Åmål-Årjängs Järnväg

Åmål-Årjängs Railway

 Hem/Home

 Fakta/Facts

 Bana/Line

 Fordon/Rolling stock

 Modell/Modelling

 Forskning/Research

 Länkar/Links

 Kontakta/Contact

  Uppdaterad: 6 juni 2022

Personal/Personnel

Drivkraft bakom järnväg var maskiningenjör Thorvald Köhlin som var verkställande direktor från till den 1 juli 1922 när han blev sjukskriven. Han avled maj 1927. Hans efterträdare var ingenjör Johan Hallmén.

Under byggnation var civilingenjörerna Borgislav von Platen och Hj. Sjöblom.

Den största arbetsstyrkan var under byggnation i slutet av 1925 med 457 män.

Medeltal arbetare.

1917    25

1918    44

1919    60

1925  457

Följande list kommer från konkurrens handlingar.

Om du vet någon historia om det här människor, jag skulle vilje höra om det.

Inom Sveriges Lokomotivemannaforbund, hör ÅmÅJ med DVVJ till Avdeling 96 (Årjäng) i distrikt VIII.

Thorvald Köhlin (f. 1854, d. 1927)

Född i Trankil

1872 - 1876 Filare och ritare vid Göteborgs MV

1876 - 1919 Ritare , verkmästare (1879) sedan maskiningenjören (1898) vid Bergslagsbanan (pensionerade 1919)

1911 -  1919 Ledarmot av riksdagens förste kammaren

1919 - 1922 ÅmÅJ verkställande direktor

Åmåls stadsfullmäktige

I Nya Wermlands-tidningen 24 nov 1928 står det:-

Ett namn som hör starkt tillsammans med tillkomsten och byggandet av Åmål-Årjäng järnväg är som redan antytts, framlidne maskiningenjören T. Köhlins, vilken okuvliga energi och oegennyttiga arbete för denna järnvägs tillblivelse knappast ej nog uttryckligt kan framhällas. Bolagets verkställande directör var han till den 1 juli, då han på grund av sjukdom måste draga sig tillbaka från denna syssla ävensom ledamotskapet av styrelsen. Resultatet av sina ansträngningar fick han ej uppleva. Köhlin avled 1 maj 1927.

I Åmåls Tidning 30 nov 1928 står det:-

I sin tjänst var Köhlin den praktiske, >rappe> mannen.

...

Uppfostrad under den >gamla> tiden höll Köhlin så långt möjligt var fast vid patriarkalisk regim i tjänsten. Väl kunde han ibland synas hård, men goda, varma hjärtat hade dock mest säga.

Johan Hallmén (f. 1874, d. 1938)

Född i Hallsberg

Chalmers Tekniska Högskola (1897)

1899 - 1904 Ritare vid Borås-Alvesta Järnväg  (1904 - 1904 avdelnings ingenjör)

1904 -1906 T.f. baningenjör, kamrer och kassör vid Växjö - Klavreström - Åseda och Växjö - Tingsryds Järnvägar.

1907 T.f. stadsingenjör i Växjö

1908 - 1910 Avdelnings ingenjör vid Varberg - Ätrans Järnväg

1911 - 1913 Byråingenjör och kontrollerande ingenjör vid Lysekils Järväg

1914 - 1915 Arbetschef vid vägsbrytanreanläggning vid Vänersborg

1915 - 1916 Renstakningen av ÅmÅJ

1917 - 1919 Arbetschef vid Ostkustbanan

1919 - 1922 Stadsingenjör i Vänersborg

1919 - 1922 ÅmÅJ arbetschef

1922 - 1932 ÅmÅJ verkställande direktor

1926 -  193? Stadsfullmäktige (Högern) Insattes i drätselkammaren

I Nya Wermlands-tidningen 24 Nov 1928 står det:-

Som efterträdare på direktörsposten utsågs från ovannämdedatum ingenjör Johan Hallmén, vilken tilllika byggnadschef haft att bära dagens bekymmer för detta byggnadsföretags förande till ett lyckligt slut.

Borgislav von Platen (f. 1891, d. 1981)

Född i Hälsingborg

1915 utexaminerad: Tekniska Högskolans avdelning för väg- och vatten (VoV) byggnadskonst

1915-1916 SJ: Ingenjöraspirant

1916-1918 VoV: Ingenjör

1918-1929 ÅmÅJ: Avdelning- och byråingenjör

1929-1930 Entrepener

1930-1931 Varbeg-Borås-Herrljunga Järnvägar: Bitr. ingenjör

1931-1956 Konsult: t. ex. SJ och VoV

Han ritade Hallanda station.

"1918 kom Bogislav och hustrun till Södra Skarbol i Svanskog och bodde där till 1920 då de flyttade till Åmål.

 

De disponerade ett av husen på Mon i Källtegen och vistades ofta där. Familjen Persson bodde i huset intill och dottern där har berättat att hon lekte med något barn von Platen.

Hustrun Astrid Matilda född Adriansson avled i Åmål 1929 med Bogislav gifte om sig 1931."

Sigge och Marianne Magnusson