserna under två års tid vid någon av Polishögskolorna i Sörentorp, Umeå och Växjö. Utbildningen följs sedan av sex månaders aspiranttjänstgöring. Under denna tid skall aspiranterna tränas i såväl teoretiska som praktiska färdigheter så att de får en stabil grund att stå på när de ”kommer ut på fältet”.
De olika scenarion som en polis kan ställas inför är många till antalet och brottslighetens art ändras ständigt i takt med att omvärlden förändras. Den svenska säkerhetspolisen arbetar kontinuerligt med hotbilder och analyserar dessa för att kunna stå förberedda för vad som kan hända.
1 Hansén och Hagström. 2004. Sidan 92.
Jag tyckte att det verkade spännande att se hur polishögskolan arbetar för att förbereda sina studenter för den föränderliga verklighet de möter utanför skolan som utbildade poliser. I tidningar skrivs ofta om våldsamma rån och ett hårdare arbetsklimat för landets poliser. På den vägen väcktes mitt intresse för att studera polisutbildningen närmare.
När polisen får in ett larm skickas närmsta polispatrull till platsen och ofta är informationen om händelsen mycket bristfällig. Det finns idag speciella enheter som ska kallas in vid särskilda händelser såsom piketen och nationella insatsstyrkan.
Följande två händelser kommer att introducera problemområdet: I fallet Malexander kallas den enda polis som var tjänst, närpolischef Kenneth Andersson till platsen. Han möts av tre beväpnade rånare som riktar automatvapen mot honom. När de flyr följer Andersson efter och beordras att hålla sig på avstånd. Efter cirka 2,8 km stannar rånarna i en skarp kurva för att vänta in och överraska Andersson. När Andersson får syn på rånarna står de med vapnen riktade mot honom och börjar skjuta. Andersson lyckas backa och under attacken förstörs antennen på Andersson bil vilket medför att all kommunikation bryts. Det sista kommunikationscentralen hör från Andersson är att han blir beskjuten. Nu betraktas händelsen inte längre som ett normalt rån eftersom rånarna är tungt beväpnade och använder sina vapen. Normalt drar sig rånare från att skjuta eftersom de då kan åtalas för mordförsök.
Det andra exemplet är mordet på utrikesminister Anna Lindh. Polisinspektör Cecilia Rehnström har precis avslutat rapportskrivande och beger sig till plattan (Sergels Torg) för att
2 Hansén och Hagström. 2004. Sidan 166.
hålla en kollega sällskap under sin sista timme innan hon slutade. De får då ett anrop om en knivskärning på varuhuset NK och åker tillsammans med tre andra kollegor, varav en är polisaspirant till platsen. Cecilia reflekterar inte mycket över larmet utan såg det mest som ett rutinuppdrag. Utanför NK stod redan en ambulans beredd och tre av poliserna som kommit tillsammans med Cecilia börjar direkt söka efter gärningsmannen via det signalement som gått ut på polisradion. Cecilia och hennes kollega åker upp till första våningen tillsammans med ambulanspersonalen och upptäcker att det är utrikesminister Anna Lindh som blivit attackerad. Direkt rapporterar Cecilia att det är utrikesministern och sedan började kollegan att ta emot vittnesuppgifter medan Cecilia försökte mota undan folk och ge plats för ambulanspersonalen. När ambulansen lämnade varuhuset kom fler polispatruller till platsen. 3
” – Det var bara tänk, tänk, tänk. Finns det fler vittnen? Vilka flyktvägar finns? Och så var det alla fotografer och reportrar. De ställde en massa frågor hela tiden. Min telefon ringde i ett. Folk grät. Många var chockade. Och all trafik på radion... ” ”Det är vår utrikesminister som är knivskuren” Johanna Orre. Publicerad i Tidningen Svensk Polis 2003-10-07.
Arbetet på platsen gick sedan till stor del ut på att ta hand om avspärrningar samt att samla in vittnesuppgifter så snabbt som möjligt.
Efter insatsen anser Cecilia inte att hon skulle ha hanterat situationen på något annat sätt. Det enda misstaget var att hon inte mentalt förberedde sig innan hon kom till platsen. 4
”– Man tänkte att, jaha, då var det dags igen. Jag var inte mentalt förberedd på vad som väntade. Man ska ju börja tänka på vägen dit, tänka på flyktvägar och sådant, det får man lära sig på Polishögskolan. Men så åker man bara dit på rutin och så... helvete.” ”Det är vår utrikesminister som är knivskuren” Johanna Orre. Publicerad i Tidningen Svensk Polis 2003-10-07.
Efter insatsen påminner Cecilia sig om att man aldrig ska luta sig tillbaka och ta vad som kan tyckas vara ett rutinjobb för givet. 5
På vilket sätt kan detta då relateras till uppsatsen? Exemplen visar hur ett vanligt brott snabbt kan ta en oväntad vändning och ställa poliser inför en situation som de tidigare aldrig varit med om. Det visar också på en ökad hänsynslöshet bland de kriminella. Vissa kriminella räds
3 ”Det är vår utrikesminister som är knivskuren” Johanna Orre.
4 Ibid.
5 Ibid.
Med den senaste tidens grövre rån, oroligheter vid demonstrationer etc. anser jag det som viktigt att skapa en diskussion om hur polisutbildningen bör utformas för att möta framtidens utmaningar. De poliser som anländer först till en brottsplats skall fatta många beslut under en väldigt kort tid, beslut som kan handla om liv och död. Förutom att snabbt fatta beslut ska de säkerställa att allmänheten inte är i fara samtidigt som de måste tänka på sin egen säkerhet.
I uppsatsen utgås det från att våldet blir grövre och att Sverige inte är skyddade från eventuella terrorattentat. Utifrån dessa villkor/antaganden studeras den utbildning som ges idag. Har de nyutexaminerade poliserna en ärlig chans att kunna hantera dessa extrema situationer tills specialutbildade poliser anländer?
Den här uppsatsen skrevs för att undersöka och ge förslag på hur den svenska Polisutbildningen, med efterföljande aspirantperiod kan förändras för att i framtiden kunna ge nyutexaminerade poliser en större beredskap och kompetens inför den allt grövre och komplexa brottslighet de möter efter sin utbildning.
Hur kan den svenska polisutbildningen förändras för att bättre förbereda studenterna inför den allt grövre och komplexa brottslighet de möter efter sin utbildning?
Metod
I detta avsnitt presenteras dels uppsatsens avgränsningar, val av metod samt en beskrivning av tillvägagångssättet för uppsatsen.
Uppsatsen kommer primärt att bestå av information som kommer från semistandardiserade intervjuer. En semistandardiserad intervju består av ett fåtal bestämda frågor som ställs till alla respondenter i undersökningen. (Se bilaga i kap 8.1, sid 56). Utifrån de svar respondenterna ger är det öppet att ställa följdfrågor som följer upp svaren och ger respondenten en chans att förtydliga och utveckla intressanta områden. Syftet med intervjuerna är att samla in mjuka, kvalitativa data, t ex hur olika respondenter diagnostiserar olika situationer vilket semistandardiserade intervjuer bidrar med tillskillnad från standardiserade intervjuer. Då uppsatsen skall försöka belysa de uppfattningar som individer inom en organisation har anser jag att ett kvalitativt förhållningssätt fungerar bäst.
Diskussion angående tillvägagångssätt
I detta stycke ska jag redogöra för de för- och nackdelar som mitt tillvägagångssätt inneburit. För att förenkla detta har jag valt att dela in diskussionen i tre delar: Val av metod, val av respondent samt val av källor.
Diskussion angående val av metod
För att samla in information valde jag att genomföra tre intervjuer. Dessa intervjuer kan kategoriseras som semistandardiserade eftersom de har inslag av standardiserade intervjuer genom att de innehåller frågor som ställs till alla respondenter. Intervjuerna kommer även att ha ostandardiserade inslag eftersom de lämnar plats för att ställa uppföljningsfrågor såsom ”vill du utveckla det”?, ”är det något mer som du anser bör tilläggas” och ”kan du förtydliga detta”. 7
6 Lundahl & Skärvad: 1982. sidan 72.
7 Lundahl & Skärvad: 1982. sidan 72:ff
En fördel med semistandardiserade intervjuer är att svaren kan bli mer uttömmande och nyanserade. En nackdel blir således att de är svårare att kvantifiera om det så skulle önskas. Traditionellt sett anses ostandardiserade intervjuer lämpliga vid explorativa och teoriutvecklande undersökningar. De används ofta när data ska samlas in om mer kvalitativa förhållanden, exempelvis vid olika personers diagnos av en situation, de föreställningar och motiv som ligger bakom en viss åtgärd, samt samarbetsklimatet i en organisation etc.8
Intervjuer kan också skiljas i huruvida de är strukturerade eller förutsättningslösa. En intervju som är standardiserad är av naturen alltid strukturerad medan en ostandardiserad intervju kan vara både strukturerad och förutsättningslös. Vid forskning inom samhällsvetenskapliga sammanhang används nästan uteslutande ostrukturerade intervjuer. Det som kännetecknar en ostrukturerad/förutsättningslös intervju är bland annat att den syftar till att locka fram respondentens värdering av situationen, respondentens åsikter, attityder och föreställningar. 9
De begränsningar som mitt tillvägagångssätt inneburit anser jag dock inte påverkar uppsatsens resultat i betydande omfattning. Den största bristen i tillvägagångssättet är enligt mig att jag endast haft möjlighet att intervjua ett fåtal poliser eftersom intervjuerna tar mycket tid i anspråk. De svar jag fick är subjektiva och kan inte ensamma ge en enhetlig bild av den uppfattning som den svenska polisen har generellt. Samtidigt är det inte heller uppsatsens syfte varför jag anser att tillvägagångssättet är det bästa för att samla in synpunkter och uppfattningar som kan förekomma inom polisen.
Diskussion angående val av respondenter
Vid intervjuer kan olika typer av respondenter medverka. I detta fall en expert och två respondenter med direkta intressen. En expert är någon som kan ge ytterst värdefull information i t ex en branschanalys, en organisationsutredning eller en planeringsutredning. Respondenter med direkt intresse kan vara anställda vid den avdelning eller del av organisation som studien avser, i detta fall Citypolisen i Stockholm.
I de fall intervjuer sker med flera intressenter i samma organisation är det viktigt att respondenterna representerar de olika intressegrupper som finns inom organisationen. Här
8 Lundahl & Skärvad: 1982. sidan 72:ff
9 Lundahl och Skärvad. 1982. Sidan: 72:ff.
finns även en risk för intressekonflikter då respondenten kanske väger sina svar eftersom han/hon kan råka illa ut pga. sina åsikter.10
I uppsatsen har jag valt att intervjua en ämnesansvarig (expert), en handledaransvarig (direkt intressent) samt en polis som nyligen avslutat sin aspiranttid (direkt intressent). Den handledaransvarige kan också betraktas som en expert eftersom han i detta fallet har stor erfarenhet att handleda såväl nya aspiranter som aspiranternas handledare.
Först kontaktades det yttre befälet vid Norrmalms polisdistrikt och ärendet presenterades. Det yttre befälet uppmanade till att ta kontakt med Jan Stålhamre vid polishögskolan och via honom knöts kontakt med Jan Forsman som är handledaransvarig. Jan Forsman förmedlade även kontakten med Bente Böckmann som precis avslutat sin aspiranttid.
Efter intervjuerna med Jan Forsman och Bente Böckmann kontaktades Anna Orhall, biträdande studierektor sedan 1 januari, 2006 vid Polishögskolan. Genom Anna Orhall knöts kontakt med Alexander Tilly, ämnesansvarig inom beteendevetenskap och lärare i kursen större händelser.
Det är viktigt att poängtera att de uppfattningar som respondenterna förmedlar är personliga och kan därmed inte anses som representativa för hela Polisorganisationen i Sverige. De intervjuades bakgrund färgar deras uppfattningar vilket påverkar resultatet. Dock visar deras
10 Lundahl & Skärvad: 1982. sidan 72:ff
11 Ibid. Sidan 78.
12 Ibid. Sidan 77.
svar på en uppfattning som finns inom polisen idag vilket gör de mycket spännande för uppsatsen och värda att tas på allvar.
En ytterligare faktor som kan påverka respondentens svar är mängden erfarenhet han/hon hunnit samla på sig inom yrket. Tänk bara på hur snabb samhällsutvecklingen varit de senaste tio åren. För tio år sedan hade datorerna precis börjat slå igenom, mobiltelefonen var inte alls lika vanlig som idag vilket måste innebära ändrade arbetsmetoder för såväl polisen som de kriminella. Tar man sedan med Sveriges inträde i EU och följderna av globaliseringen syns tydligt att det skett stora förändringar i vårt samhälle.
Diskussion angående val av källor.
Mycket av det material som studerats kommer från polisens egen hemsida vilket bör vara en garanti för korrekta uppgifter. Det finns dock en risk i att informationen inte uppdaterats på ett tag och på så vis blir inaktuell. I detta fall anses informationen ny och pålitlig eftersom artiklarna daterats och publicerats nyligen. Samtidigt finns även en risk i att endast visa upp positiva sidor av polisen och dölja eventuella brister. Detta skulle inte påverka de fakta som används i uppsatsen i större utsträckning.
Polisförbundet är polisernas intresseorganisation som skall verka för goda arbetsvillkor för landets poliser. En del information och resultat av undersökningar har hämtats från denna sida och tillförlitligheten bör anses som god eftersom det är en stor etablerad organisation med många medlemmar. Kritik är dock att undersökningarna kan ha utförts av personer som har ett intresse i undersökningens resultat.
Litteraturen som studerats är till stor del litteratur som antingen är kurslitteratur eller referenslitteratur inom polisprogrammet. Övrig litteratur såsom teori- och metodlitteratur är allmänt använd litteratur inom utbildning på universitetsnivå vilket bör styrka dess tillförlitlighet.
Den litteratur som kommer från USA har brister i att det råder stora skillnader mellan det amerikanska och svenska rättssystemet och även samhället i stort. De trender som den amerikanska litteraturen beskriver har dock stora likheter med de trender som går att skönja i Sverige vilket gör dem intressanta för uppsatsen. I de fall de inte riktigt överensstämmer med
I undersökningens första fas ringades problem området in och faktainsamlingen började. I uppstartningsfasen bedrevs även två diskussioner om problemområdet mellan andra uppsatsskrivande studenter och ansvarig handledare. Mycket fakta fanns att finna på Internet på sidor såsom svenska polisens hemsida, www.polisen.se och polisförbundets hemsida www.polisforbundet.se . Ytterligare information i form av broschyrer hämtades vid ett informationsmöte gällande antagningen till polisutbildningen som hölls torsdagen den 1 september 2005 på Västerorts polisstation, Sundbybergsvägen 15 i Solna13.
Det finns mycket lite svensk litteratur som inriktas på polisutbildningen. Det finns dock en begränsad del empiri att finna och då återfinns den ofta i litteratur som används vid Polisprogrammet. Antingen används den som ordinarie litteratur eller som referenslitteratur. Övrig empiri kommer till stor del från informationsmaterial som finns publicerat på Internet och distribueras via polisstationer i form av broschyrer.
När de första fakta samlats in och en överblick över problemområdet skapats genomfördes tre intervjuer, en med ämnesansvarige för beteendevetenskap på Polishögskolan, en med en polisaspirant och en intervju med en handledare vid Stockholms City polismästardistrikt.
I den avslutande fasen sammanställdes empirin och analyserades med hjälp av de teorier som tillämpats i uppsatsen. Den 8 december 2005 hölls ett seminarium på Stockholms Universitet där en opponent fick chansen att ge feedback på uppsatsen.
13 Vill du bli Polis, Publicerat på www.polisen.se 2005-08-23.
14 City polismästerdistrikt. www.polisen.se
I denna uppsats kommer det att bortses från dessa förstärkningsverksamheter eftersom de hamnar utanför frågeställningen. Vid en icke-planerad särskild händelse finns det stor risk att en vanlig ordningspolis först kommer till platsen och kan där mötas av grova våldsbrottslingar/terrorister. Det är utbildningen vanliga poliser får i att bemöta dessa kriminella som skall undersökas i denna uppsats.
Ett exempel på en särskild händelse inträffade i Malexander, där en närpolischef mötte rånare med automatvapen som gång på gång öppnade eld mot den efterföljande polisen och till slut sköt ihjäl två andra poliser som stannat dem för en rutinkontroll. I diskussionen efter Malexander och även efter kravallerna i Göteborg 2001 togs den bristfälliga kommunikationen upp. Detta kommer att bortses från då utredningar om hur kommunikationen skall förbättras redan genomförs på andra håll.
Insatsledning och andra ledarskapsfrågor kommer att bortses från. Mycket på grund av att när själva brottet begås och den första patrullen anländer är informationen oftast mycket bristfällig vilket gör att ledarskapsfrågorna blir mer intressanta senare i processen när polisen vet vad de står inför. Dessutom är det inte aktuellt med nyutexaminerade poliser som insatsledare.
15 En presentation av Polisen, Rikspolisstyrelsen. Sidan 18.
En polis måste hela tiden vara beredd på att det värsta kan inträffa och om något händer skall han/hon snabbt kunna fatta avgörande beslut. Dessa beslut sker med mycket begränsad bakgrundsinformation och de kan ibland behöva fattas av en patrull där en relativt ny och oerfaren polis ingår. Anledningen att uppsatsen inriktar sig på nyutexaminerade och oerfarna poliser är att de löper en lika stor risk att åka på ett larm som senare visar sig bli en särskild händelse som andra mer erfarna poliser. De har dock inte hunnit få erfarenheter från arbetet ute på fältet varför de kan anses vara mindre förberedda på att ställas inför särskilda händelser. Av denna anledning tycker jag att denna grupp blir mer intressant att studera.
Brottsligheten i Sverige har variationer beroende på var i landet man befinner sig. Detta beroende på exempelvis den sociala kontrollen dvs. alla känner alla, närheten till andra länder och antalet poliser per invånare. En annan viktig skillnad kan vara risken att själva bli en del av en särskild händelse. Risken för terrorattentat bedöms exempelvis som mindre i Norrland jämför med Stockholm vilket kan tänkas påverka polisens organisation på olika orter. Därför kommer fokus i uppsatsen att ligga på Stockholmsområdet.
Teori
I detta kapitel kommer teorier att presenteras som ligger till grund för den avslutande analysen i uppsatsen. Eftersom det finns endast en begränsad del teorier inom polisforskning har teorier som härstammar från organisationsteorin använts. I uppsatsen ligger fokus på polisutbildningen och de förändringar i samhället som påverkar polisens utbildning. Därav ansåg jag att förändringsteorier och våldsteorier var giva i uppsatsen. Först kommer en övergripande teori som tar upp förändringar och strategier för förändringar som följs av teorier inom våldsområdet.
Vad är förändringar i organisationer? Organisatoriska förändringar innebär t ex att det utvecklas nya element utöver de som organisationen har, att existerande element kopplas samman eller delas upp på ett nytt sätt eller att existerande element avskaffas. 16
I detta fall kan det illustreras med att nya kurser införs på polisutbildningen och att aspiranttiden sprids ut över hela utbildningstiden.
Utifrån detta konstateras att förändringar kan handla om följande förhållanden:
Förändring av teknik, och /eller mål och strategi. Innebär bland annat att organisationen hittar nya sätt att genomföra sina arbetsuppgifter på.
Förändring i organisationens struktur. Behandlar hur arbetsuppgifter fördelas och samordnas samt hur man kontrollerar en organisation.
Ofta när man talar om förändringar i organisationer antas att det är strukturen i en organisation som kan manipuleras och ändras av människor som utsätts för förändringar.
16 Jacobsen och Thorsvik, 2002. sidan 440.
17 Jacobsen och Thorsvik, 2002. sidan 440.
Ett exempel på detta är:
”Med stöd av 2 § polisutbildningsförordningen (1999:740) beslutar Rikspolisstyrelsen, Polishögskolan om att fastställa utbildningsplan för Polisprogrammet. I planen anges även vad som gäller ifråga om examination och betyg”. Utbildningsplan – Polisprogrammet 80p. Sidan 2.
De förhållanden aktörerna studerar kan exempelvis vara vilken uppgift som ska prioriteras, vilken kompetens som behövs samt vilka kunder/klienter som organisationen skall inrikta sig på. Med detta synsätt på organisationsförändring kan förändringsprocessen beskrivas som en rationell beslutsprocess i fyra faser:19
En förändring sker eller förväntas ske. Oftast sker förändringen utanför organisationen i dess omvärld. Exempel är nya lagar och regler som organisationen måste ta hänsyn till. I detta fall kan förändringarna också vara ökat våld i samhället och tyngre beväpning hos kriminella
I den andra fasen analyserar organisationen förändringarna som skett/skall ske och sätter upp mål för hur organisationen skall förhålla sig till dessa. I vissa fall kan organisationen välja att bortse från förändringarna men utvecklar på ett eller annat sätt ändå ett förhållningssätt till den.
Utifrån de uppställda målen analyseras hur organisationen skall utformas för att klara av förändringarna som skett/kommer ske.
Med hjälp av olika strategier anpassas organisationen för att klara förändringarna.
Detta perspektiv förutsätter att det går att: förutse de förändringar som kommer att ske, att de förändringar som skett kan analyseras och att organisationen har utformat klara mål och preferenser om hur organisationen skall se ut för att hantera förändringarna. I verkligheten bygger ofta förändringsarbetet på bristfällig information vilket kan medföra att nya
18 Jacobsen och Thorsvik, 2002. Sidan 444.
19 Jacobsen och Thorsvik, 2002. Sidan 444:ff
I detta stycke redogörs för tre olika strategier som kan tillämpas när en organisation skall genomföra förändringar.
Diktatorisk förändring: Är den dominerande strategin och kallas även kommandomodellen eller top-down modellen. Den här strategin behandlar endast utformandet av strategin kring förändringen och lämnar själva utförandet därhän. Exempel är när Rikspolisstyrelsen beslutar att Polishögskolan ska fastställa den plan som Rikspolisstyrelsen utarbetat.
Strategin består av tre olika faser: Ledningen (Rikspolisstyrelsen) analyserar situationen, utifrån analysen fastställs strategiska mål och sedan analyseras hur verkställandet kan gå till. I den inledande analysfasen studeras inte bara de externa förhållandena såsom hot och möjligheter utan även de interna förutsättningarna såsom verksamhetens starka och svaga sidor. När målen skall fastställas utarbetas delmål och handlingsplaner upprättas om hur delmålen skall nås. Gällande analysen kring verkställandet av strategin analyseras hur eventuellt motstånd skall bemötas. Rötterna till den diktatoriska förändringsstrategin kommer från det militära där organisationerna är hierarkiska och kommandoorienterade.
Kritik har riktats mot den diktatoriska förändringsstrategin då det hävdas att den fungerar illa i civila organisationer. Vidare hävdas att ledningen inte kan analysera alla händelser och möjligheter på förhand samt att ledare ofta inte har den makt som krävs att tvinga igenom förändringar i organisationen. Resultatet av att driva igenom förändringar i en organisation som inte är förankrade hos övriga delar föder en motmakt. De som finns i de lägre nivåerna reagerar på tillvägagångssättet och inte bara på förändringens innehåll. Moderna organisationer består ofta av väl utbildad arbetskraft som är starkt specialiserade på sina arbetsuppgifter och som inte gillar att få en order ”skriven på näsan”. Förutsättningarna runt
20 Jacobsen och Thorsvik, 2002. Sidan 444:ff.
Inkrementell utveckling: Den inkrementella utvecklingen behandlades kort ovan och här följer en mer utförlig beskrivning. När utvecklingen sker inkrementellt sker förändringarna i mindre, sammanhängande steg. Inkrementell utveckling bygger på fem element:22
Ett förslag på förändring utarbetas på många avgränsade områden simultant.
Förslagen kommer från de enheter som vanligtvis har ansvar för att genomföra förändringen.
Förslag som inte faller ut väl förkastas.
Ledningen stödjer vissa förslag som de gillar och förkastar andra. På så vis splittras även eventuella allianser eftersom många små förändringar är svårare att skapa motsättningar mot.
När alla de små förändringarna slås samman träder större och mer omfattande förändringar fram. Resultatet blir att förändringen ses som mer naturlig än som något som ledningen påtvingat organisationen.
Organisationsutvecklingsteorin: Denna teori bygger på hur mer humana och demokratiska organisationer, som ett alternativ till den uppifrånstyrda diktatoriska teorin, genomför förändringar. Inom organisationsutvecklingsteorin skall medarbetarna ha medinflytande, ha möjlighet till personlig utveckling och de skall samarbeta i arbetet. Grundtanken är att alla människor vill utveckla sig och lära sig nya saker, alla vill bidra till organisationens utveckling, att de informella grupperna är viktigare än de formella grupperna, att det finns en frivillig strävan efter samarbete samt att känslor är lika viktiga som rationella argument.
Genom att alla i organisationen är delaktiga i utvecklingsarbetet ökar även stödet inom organisationen för förändringar. Precis som i föregående strategier för förändring består organisationsutvecklingsteorin av olika faser. Viktigt är dock att komma ihåg att utgångspunkten för förändringar inom denna teori är att det skall skapas ett klimat eller en atmosfär för förändringar eftersom det råder en tröghet mot förändringar inom organisationer. Därför inriktas arbetet först på att förändra attityder och uppfattningar som
21 Jacobsen och Thorsvik, 2002. Sidan 451:ff.
22 Jacobsen och Thorsvik, 2002. Sidan 451:ff.
finns inom organisationen. Ska förändringen i organisationen bli effektiv krävs att det först sker en kulturförändring.23
Vad det gäller faserna i förändringsarbetet enligt denna teori finns två teorier: Schein och Lyngdal. Schein anser att det finns tre faser som alla organisationsförändringar måste genomgå. De är upptiningsfasen, förändringen och nedfrysningen. I upptiningsfasen skall motivation för förändring att skapas. Detta kan göras genom att påvisa att om det fortsätter på den inslagna vägen så kommer det gå galet. Samtidigt måste det även i upptiningsfasen skapas psykologisk trygghet genom att redogöra för vad som inte kommer att ändras. Under förändringsfasen sätts alla åtgärder in för att skapa nya attityder och beteenden. Exempel på sådana åtgärder är undervisning, kommunikationsträning eller förändrad struktur. Slutligen går förändringen över till nedfrysningsfasen där man utvärderar förändringen och avstämmer hur väl de önskade attityderna överensstämmer med det faktiska beteendet24.
Lyngdals teori bygger på fem olika faser, nämligen kartläggning/diagnos, analys/mål, problemlösning, verkställande och utvärdering. I kartläggning/diagnos fasen klargörs vilka interna och externa svagheter som organisationen står inför. Detta görs antingen av medlemmar inom organisationen eller med hjälp av en utomstående konsult. I det andra steget läggs målsättningar upp, vad vill man uppnå med förändringen? I den tredje fasen utreds hur organisationen ska nå målen för att i den fjärde fasen verkställa dessa planer. Slutligen sker en utvärdering.25
23 Jacobsen och Thorsvik, 2002. Sidan 451:ff. 24 Jacobsen och Thorsvik, 2002. Sidan 457:ff 25 Lyngdal, 1992.
26 Jacobsen och Thorsvik, 2002 Sidan 460:ff.
I USA råder det mer omfattande forskning och följande trender har uppmärksammats. Allt fler kriminella beväpnar sig med skjutvapen som är av bättre kvalitet än tidigare. Vanligast är handeldvapen och bland de tyngre vapnen är avsågade hagelgevär vanligast.
Skjutvapnen har även blivit mindre i storlek och lättare att bära med sig och dölja vilket gör det mer attraktivt för civila att bära vapen pga. rädslan att bli utsatta för brott. Både kriminella och civila har börjat använda kroppsskydd. Dock är användningen av kroppskydd störst bland narkotikaförsäljare. Det som kallas det omotiverade och meningslösa våldet där skjutvapen är inblandade har ökat och i de fall skjutvapnen används har antalet avlossade skott ökat.
Trenderna ovan visar visserligen trenden för USA men den visar på en utveckling i vår omvärld som påverkar även oss i Sverige på ett eller annat sätt. Således blir dessa trender även intressanta att studera i vårt land.
En teori som syftar till att förklara varför våldet blir grövre och grövre är den progressiva våldscykeln. Teorin utgår från att det ökade våldet härstammar från en blandning av sociala-, politiska-, kulturella-, psykologiska- och ekonomiska problem. Teorin kan illustreras som en självuppfyllande profetia eftersom den baseras på olika faktorer som ökar våldet. Det börjar med att det finns en god tillgång på vapen och att det är relativt enkelt att komma över dem. I kriminella kretsar ökar fascinationen av skjutvapen bland annat på grund av vapens roll inom nöjesindustrin och på grund av att många känner sig hotade och otrygga.
27 Knutsson och Granér. 2001, sidan 104.
28 Radelet och Carter. 1994, sidan 332.
Teorin kan ses som att båda parter hetsas att ta till våld för att skydda sig/uppnå olika mål vilket bidrar till det ökade våldet. Tillgången på narkotika/vapen gör att takten/upptrappningen går allt snabbare och snabbare.
29 Radelet och Carter. 1994, sidan 332.
Teorier runt svensk polis och den svenska kriminaliteten
I den här delen av uppsatsen kommer tidigare undersökningar och forskning relaterat till uppsatsens problemområde att redovisas. Först kommer några av de trender som kan skönjas i den svenska brottsligheten idag att presenteras. Efter det följer en kort redogörelse av polisens verksamhetsområden idag. Dessa teorier syftar till att ge en djupare förståelse för de förändringar i samhället som formar polisens vardag.
Övergripande trender i den svenska brottsligheten
Vart tredje år tar Rikskriminalpolisen fram ett hotbildsdokument som skall beskriva förändringar i omvärlden och även förklara konsekvenserna av förändringarna. Detta görs för att kunna planera inför framtiden och skapa en liten föraning om vad som komma skall.
Rapporten syfte är att utgöra ett underlag för de strategiska beslut som rör organisationens framtid30.
Det har kunnat konstateras att de flesta av de kriminella i Sverige har någon koppling till det löst sammansatta nätverk som kopplar samman alla kriminella i Sverige. Begrepp som multikriminalitet har tagits fram för att beskriva enskilda gärningsmän som med olika kriminella kunskaper, kontaktnätverk och intressen går samman med andra kriminella för att begå brott tillsammans. Resultatet av nätverken blir att de enskilda medlemmarna endast ansvarar för en del av verksamheten och blir på så vis viktigare för nätverket. Detta ökar den enskildes status och fysiska trygghet. Brottens omfattning och profit blir även större när de utförs i nätverk jämfört med om de utförs av enskilda gärningsmän. Ofta specialiserar sig nätverket på en eller några få typer av brott, men kan ändå tack vare de enskilda medlemmarnas kunskaper ägna sig åt andra brott som periodvis ger bra avkastning i relation till risk. Exempel är bland annat MC-gängens blandning av våldsbrott med ekonomisk brottslighet.31
Inom grupper med multikriminalitet kan man se tre olika sorters brottsligheter: huvudnäring, specialistbrottslighet och följdbrottslighet. Huvudnäringen är det som gemensamt förenar nätverket. Oftast tar den här verksamheten mycket stora resurser i anspråk och domineras av narkotikahandel. Specialistbrottsligheten utgörs av brott som begås mer sporadiskt och endast
30 Problembild 2007. Rapport 2005:7a, Sidan 8.
31 Problembild 2007. Rapport 2005:7a
av några få medlemmar i nätverket. Lönsamheten i förhållande till risk avgör vilken typ av brott som begås. Med risk i detta sammanhang avses inte bara hur brottet klassificeras på straffskalan utan hänsyn tas även till vilka kunskaper de inblandade har, vilka kontakter de har samt övriga erfarenheter hos medlemmarna. Följdbrottslighet är brott där brottet i sig inte har ett självändamål. Exempel på detta är stöld av bilar som ska användas i ett rån eller systemhotande brottslighet som syftar till att skydda nätverket32.
I figuren ovan påvisas att narkotikahantering, ekonomiskbrottslighet, utpressning, penningtvätt och alkohol- och tobakssmuggling är de vanligaste verksamheterna. Vid sidan om de brottsliga verksamheterna finns det oftast lagliga verksamheter som skall fungera som investeringsobjekt för kriminella pengar så att de blir legala. Många gånger är dessa verksamheter restauranger eller den legala sexindustrin
I figuren återfinns 1 % MC-gäng som är en beteckning som vissa MC-klubbar själva använder. Dessa MC-klubbar ställer sig utanför samhället och dess lagar. Den grupp som i
32 Problembild 2007. Rapport 2005:7a, Sidan 20.
33 Ibid. Sidan 21.
Organisationen i kriminella nätverk
Generellt talas det om grupper med olika hög grad av organisation. Inom grupper med hög grad av organisation återfinns bland annat MC-gäng såsom Hells Angels och Bandidos. Inom t ex Hells Angels finns tydliga roller inom organisationen såsom president, sergeant at arms och kassör. Brotten begås inte av organisationen i sig utan av en eller få medlemmar tillsammans med kriminella utanför gruppen. Brott är den största inkomstkällan för Hells Angels men organisationen är inte uppbyggd för att begå brott utan påminner mer om ett eget samhälle med egna lagar och regler. Hos den rivaliserande klubben Bandidos är organisationen mer toppstyrd och brotten begås av medlemmar i fyra regionala nätverk som i sin tur består av olika avdelningar och supportergäng. Andra grupper med hög grad av organisation återfinns i olika etniska nätverk. Dessa grupper är mycket hierarkiska och är skapade för att begå brott. Inom gruppen finns olika nivåer där varje nivå har ett område att bestämma över och de bedriver egen kriminell verksamhet. Högst upp i organisationen finns en ledare som godkänner alla kriminella aktiviteter.35
Gällande ungdomsgäng i stort rapporterar Rikskriminalpolisen om ett hårdare klimat och ser ingen minskning av brott relaterade till dessa grupper. Värst är problemen med gäng i Skåne som följs av västra Götaland och sist Stockholmsområdet. Framträdande skillnader mellan gängen i Skåne och Stockholm är bland annat deras struktur. De Skånska gängen består till större del av ungdomar med invandrarbakgrund. Gängen som har en egen hierarki med en ledare, fullvärdiga medlemmar och supporters. Medlemmarna i dessa gäng är oftast under 18- år. Ledarna är ofta inte äldre än 16-17 år gamla och när de är runt 20 år har de redan stor erfarenhet av grov brottslighet bakom sig. De gäng som är mer organiserade begår brott tillsammans efter gemensam planering och kartläggning. Syftet med de brott som begås är inte bara utav ekonomisk vinning utan även för att ge spänning till medlemmarna. Bland de vanligaste brotten som denna typ av gäng begår återfinns: tillgreppsbrott och våldsbrottslighet som misshandel och personrån. Dessutom är narkotikaförsäljning ett vanligt förekommande brott. Utmärkande för dessa gäng är deras likgiltighet inför sina offers lidande. Inom dessa
34 Problembild 2007. Rapport 2005:7a, Sidan 21
35 Problembild 2007. Rapport 2005:7a
gäng utvecklas gemensamma normer och värderingar och inte sällan ett förakt mot polis, brandkår, väktare och ambulanser som utsätts för angrepp. 36
Gängen i västra Götaland är mer löst sammansatta och etnicitet har en mindre roll vid sammankopplingen av medlemmar, bostadsort, skola eller social tillhörighet spelar en större roll. Det finns dock ett område i västra Götaland där gängen har samma grad av organisation som i Skåne och det är i Angered som är en förort till Göteborg. 37
I Stockholm finns inga gäng som i Skåne och västra Götaland utan här består ungdomsbrottsligheten mer av löst sammansatta grupperingar och ungdomskonstellationer. En annan stor skillnad är att ledarna är betydligt äldre, de flesta är födda på mitten av sjuttiotalet eller i början av åttiotalet.38
Bland grupper med en lägre grad av organisation ser man att de oftast samlas för att begå brott som är av mer tillfälliga slag. Brotten planeras inte och sker mer på infall. Exempel kan vara rån- och inbrottsserier. 39
36 Problembild 2007. Rapport 2005:7a
37 Problembild 2007. Rapport 2005:7a, Sidan 21-24.
38 Problembild 2007. Rapport 2005:7a, Sidan 21-24.
39 Problembild 2007. Rapport 2005:7a, Sidan 21-24.
40 Problembild 2007. Rapport 2005:7a, Sidan 21-24.
Polisens arbete kan i stort delas in i olika verksamhetsområden: bland annat brottsförebyggande arbete som nämnts ovan, utredning och lagföring samt övrig service såsom handläggning av myndighetsärenden.
Resursfördelningen mellan de olika verksamheterna inom Polisen visas i cirkeldiagrammet nedan42:
Polisens mest resurskrävande verksamheter 2003
Ordning & säkerhet Våld
Tillgrepp & skadegörelse Polismyndighetsärenden Trafik
Övriga brott Narkotika Ekonomi
41 Flyghed, 2000: Sidan 164.
42 Diagrammet är hämtat från En presentation av Polisen. Sidan 12.
Ordning & säkerhet: Exempelvis handläggning av myndighetsärenden, patrullering, bevakning av evenemang samt ingripande när Polis larmats till platsen. Exempel på specialiserade poliser som arbetar med ordning och säkerhet är: piketen, sjöpolisen, rytteriet och polisflyget. 43
Våld: Exempel på våldsbrott är: misshandel, olaga hot och även mer förebyggande arbete såsom samarbete med supporterklubbar vid idrottsarrangemang för minskat våld. 44
Tillgrepp & skadegörelse: Exempel är: inbrott, stöld och rån. Denna grupp av brott genererar flest anmälningar, 60 000 anmälningar gällande bilstöld och 120 000 gällande inbrott
Polismyndighetsärenden: Exempel är utfärdanden av pass och tillstånd samt ärenden kopplat till hittegods. Polisen hanterar varje år cirka 1,5 miljoner myndighetsärenden. 46
Trafikbrottslighet: Alla poliser som är i yttre tjänst arbetar med att upprätthålla ordning och säkerhet i trafiken. Dessutom arbetar en del poliser uteslutande med denna verksamhet. Oftast patrullerar polisen ensam i rent förebyggande syfte ute i trafiken. Syftet är att genom att visa att polisen är ute och patrullerar få ner trafikförseelserna då risken att upptäckas blir större.
Inom trafikbrottsligheten prioriteras nu rattfylleri och bältesanvändning47.
Polisens roll och uppgifter idag har definierats och skrivits in i polislagen. Den första paragrafen i polislagen gör klar att polisens ändamål är att:
”Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet skall polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.” Polislagen –en kommentar, Munck och Berggren 2005, sidan 27.
43 En presentation av Polisen. Sidan 11-13. 44 En presentation av Polisen. Sidan 11-13. 45 En presentation av Polisen. Sidan 11-13. 46 En presentation av Polisen. Sidan 11-13. 47 En presentation av Polisen. Sidan 11-13.
Den andra paragrafen behandlar polisens uppgifter och lyder:
” Till polisens uppgifter hör att:
Förebygga brott och andra störningar.
övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat,
bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal,
lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen,
fullgöra den verksamhet som ankommer polisen på enskilda bestämmelser.” Polislagen –en kommentar, Munck och Berggren 2005, sidan 27.
